Grünfeldindiskt försvar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Grünfelds försvar)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln använder algebraisk schacknotation för att beskriva schackdragen.
Grünfeldindiskt försvar
abcdefgh
8
Chessboard480.svg
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
f8 svart löpare
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
e7 svart bonde
f7 svart bonde
h7 svart bonde
f6 svart springare
g6 svart bonde
d5 svart bonde
c4 vit bonde
d4 vit bonde
c3 vit springare
a2 vit bonde
b2 vit bonde
e2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
c1 vit löpare
d1 vit drottning
e1 vit kung
f1 vit löpare
g1 vit springare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Dragsekvens 1.d4 Sf6 2.c4 g6 3.Sc3 d5
ECO D70-D99
Namnursprung Ernst Grünfeld
Grupp Indiska försvar
Andra namn Grünfeldindiskt, Grünfelds försvar, Grünfeld
Chessgames.com opening explorer

Grünfeldindiskt försvar, eller bara Grünfeldindiskt, är en schacköppning som karaktäriseras av dragen:

1. d4 Sf6
2. c4 g6
3. Sc3 d5

Liksom kungsindiskt försvar, som börjar på samma sätt men där svart inte spelar ...d5, är Grünfeldindiskt en skarp, hypermodern öppning. Vit tillåts bygga upp ett starkt bondecentrum som svart sen försöker underminera och öppna spelet.

Öppningen är uppkallad efter Ernst Grünfeld som introducerade den 1922 i ett parti där han besegrade världsmästaren Alexander Aljechin.[1] Den är en av svarts populäraste försvar mot 1.d4 och används regelbundet av många spelare i världseliten.[2][3] En del vitspelare föredrar andra dragföljder för att undvika Grünfeldindiskt.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Den traditionella huvudvarianten i Grünfeldindiskt är avbytesvarianten som inleds med 4.cxd5. Vi kan även spela 4.Sf3 som bland annat kan leda till den ryska varianten efter 4...Lg7 5.Db3, eller till varianter där vit spelar 5.e3, 5.Lg5 eller 5.Lf4.

Grünfelds ursprungliga tanke var att ...d5 endast hade berättigande när vit spelat Sc3 och svart efter cxd5, Sxd5 och e4 kan byta på c3. Senare har man dock upptäckt att det går att spela ...d5 även mot andra vita uppställningar.[4] Dessa varianter brukar kallas för neo-Grünfeld.

Avbytesvarianten (4.cxd5)[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
Chessboard480.svg
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
e7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart löpare
h7 svart bonde
g6 svart bonde
d4 vit bonde
e4 vit bonde
c3 vit bonde
a2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
c1 vit löpare
d1 vit drottning
e1 vit kung
f1 vit löpare
g1 vit springare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Avbytesvarianten efter 6...Lg7

Avbytesvarianten fortsätter 4.cxd5 Sxd5 5.e4 Sxc3 6.bxc3 Lg7 (se diagram). Vit har fått bygga upp ett starkt centrum med bönderna på c3, d4 och e4. Svarts mål är att angripa framför allt bonden på d4 med drag som ...c5, ...Sc6, ...Lg4 och ...Da5. Vit kan ställa upp sig på flera olika sätt:

  • I den klassiska avbytesvarianten försvarar vit sitt centrum med Se2 (inte Sf3 för att undvika en bindning med ...Lg4) och Le3. Löparen på f1 måste då flytta ut först, så en typisk variant är 7.Lc4 0-0 8.Se2 c5 9.0-0 Sc6 10.Le3. Svart kan fortsätta med 10...Lg4, 10...Dc7 eller 10...Sa5. Den här varianten spelades flera gånger i VM-matchen 1987 mellan Garry Kasparov och Anatolij Karpov.[5]
  • Från 1980-talet har den moderna avbytesvarianten med 7.Sf3 följt av Tb1 (för att få bort tornet från diagonalen och trycka mot svarts damflygel) blivit mer populär. Efter 7.Sf3 c5 finns två vanliga fortsättningar:
    • 8.Tb1 med den teorifyllda huvudvarianten 8...0-0 9.Le2 cxd4 10.cxd4 Da5+ 11.Ld2 Dxa2 12.0–0. Vit har offrat en bonde men har fått snabb utveckling och behållit sitt centrum. Det finns flera sidovarianter här; i stället för 9...cxd4 kan svart locka fram och angripa vits d-bonde med 9...Sc6 10.d5 Se5 11.Sxe5 Lxe5 12.Dd2 e6 eller fianchettera löparen med 9...b6 10.0–0 Lb7.
    • 8.Le3 Da5 9.Dd2 Sc6 10.Tb1. Här kan svart om han vill byta av på d4 och sen byta av damerna på d2 vilket leder till att vits kung blir kvar i centrum.
  • Ett tredje, nyare, spelsätt är 7.Le3 följt av ett snabbt Dd2 och Tc1, t ex 7...c5 8.Dd2 Da5 9.Tc1.

