Hoppa till innehållet

Grönstjärtad snårsparv

Från Wikipedia
Grönstjärtad snårsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläktePipilo
ArtGrönstjärtad snårsparv
P. chlorurus
Vetenskapligt namn
§ Pipilo chlorurus
Auktor(Audubon, 1839)
Utbredning
Synonymer
Grönstjärtad busksparv

Grönstjärtad snårsparv[2] (Pipilo chlorurus) är en fågel i familjen amerikanska sparvar som häckar i västra Nordamerika.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Grönstjärtad snårsparv är en stor (15,7–18 cm) och långstjärtad sparv med ostreckad undersida. Den har grått på huvud och bröst med kontrasterande vit strupe, rostfärgad hjässa och rätt bjärt grönt på vingar och stjärt. Sången består av en rad korta toner följt av två eller fler drillar, i engelsk litteratur återgiven som "tip seeo see tweeeee chchch". Kontaktlätet är ett nasalt och kort jamande "meewe" medan ett tunt och strävt "zeeresh" hörs i flykten.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Grönstjärtad snårsparv häckar i höglandet i västra USA och flyttar söderut till centrala Mexiko.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[5][6][7][8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[8]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling. Den tros inte heller vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till 4,8 miljoner vuxna individer.[9]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Pipilo chlorurus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 369. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  6. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  7. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  8. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  9. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]