Gordon E. Moore

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gordon E. Moore
Gordon E. Moore, 2004.
FöddGordon Earle Moore
3 januari 1929[1][2][3]
San Francisco, Kalifornien, USA
Död24 mars 2023[4] (94 år)
Waimea, Hawaii, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidCalifornia Institute of Technology, filosofie doktor
University of California, Berkeley, bachelor of science
San José State University
Sequoia High School
SysselsättningEntreprenör, ingenjör, filantrop, kemist, fysiker
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
Noterbara verkMoores lag och Intel
MakaBetty I. Moore[5]
Utmärkelser
W. Wallace McDowell Award (1978)
National Medal of Technology and Innovation (1989)[6]
John Fritz-medaljen (1993)[7]
IEEE Founders Medal (1997)[8]
Computer History Museum fellow (1998)
Othmer Gold Medal (2001)[9]
Bower Award and Prize for Achievement in Science (2002)[10]
Perkinmedaljen (2004)
Nierenberg Prize (2006)
IEEE Medal of Honor (2008)
Dan David-priset (2010)
Presidentens frihetsmedalj
IEEE Frederik Philips Award
National Inventors Hall of Fame
Namnteckning
Redigera Wikidata

Gordon Earle Moore, född 3 januari 1929 i San Francisco, Kalifornien, död 24 mars 2023 i Waimea på Hawaii,[11] var en amerikansk datavetare och entreprenör som var en av grundarna av Intel Corporation 1968 och är känd för Moores lag som publicerades 1965.[12][13][14]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Moore växte upp i närliggande Pescadero, Kalifornien, där hans far var länssheriff. Han studerade vid San José State University i två år[15] innan han flyttade till University of California, Berkeley där han tog en kandidatexamen i kemi 1950.[16]

I september 1950 skrev Moore in sig på California Institute of Technology[17] där han 1954 tog en doktorsexamen i kemi.[18][16][19] Han bedrev postdoktoral forskning vid Applied Physics Laboratory vid Johns Hopkins University åren 1953 till 1956.[16]

Moore träffade sin hustru Betty Irene Whitaker när han gick på San José State College.[17] De gifte sig 1950.[20]

Gordon E. Moore

Moore var en ivrig sportfiskare och bedrev aktivt alla typer av fiske. Han reste runt i världen och fångade allt från svart marlin till regnbågsöring och har sagt att hans bevarandeinsatser delvis är inspirerade av hans intresse för fiske och hans tid i naturen.[21]

År 2011 var paret Moores genom de första mänskliga genom som sekvenserades på Ion Torrents Personal Genome Machine-plattform, en fullständigt parallell sekvenseringsenhet, som använder ISFET-biosensorer.[22]

Karriär och vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

Fairchild Semiconductor Laboratory[redigera | redigera wikitext]

Moore anslöt sig till MIT- och Caltech-alumnen William Shockley vid Shockley Semiconductor Laboratory-divisionen av Beckman Instruments, men lämnade tillsammans med de "svekfulla åtta", när Sherman Fairchild gick med på att stödja dem och skapade det inflytelserika Fairchild Semiconductor Corporation.[23][24]

Moores lag[redigera | redigera wikitext]

År 1965 arbetade Moore som chef för forskning och utveckling på Fairchild Semiconductor. Han blev ombedd av tidskriften Electronics att förutsäga vad som skulle hända inom industrin för halvledarkomponenter under de kommande tio åren. I en artikel publicerad den 19 april 1965 observerade Moore att antalet komponenter (transistorer, motstånd, dioder eller kondensatorer)[25] i en tät integrerad krets hade fördubblats ungefär varje år och spekulerade att det skulle fortsätta att göra det under åtminstone de kommande tio åren. År 1975 reviderade han prognosen till ungefär vartannat år.[26] Carver Mead populariserade då frasen "Moores lag". Prognosen har blivit ett mål för miniatyrisering inom halvledarindustrin och har haft stor genomslagskraft inom många områden av tekniska förändringar.[12][24]

Intel Corporation[redigera | redigera wikitext]

