Gråbent rall

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gråbent rall
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Slaty-legged Crake ( Rallina eurizonoides).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljRallar
Rallidae
SläkteRallina
ArtGråbent rall
R. eurizonoides
Vetenskapligt namn
§ Rallina eurizonoides
Auktor(Lafresnaye, 1845)
Synonymer
Gråfotad bandrall
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gråbent rall[2] (Rallina eurizonoides) är en syd- och sydostasiatisk fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.[3] Den förekommer i ett stort område från Pakistan till Filippinerna och Indonesien. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Gråbent rall är en 25 cm lång brun rall med svartvit bandning på undersidan. Den skiljer sig från liknande rödbent rall (Rallina fasciata) genom grönaktiga eller gråa ben, avsaknad av bandning på vingarna, olivbrun mantel som kontrasterar med rödbrun nacke och bröst, tydligt vit strupe och mer tätbandat vit på den mörka undersidan. Lätet är ett upprepat "kek-kek" eller ett nasalt "ow-ow" som hörs ihärdigt nattetid.[4][5]

Slaty-legged crake (Rallina eurizonoides) Photograph by Shantanu Kuveskar.jpg

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gråbent rall har en vid utbredning från Pakistan till Filippinerna och Indonesien. Den delas in i sju underarter med följande utbredningsområden:[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gråbent rall återfinns i våtmarker i skogsområden. Den livnär sig på maskar, mollusker, insekter samt skott och frön från våtmarksväxter. Fågeln häckar mellan juni och september i Indien, april till juli i Ryukyuöarna och i april i Sulawesi.[5]

Slaty legged crake.jpg

Boet placeras på marken eller i en lågväxande buske, vari den lägger fyra till åtta ägg. En studie utgörd i Nilambur, Kerala i södra Indien visar att den ruvar omkring 20 dagar.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal,[7] dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Taxonomi och namn[redigera | redigera wikitext]

Gråbent rall beskrevs för första gången som art av Frédéric de Lafresnaye 1845, som Gallinula eurizonoïdes. Dess vetenskapliga artnamn eurizonoides kommer av att den ansågs likna rödbent rall (R. fasciata), som tidigare hade artnamnet euryzona. Ändelsen -oides är grekiska och betyder just "liknar".[8] Fågeln har på svenska tidigare kallats gråfotad bandrall.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Rallina eurizonoides . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 2 januari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Taylor, B. (2018). Slaty-legged Crake (Rallina eurizonoides). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53593 3 december 2018).
  6. ^ Murukesh M.D., Peroth Balakrishnan. ”On the breeding of the Slaty-legged Crake (Aves: Rallidae: Rallina eurizonoides) in Nilambur, Kerala, southern India”. Journal of Threatened Taxa 7 (6): sid. 7298–7301. doi:10.11609/jott.o4185.7298-301. http://www.threatenedtaxa.in/index.php/JoTT/article/view/2029/3249. 
  7. ^ Wetlands International. 2006. Waterbird Population Estimates – Fourth Edition. Wageningen, The Netherlands.
  8. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]