5.Ld2-varianten[redigera | redigera wikitext]

Ett alternativ till den vanliga avbytesvarianten är att spela 5.Ld2 i stället för 5.e4. Idén är att slå tillbaka på c3 med löparen i stället för bonden om svart spelar ...Sxc3. Nackdelen är att löparen står lite illa på d2 och måste flytta igen.

Spelet fortsätter normalt 5...Lg7 6.e4 Sb6 (även 6...Sxc3 7.Lxc3 förekommer som i VM-matchen 2014 mellan Viswanathan Anand och Magnus Carlsen[6]) 7.Le3 0–0.

Ryska varianten (4.Sf3 Lg7 5.Db3)[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
Chessboard480.svg
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
f8 svart torn
g8 svart kung
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
e7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart löpare
h7 svart bonde
f6 svart springare
g6 svart bonde
c4 vit drottning
d4 vit bonde
e4 vit bonde
c3 vit springare
f3 vit springare
a2 vit bonde
b2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
c1 vit löpare
e1 vit kung
f1 vit löpare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Ryska varianten efter 7.e4

Den ryska varianten (eller ryska systemet) uppkommer efter 4.Sf3 Lg7 5.Db3. Vit sätter press på bonden på d5 och spelet fortsätter normalt 5...dxc4 6.Dxc4 0–0 7.e4 (se diagram). Vit har ett starkt centrum men damen kan bli utsatt på c4.

Svart kan välja mellan flera beprövade varianter:

  • 7...a6 är den ungerska varianten som kan fortsätta 8.Le2 b5 9.Db3 c5.
  • 7...Sa6 är Prinsvarianten som användes av Garry Kasparov i flera VM-matcher mot Anatolij Karpov, och även av Magnus Carlsen i VM-matchen mot Viswanathan Anand 2014.[7] En vanlig fortsättning är 8.Le2 c5 9.d5 e6.
  • 7...Lg4 8.Le3 Sfd7 är en äldre variant (Smyslovvarianten).
  • 7...Sc6 är det klassiska huvuddraget.

e3-varianter[redigera | redigera wikitext]

Efter 4.Sf3 Lg7 kan vit spela 5.e3. Det är en solid men inte så ambitiös variant. Efter det vanliga 5...0-0 har vit provat många olika drag (6.Le2, 6.cxd5, 6.Ld2, 6.b4, 6.Ld3) men vanligast är 6.Db3 som påminner om den ryska varianten ovan, med den viktiga skillnaden att svart inte bör slå på c4 eftersom vit kan ta tillbaka med löparen.

Vit kan också spela 4.e3 direkt i stället för 4.Sf3. Det brukar leda till snarlika varianter.

Lg5-varianter[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
Chessboard480.svg
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
e7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart löpare
h7 svart bonde
f6 svart springare
g6 svart bonde
d5 svart bonde
g5 vit löpare
c4 vit bonde
d4 vit bonde
c3 vit springare
f3 vit springare
a2 vit bonde
b2 vit bonde
e2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
d1 vit drottning
e1 vit kung
f1 vit löpare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Taimanovvarianten efter 5.Lg5

4.Sf3 Lg7 5.Lg5 (se diagram) kallas Taimanovvarianten. Den ger vit möjligheten att spela e3 utan att stänga in löparen och leder ofta till lite lugnare, mindre teoritunga varianter. Från g5 hotar vit springaren på f6 och därigenom bonden på d5. Spelet fortsätter vanligen 5....Se4 6.cxd5 Sxg5 7.Sxg5 e6.

