Gråstare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gråstare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sturnus cineraceus -Japan-8.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljStarar
Sturnidae
SläkteSpodiopsar
ArtGråstare
S. cineraceus
Vetenskapligt namn
§ Spodiopsar cineraceus
AuktorTemminck, 1835
Synonymer
Sturnus cineraceus
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gråstare[2] (Spodiopsar cineraceus) är en asiatisk fågel i familjen starar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Gråstaren är en medelstor (22-24 cm) stare med något förlänga fjädrar på strupen och i nacken. På hanen är huvudet svartaktigt med mestadels vitt på panna och örontäckare. Kroppen är mestadels mörk med ett ljus band på övre stjärttäckarna. Näbben är orangefärgad med svart spets. Honan är något blekare med inslag av vitt på strupen. Lätet är en knarrande och monoton serie som på engelska återges "chir-chir-chay-cheet-cheet...".[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gråstaren häckar i nordöstra Asien, från sydöstra Ryssland söderut till centrala och östra Mongoliet, norra Kina (österut från östra Qinghai och Sichuan), Korea, södra Sachalin, det mesta av Japan och södra Kurilerna.[5] Vintertid återfinns den i Japan (utom Hokkaido), Sydkorea, sydöstra Kina (inklusive Hainan och Hong Kong), Taiwan och norra Vietnam i östra Tonkin.[5] Tillfälligt har den påträffats i Laos, Myanmar, Thailand, Nordmarianerna och Filippinerna.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arterna i släktet Sturnus, men flera genetiska studier visar att det är starkt parafyletiskt, där de flesta arterna är närmare släkt med majnorna i Acridotheres än med den europeiska staren (Sturnus vulgaris).[6][7] Alla arter utom staren och dess nära släkting svartstaren har därför lyfts ut till andra släkten, gråstaren tillsammans med sidenstaren till Spodiopsar.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gråstaren hittas i öppna områden som odlingslandskap, betesmarker, öppen skogsmark, parker och samhällen. Den är en allätare men födan består huvudsakligen av ryggradslösa djur, framför allt insekter. Fågeln häckar monogamt mellan april och juli, vanligtvis i kolonier med upp till 30 par.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som mycket vanlig i Japan och vanlig i Kina.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Spodiopsar cineraceus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:806, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ [a b c d] Craig, A. & Feare, C. (2018). White-cheeked Starling (Spodiopsar cineraceus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60854 26 november 2018).
  6. ^ Lovette, I.J., B.V. McCleery, A.L. Talaba, and D.R. Rubenstein (2008), A complete species-level molecular phylogeny for the “Eurasian” starlings (Sturnidae: Sturnus, Acridotheres, and allies): Recent diversification in a highly social and dispersive avian group, Mol. Phylogenet. Evol. 47, 251-260.
  7. ^ Zuccon, D., E. Pasquet, and P.G.P. Ericson (2008), Phylogenetic relationships among Palearctic-Oriental starlings and mynas (genera Sturnus and Acridotheres: Sturnidae), Zool. Scripta 37, 469-481.
  8. ^ Feare, C.; Craig, A. 1998. Starlings and Mynas. Christopher Helm, London.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]