Hainan

	Hainan
kinesiska :	海南省?
	pinyin: Hǎinán shěng
	Förkortning: 琼 (pinyin: Qióng)
Typ av område:	Provins
Huvudort:	Haikou ; 20°02′34″N 110°20′30″Ö / 20.04278°N 110.34167°Ö
Yta:	33 920 km² ; 28:e störst i Kina
Folkmängd:*	10 081 232 (2020) ; 28:e folkrikast i Kina
Befolknings-; täthet:	297 inv./km²
BNP:*	23 831 ¥/inv. (2011); 23:e högst i Kina
Större kinesiska nationaliteter:	han (83 %); li (16 %); miao (0,8 %); zhuang (0,7 %);
Provins-; guvernör:	Shen Xiaoming
Parti-; sekreterare:	Liu Cigui
	Officiell webbplats
	; Hainans läge i Kina.
	*Källa för folkmängd: ; Källa för BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/hainan/;

Hainan är en provins i södra Kina som består av ön Hainan Dao i Sydkinesiska havet söder om Kinas kust. Provinsen (och ön) har en yta på 33 572 km². Provinshuvudstad är Haikou på öns nordkust, som är en av provinsens två städer på prefekturnivå; den andra är Kinas sydligaste stad, Sanya, på sydkusten. Ön brukar kallas för "Kinas svar på Hawaii".

Geografi

Ön är skild från fastlandet genom det endast 15 km. breda Hainan-sundet. Hainan har en rund, från sydväst till nordöst en något utsträckt form. Hela det inre av ön fylles av Wuzhiberget ("Fem-finger-berget"), en stor granitmassa, med toppar av 1 680 m. höjd, vilken överallt är klädd med yppig skog. Från denna centrala del rinner mot havet i alla riktningar en mängd floder, några av ansenlig storlek och genom kanalförbindelser av vikt som trafikleder.

Kusten är vid Tonkinbukten lågland och sandig, med farliga undervattensrev, i öster klippig och brant, med goda hamnar och ankarplatser. Klimatet är tropiskt hett, men mildras i norr av nordöstmonsunen, täta dimmor och ymnig dagg. Jordbävningar förekommer ofta.

Den rika vattentillgången jämte läget mellan vändkretsarna har skapat en i hög grad bördig jordmån, i synnerhet på öns västra hälft, vars flora har mycket gemensamt med Indiens. Produkterna ur växtriket är mångfaldiga. Ris och sötpotatis, de förnämsta födoämnena, odlas i stor utsträckning, även sockerrör och många frukter, dessutom bomull, indigo och tobak. Kokos- och arekapalmer växer ymnigt.

De vidsträckta skogarna, öns förnämsta rikedom, hyser många värderika trädslag, såsom sandel-, drakblods-, aloe- och rosenträd, ebenholts med flera.

Faunan omfattar bland annat hjortar, apor (inklusive den hotade gibbonarten Nomascus hainanus) och ormar. I några trakter uppföds bufflar och småväxta hästar. Biskötseln är allmän samt lämnar massor av honung och vax.

De minerala tillgångarna består främst i koppar, järn och silver samt guld, vilket fås genom vaskning ur flodsanden. Beredningen av havssalt är omfattande. Vid kusten drives ett indräktigt fiske, vilket även är riktat på pärlor och koraller.

Historia

Ön erövrades först av Kina kring år 110 år f. Kr., men det kinesiska väldet gick efter hand förlorat. Under Songdynastin (980–1279) blev Hainan en del av Guangxi-provinsen. Ön blev ofta en tillflyktsort under oroligheterna på fastlandet och användes även som deportationsort för brottslingar och ämbetsmän som hamnat i onåd. Till kända personer som förvisats till Hainan hör poeten Su Shi och ämbetsmannen Hai Rui, som också är begravd på Hainan.

Under 1370 blev Hainan en del av Guangdong-provinsen och den kinesiske prefekten hade sitt residens i Qiongzhou nära Hainan-sundet. Vid denna tid började invandring av hankineser på allvar. Bergstrakterna av ön befolkades dock alltjämt av olika ursprungsfolk vars ättlingar fortfarande bebor Hainan. År 1630 inrättades en katolsk missionsanstalt där.

Genom fördraget i Tianjin öppnades Qiongzhou och Haikou för utländsk handel, men först 1876 blev detta realiserat.

I februari 1939, under det pågående andra kinesisk-japanska kriget, var Hainan föremål för hårda strider mellan kinesiska och japanska trupper. Under det kinesiska inbördeskriget, som följde japanska kapitulationen 1945, var Hainan tillsammans med Taiwan, Kinmen och Matsuöarna de öar Kuomintang lyckades hålla fast vid efter Folkrepubliken Kinas utropande den 1 oktober 1949. Efter strider mellan slutet av februari och den 1 maj 1950 lyckades Folkets befrielsearmé slutligen erövra Hainan, som blev en del av Guangdong-provinsen. 1988 bröt sig Hainan ur Guangdong för att bilda en egen provins.

Klimat

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Hainan:^[2]

	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde	21,0	22,3	26,0	29,7	31,9	32,9	33,1	32,3	30,7	28,4	25,1	22,0
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde	15,4	16,4	19,1	22,4	24,5	25,5	25,5	25,3	24,6	22,9	19,9	16,7

Nederbörd	20	35	51	100	181	227	218	236	244	224	81	35

Diagram	temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
	20 21 15	35 22 16	51 26 19	100 30 22	181 32 25	227 33 26	218 33 26	236 32 25	244 31 25	224 28 23	81 25 20	35 22 17

Politik

Den politiska makten i Hainan utövas officiellt av provinsen Hainans folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernör sedan april 2017 är Shen Xiaoming.