I juli 1968 grundade Robert Noyce och Moore NM Electronics, som senare blev Intel Corporation.[27][28] Moore var exekutiv vice VD till 1975 och VD 1975 till 1987. I april 1979 blev Moore även ordförande och utsågs till ordförande emeritus 1997.[29] Under Noyce, Moore och senare Andrew Grove, ledde Intel utvecklingen av ny teknologi inom områdena datorminne, integrerade kretsar och mikroprocessordesign.[28]

Filantropi[redigera | redigera wikitext]

År 2000 grundade Moore och hans hustru Gordon and Betty Moore Foundation, med en gåva värd cirka 5 miljarder dollar. Genom stiftelsen riktade de ursprungligen in sig på miljövård, vetenskap och San Francisco Bay Area.[30]

År 2001 donerade Moore och hans hustru 600 miljoner USD till Caltech, på tiden den största gåvan någonsin till en institution av högre utbildning.[31] Han sade att han vill att gåvan ska användas för att upprätthålla Caltech i fronten av forskning och teknologi.[30]

Moores har också, som enskilda personer och genom sina stiftelser, i en serie gåvor och bidrag med börjar på 1990-talet, gett cirka 150 miljoner USD till University of California, Berkeley, för att finansiera initiativ som sträcker sig från materialvetenskap och fysik till genomik och datavetenskap.[32][33]

