Hainan

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Hainan (olika betydelser).
Hainan
kinesiska : 海南省?
pinyin: Hǎinán shěng
Förkortning: 琼   (pinyin: Qióng)
Typ av område: Provins
Huvudstad: Haikou
20°02′34″N 110°20′30″Ö / 20.04278°N 110.34167°Ö / 20.04278; 110.34167
Yta: 33 920 km²
28:e störst i Kina
Folkmängd:* 8 671 518 (2010)
28:e folkrikast i Kina
Befolknings-
täthet:
255,6 inv./km²
BNP:* 23 831 ¥/inv. (2011)
23:e högst i Kina
Större kinesiska nationaliteter:
Provins-
guvernör
:
Shen Xiaoming
Parti-
sekreterare
:
Liu Cigui
Officiell webbplats
Hainans läge i Kina.
Hainans läge i Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/china.aspx
Källa för BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/hainan/

Hainan är en provins i södra Kina som består av ön Hainan Dao i Sydkinesiska havet söder om Kinas kust. Provinsen (och ön) har en yta på 33 572 km². Provinshuvudstad är Haikou på öns nordkust, som är en av provinsens två städer på prefekturnivå; den andra är Kinas sydligaste stad, Sanya, på sydkusten. Ön brukar kallas för "Kinas svar på Hawaii".

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Ön är skild från fastlandet genom det endast 15 km. breda Hainan-sundet. Hainan har en rund, från sydväst till nordöst en något utsträckt form. Hela det inre av ön fylles av Wuzhiberget ("Fem-finger-berget"), en stor granitmassa, med toppar av 1 680 m. höjd, vilken överallt är klädd med yppig skog. Från denna centrala del rinner mot havet i alla riktningar en mängd floder, några av ansenlig storlek och genom kanalförbindelser av vikt som trafikleder.

Kusten är vid Tonkinbukten lågland och sandig, med farliga undervattensrev, i öster klippig och brant, med goda hamnar och ankarplatser. Klimatet är tropiskt hett, men mildras i norr av nordöstmonsunen, täta dimmor och ymnig dagg. Jordbävningar förekommer ofta.

Vattenbufflar på en av Hainans många risfält. Till skillnad från många andra håll sker den mesta av risodlingen på slättland istället för på terrasser.

Den rika vattentillgången jämte läget mellan vändkretsarna har skapat en i hög grad bördig jordmån, i synnerhet på öns västra hälft, vars flora har mycket gemensamt med Indiens. Produkterna ur växtriket är mångfaldiga. Ris och sötpotatis, de förnämsta födoämnena, odlas i stor utsträckning, även sockerrör och många frukter, dessutom bomull, indigo och tobak. Kokos- och arekapalmer växer ymnigt.

De vidsträckta skogarna, öns förnämsta rikedom, hyser många värderika trädslag, såsom sandel-, drakblods-, aloe- och rosenträd, ebenholts med flera.

Faunan omfattar bland annat hjortar, apor (inklusive den hotade gibbonarten Nomascus hainanus) och ormar. I några trakter uppföds bufflar och småväxta hästar. Biskötseln är allmän samt lämnar massor av honung och vax.

De minerala tillgångarna består främst i koppar, järn och silver samt guld, vilket fås genom vaskning ur flodsanden. Beredningen av havssalt är omfattande. Vid kusten drives ett indräktigt fiske, vilket även är riktat på pärlor och koraller.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ön erövrades först av Kina kring år 110 år f. Kr., men det kinesiska väldet gick efter hand förlorat. Under Songdynastin (980–1279) blev Hainan en del av Guangxi-provinsen. Ön blev ofta en tillflyktsort under oroligheterna på fastlandet och användes även som deportationsort för brottslingar och ämbetsmän som hamnat i onåd. Till kända personer som förvisats till Hainan hör poeten Su Shi och ämbetsmannen Hai Rui, som också är begravd på Hainan.

Under 1370 blev Hainan en del av Guangdong-provinsen och den kinesiske prefekten hade sitt residens i Qiongzhou nära Hainan-sundet. Vid denna tid började invandring av hankineser på allvar. Bergstrakterna av ön befolkades dock alltjämt av olika ursprungsfolk vars ättlingar fortfarande bebor Hainan. År 1630 inrättades en katolsk missionsanstalt där.

Genom fördraget i Tianjin öppnades Qiongzhou och Haikou för utländsk handel, men först 1876 blev detta realiserat.