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Hainan och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än guvernören. Sedan april 2017 heter partisekreteraren Liu Cigui.^[3] Han efterträdde Luo Baoming.^[4]

De kinesiska myndigheterna har försökt göra Hainan till ett centrum för asiatiska toppmöten genom att hålla Boao Forum i april varje år i Bo'ao på öns sydspets.

Språk

På Hainan talas bland annat danzhouhua, en variant av kantonesiska.

Administrativ indelning

Hainans administrativa indelning skiljer sig från de flesta andra provinser i Kina, som oftast indelas i städer på prefekturnivå, vilka i sin tur indelas i orter på häradsnivå. I Hainan lyder däremot nästan alla orter på häradsnivå direkt under provinsregeringen i Haikou.

Administrativ indelning av Hainan
Haikou Sanya Sansha Danzhou Wuzhishan Qionghai Wenchang Wanning Dongfang Ding'an Tunchang Chengmai Lingao Baisha Changjiang Ledong Lingshui Baoting Qiongzhong █ Orter på häradsnivå som ligger direkt under provinsregeringen. █ Städer på prefekturnivå. Suveräniteten över Sansha (inklusive Paracelöarna, Spratlyöarna och Zhongshaöarna) är omstridd.

Namn	Huvudort	Kinesiska	Pinyin	Befolkning (2020)^[1]
Städer på prefekturnivå
Haikou	Longhua	海口市	Hǎikǒu shì	2 873 358
Sanya	Jiyang	三亚市	Sānyà shì	1 031 396
Danzhou	Nada	儋州市	Dānzhōu shì	954 259
Sansha*	Yongxing	三沙市	Sānshā shì	2 333
Städer på häradsnivå
Qionghai	Jiaji	琼海市	Qiónghǎi shì	528 238
Wanning	Wancheng	万宁市	Wànníng shì	545 992
Wuzhishan	Tongshen	五指山市	Wǔzhǐshān shì	112 269
Dongfang	Basuo	东方市	Dōngfāng shì	444 458
Wenchang	Wencheng	文昌市	Wénchāng shì	560 894
Härader
Lingao	Lincheng	临高县	Língāo Xiàn	420 594
Chengmai	Jinjiang	澄迈县	Chéngmài xiàn	497 953
Ding'an	Dingcheng	定安县	Dìng'ān xiàn	284 690
Tunchang	Tuncheng	屯昌县	Túnchāng xiàn	255 355
Autonoma härader
Changjiang (för lifolket)	Shilu	昌江黎族自治县	Chāngjiāng lízú zìzhìxiàn	232 124
Baisha (för lifolket)	Yacha	白沙黎族自治县	Báishā lízú zìzhìxiàn	164 699
Qiongzhong (för li- och miao-folken)	Yinggen	琼中黎族苗族自治县	Qióngzhōng lízú miáozú zìzhìxiàn	179 586
Lingshui (för lifolket)	Yelin	陵水黎族自治县	Língshuǐ lízú zìzhìxiàn	372 511
Baoting (för li- och miao-folken)	Baocheng	保亭黎族苗族自治县	Bǎotíng lízú miáozú zìzhìxiàn	156 108
Ledong (för lifolket)	Baoyou	乐东黎族自治县	Lèdōng lízú zìzhìxiàn	464 435
*Not: Suveräniteten över Sansha (inklusive Paracelöarna, Spratlyöarna och Zhongshaöarna) är omstridd.

Referenser

Noter

^ [a b] ”China: Hăinán”. citypopulation.de. https://www.citypopulation.de/en/china/hainan/admin/. Läst 22 oktober 2025.
^ ”Vädret på Hainan”. ResVäder. https://www.resvader.com/Hainan/per-manad/.
^ ”Liu Cigui 刘赐贵” (på engelska). China Vitae. Arkiverad från originalet den 22 april 2016. https://web.archive.org/web/20160422082840/http://www.chinavitae.com/biography/Liu_Cigui. Läst 12 april 2016.
^ ”Luo Baoming 罗保铭” (på engelska). China Vitae. Arkiverad från originalet den 22 april 2016. https://web.archive.org/web/20160422081001/http://www.chinavitae.com/biography/Luo_Baoming. Läst 12 april 2016.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hainan, 1904–1926.

[citypop-1] [a b] ”China: Hăinán”. citypopulation.de. https://www.citypopulation.de/en/china/hainan/admin/. Läst 22 oktober 2025.

[2] ”Vädret på Hainan”. ResVäder. https://www.resvader.com/Hainan/per-manad/.

[3] ”Liu Cigui 刘赐贵” (på engelska). China Vitae. Arkiverad från originalet den 22 april 2016. https://web.archive.org/web/20160422082840/http://www.chinavitae.com/biography/Liu_Cigui. Läst 12 april 2016.

[4] ”Luo Baoming 罗保铭” (på engelska). China Vitae. Arkiverad från originalet den 22 april 2016. https://web.archive.org/web/20160422081001/http://www.chinavitae.com/biography/Luo_Baoming. Läst 12 april 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]