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Asteroiden 8013 Gordonmoore är uppkallad efter honom.[34]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gordon Moore, 25 mars 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6n8891p, omnämnd som: Gordon Moore, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Gordon-Mooretopic/Britannica-Online, omnämnd som: Gordon Moore, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000025409, omnämnd som: Gordon Moore, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gordon Moore, Intel Co-Founder, Dies at 94 (på engelska), 24 mars 2023, läs online, läst: 24 mars 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.moore.org, läst: 25 juni 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, www.nationalmedals.org.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, www.smenet.org.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läs online, www.ieee.org.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] läs online, www.sciencehistory.org.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] läs online, www.fi.edu.[källa från Wikidata]
  11. ^ Gordon Moore, Intel Co-Founder, Dies at 94 (engelska)
  12. ^ [a b] Moore, Gordon (April 19, 1965). ”Cramming More Components onto Integrated Circuits”. Electronics Magazine 38 (8): sid. 114–117. 
  13. ^ Moore, Gordon (January 1998). ”Cramming More Components onto Integrated Circuits (Reprint)”. Proceedings of the IEEE 86 (1): sid. 82–85. doi:10.1109/jproc.1998.658762. http://www.cs.utexas.edu/~fussell/courses/cs352h/papers/moore.pdf. Läst 8 januari 2015. 
  14. ^ Moore, G. E. (1997). ”The microprocessor: Engine of the technology revolution”. Communications of the ACM 40 (2): sid. 112–114. doi:10.1145/253671.253746. 
  15. ^ ”Scientists You Must Know: Gordon E. Moore”. Science History Institute. June 2016. https://www.sciencehistory.org/historical-profile/gordon-e-moore. 
  16. ^ [a b c] Brock, David C.; Lécuyer, Christophe (20 January 2006). Gordon E. Moore and Jay T. Last, Transcript of an Interview Conducted by David C. Brock and Christophe Lécuyer at Woodside, California on 20 January 2006. Philadelphia, PA: Chemical Heritage Foundation. https://oh.sciencehistory.org/sites/default/files/moore_ge_and_last_jt_0327_suppl.pdf. 
  17. ^ [a b] Dodson, Vannessa. ”Gordon and Betty Moore: Seeding the Path Ahead”. Campaign Update (Fall 2003). http://one.caltech.edu/news/cu/Fall_03/moore. Läst 8 januari 2015.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150816203709/http://one.caltech.edu/news/cu/Fall_03/moore. Läst 6 april 2022. 
  18. ^ Moore, Gordon Earle (1954). I. Infrared Studies of Nitrous Acid, The Chloramines and Nitrogen Dioxide II. Observations Concerning the Photochemical Decomposition of Nitric Oxide (PhD thesis). California Institute of Technology. ProQuest 302028299.
  19. ^ ”California Institute of Technology Sixtieth Annual Commencement Exercises (Program)”. California Institute of Technology Sixtieth Annual Commencement Exercises (Program). Caltech Camps Publications. June 11, 1954. http://caltechcampuspubs.library.caltech.edu/2503/1/June_11%2C_1954.pdf. 
  20. ^ Dennis, Michael Aaron (November 27, 2019). ”Gordon Moore”. Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Gordon-Moore. 
  21. ^ ”Charlie Rose, November 14, 2005”. Charlie Rose, November 14, 2005. charlierose.com. http://www.charlierose.com/view/interview/657.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100802012627/http://www.charlierose.com/view/interview/657. Läst 6 april 2022. 
  22. ^ Rothberg, J. M.; Hinz, W.; Rearick, T. M.; Schultz, J.; Mileski, W.; Davey, M.; Leamon, J. H.; Johnson, K.; et al. (2011). ”An integrated semiconductor device enabling non-optical genome sequencing”. Nature 475 (7356): sid. 348–352. doi:10.1038/nature10242. PMID 21776081. 
  23. ^ Moore, Gordon E. (Summer 1994). ”The Accidental Entrepreneur”. Engineering & Science: ss. 23–30. http://calteches.library.caltech.edu/3777/1/Moore.pdf. Läst 8 januari 2015. 
  24. ^ [a b] Understanding Moore's law : four decades of innovation. Philadelphia, Pa: Chemical Heritage Press. 2006. ISBN 978-0941901413. 
  25. ^ Gordon E. Moore (1995). ”Lithography and the future of Moore's law”. Lithography and the future of Moore's law. SPIE. http://www.lithoguru.com/scientist/CHE323/Moore1995.pdf. 
  26. ^ Tuomi, I. (2002). ”The Lives and Death of Moore's Law”. First Monday 7 (11). doi:10.5210/fm.v7i11.1000. 
  27. ^ ”Intel Corporation”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/289747/Intel-Corporation. Läst 26 november 2008. 
  28. ^ [a b] Yeh, Raymond T.; Yeh, Stephanie H. (2004). ”Intel: Leaping into the future with Moore's law”. The art of business : in the footsteps of giants. Olathe, CO: Zero Time Pub. Sid. 77–89. ISBN 978-0975427712. Läst 8 januari 2015. 
  29. ^ ”2004 History Maker - Gordon Moore”. History Makers. San Mateo County History Museum. http://www.historysmc.org/main.php?page=hmmoore.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150114055933/http://www.historysmc.org/main.php?page=hmmoore. Läst 6 april 2022. 
  30. ^ [a b] ”2009 Carnegie Medal of Philanthropy Awarded to Michael R. Bloomberg, The Koç Family, Gordon & Betty Moore and Sanford & Joan Weill”. Carnegie Corporation of New York. October 7, 2009. http://carnegie.org/news/press-releases/story/view/2009-carnegie-medal-of-philanthropy-awarded-to-michael-r-bloomberg-the-koc-family-gordon-betty/.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150212174751/http://carnegie.org/news/press-releases/story/view/2009-carnegie-medal-of-philanthropy-awarded-to-michael-r-bloomberg-the-koc-family-gordon-betty/. Läst 6 april 2022. 
  31. ^ ”Intel Founder Gives $600 Million to Caltech”. New York Times. 28 oktober 2001. https://www.nytimes.com/2001/10/28/us/intel-founder-gives-600-million-to-caltech.html. Läst 10 december 2013. 
  32. ^ ”Grants Search”. Grants Search. https://www.moore.org/grants. 
  33. ^ ”Berkeley Gets Millions From Intel Head”. sfgate.com. January 20, 1996. https://www.sfgate.com/news/article/BAY-AREA-REPORT-EAST-BAY-UC-Berkeley-Gets-2997939.php. 
  34. ^ ”Minor Planet Center 8013 Gordonmoore” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8013. Läst 25 september 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gordon_E._Moore&oldid=53149008”