I februari 1939, under det pågående andra kinesisk-japanska kriget, var Hainan föremål för hårda strider mellan kinesiska och japanska trupper. Under det kinesiska inbördeskriget, som följde japanska kapitulationen 1945, var Hainan tillsammans med Taiwan, Kinmen och Matsuöarna de öar Kuomintang lyckades hålla fast vid efter Folkrepubliken Kinas utropande den 1 oktober 1949. Efter strider mellan slutet av februari och den 1 maj 1950 lyckades Folkets befrielsearmé slutligen erövra Hainan, som blev en del av Guangdong-provinsen. 1988 bröt sig Hainan ur Guangdong för att bilda en egen provins.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Hainan:[1]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 21,0 22,3 26,0 29,7 31,9 32,9 33,1 32,3 30,7 28,4 25,1 22,0
 Lägsta medeltemp. 15,4 16,4 19,1 22,4 24,5 25,5 25,5 25,3 24,6 22,9 19,9 16,7
 Nederbörd 20 35 51 100 181 227 218 236 244 224 81 35

Politik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Politik i Hainan

Den politiska makten i Hainan utövas officiellt av provinsen Hainans folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernör sedan april 2017 är Shen Xiaoming.

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Hainan och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än guvernören. Sedan april 2017 heter partisekreteraren Liu Cigui.[2] Han efterträdde Luo Baoming.[3]

De kinesiska myndigheterna har försökt göra Hainan till ett centrum för asiatiska toppmöten genom att hålla Boao Forum i april varje år i Bo'ao på öns sydspets.

Språk[redigera | redigera wikitext]

På Hainan talas bland annat danzhouhua, en variant av kantonesiska.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Hainans administrativa indelning skiljer sig från de flesta andra provinser i Kina, som oftast indelas i städer på prefekturnivå, vilka i sin tur indelas i orter på häradsnivå. I Hainan lyder däremot nästan alla orter på häradsnivå direkt under provinsregeringen i Haikou.

Karta
Map of Hainan[källa behövs]
Nr Namn Huvudort Kinesiska
Pinyin
Befolkning
(2010)[4]
— Städer på prefekturnivå
1 Haikou Longhua-distriktet 海口市
Hǎikǒu shì
2 046 189
2 Sanya Jiyang-distriktet 三亚市
Sānyà shì
685 408
3 Danzhou Nada 儋州市
Dānzhōu shì
932 362
*19 Sansha Yongxing 三沙市
Sānshā shì
444
— Städer på häradsnivå
4 Qionghai Jiaji 琼海市
Qiónghǎi shì
483 217
5 Wanning Wancheng 万宁市
Wànníng shì
545 597
6 Wuzhishan Chongshan 五指山市
Wǔzhǐshān shì
104 122
7 Dongfang Basuo 东方市
Dōngfāng shì
408 309
8 Wenchang Wencheng 文昌市
Wénchāng shì
537 428
Härader
9 Lingao Lincheng 临高县
Língāo Xiàn
427 873
10 Chengmai Jinjiang 澄迈县
Chéngmài xiàn
467 161
11 Ding'an Dingcheng 定安县
Dìng'ān xiàn
284 616
12 Tunchang Tuncheng 屯昌县
Túnchāng xiàn
256 931
— Autonoma härader —
13 Changjiang
(för Li-folket)
Shilü 昌江黎族自治县
Chāngjiāng Lízú Zìzhìxiàn
223 839
14 Baisha
(för Li-folket)
Yacha 白沙黎族自治县
Báishā lízú zìzhìxiàn
167 918
15 Qiongzhong
(för li- och miao-folken)
Yinggen 琼中黎族苗族自治县
Qióngzhōng Lízú miáozú zìzhìxiàn
174 076
16 Lingshui
(för li-folket)
Yelin 陵水黎族自治县
Língshuǐ lízú zìzhìxiàn
320 468
17 Baoting
(för li- och miao-folken)
Baocheng 保亭黎族苗族自治县
Bǎotíng Lízú miáozú zìzhìxiàn
146 684
18 Ledong
(för li-folket)
Baoyou 乐东黎族自治县
Lèdōng lízú zìzhìxiàn
458 876
— Ekonomisk utvecklingszon —
20 Yangpu Xinganchong 洋浦经济开发区
Yángpǔ Jīngjì Kāifā qū
37 000
*Not: Suveräniteten över Sansha (inklusive Paracelöarna, Spratlyöarna och Zhongshaöarna) är omstridd (19 mars 2024).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hainan, 1904–1926.