Vit kan också spela ut löparen direkt med 4.Lg5 (utan att förbereda med 4.Sf3) vilket kallas Stockholmsvarianten. Nu är 4...dxc4 5.e4 inte bra för svart så det finns två möjligheter:

  • Huvudvarianten fortsätter 4...Se4 5.Lh4 Sxc3 6.bxc3 dxc4 7.e3 Le6.
  • 4...Bg7 är ett intressant bondeoffer introducerat av Peter Svidler. Vit kan gå över i Taimanovvarianten med 5.Sf3 eller ta bonden med 5.Lxf6 Lxf6 6.cxd5 med obalanserat spel.

Lf4-varianter[redigera | redigera wikitext]

4.Sf3 Lg7 5.Lf4 ger, precis som 5.Lg5, vit möjligheten att spela e3 utan att stänga in löparen och undviker de komplicerade avbytesvarianterna. Löparen på f4 hotar också bonden på c7 i vissa varianter även om det är ovanligt att vit tar den. Efter 5...0-0 är de vanligaste varianterna 6.Tc1 dxc4 och 6.e3 c5 7.dxc5.

Om vit vill spela Lf4 är det vanligare att göra det utan att först spela Sf3. Efter 4.Lf4 Lg7 5.e3 har svart två vanliga drag:

  • Huvudvarianten är 5...c5 6.dxc5 Da5 7.Tc1 dxc4 8.Lxc4 0–0 9.Sf3 Dxc5.
  • 5...0–0 är ett bondeoffer (Grünfeldgambit) eftersom vit kan ta en bonde med 6.cxd5 Sxd5 7.Sxd5 Dxd5 8.Lxc7. Detta ger dock svart bra kompensation så vit avböjer normalt offret med 6.Tc1 eller 6.Sf3.

Neo-Grünfeld och anti-Grünfeld[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
Chessboard480.svg
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
f8 svart löpare
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
e7 svart bonde
f7 svart bonde
h7 svart bonde
f6 svart springare
g6 svart bonde
d5 svart bonde
c4 vit bonde
d4 vit bonde
g3 vit bonde
a2 vit bonde
b2 vit bonde
e2 vit bonde
f2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
b1 vit springare
c1 vit löpare
d1 vit drottning
e1 vit kung
f1 vit löpare
g1 vit springare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Kemerivarianten efter 3...d5

De varianter där vit avvaktar med att spela Sc3, men svart ändå spelar ...d5 kallas neo-Grünfeld. En populär variant är Kemerivarianten som uppstår efter 1.d4 Sf6 2.c4 g6 3.g3 d5 (se diagram). Den leder till positionellt spel och en vanlig fortsättning är 4.Lg2 Lg7 5.cxd5 Sxd5 6.Sf3 Sb6 7.Sc3 Sc6 8.e3 0-0 9.0-0.

Varianten 1.d4 Sf6 2.c4 g6 3.f3 kallas ofta anti-Grünfeld. Svart behöver inte bemöta detta med 3...d5 utan kan gå över i kungsindiskt försvar med 3...Lg7 4.e4 d6 eller i Benoniförsvaret med 3...c5 4.d5. Om svart spelar 3...d5 är huvudvarianten 4.cxd5 Sxd5 5.e4 Sb6 6.Sc3 Lg7 7.Le3 0-0 8.Dd2 Sc6 9.0-0-0.

Partiexempel[redigera | redigera wikitext]

Vit: Hannu Wegner Svart: Garry Kasparov Hamburg 1987[8]

1.d4 Sf6 2.c4 g6 3.Sc3 d5 4.Sf3 Lg7 5.Db3 dxc4 6.Dxc4 0-0 7.e4 a6 Detta kallas för den ungerska varianten. 8.Db3 c5 9.dxc5 Sbd7 10.Db4 Dc7 11.Sa4 a5 12.Dc4 Se5 13.Sxe5 Dxe5 14.Ld3 Td8 15.f3 Le6 16.Dc2 Sd5 17.a3 Ld7 18.Lc4 Lxa4 19.Dxa4 Sc3 20.bxc3 Dxc3 21.Ke2 Dxa1 22.Db3 e6 23.Tf1 De5 0-1

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Alexander Alekhine vs Ernst Gruenfeld (1922) The Importance of Being Ernst”. www.chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1012148. Läst 29 juli 2020. 
  2. ^ ”Grunfeld Defense – The Definitive Guide To A Dynamic Chess Opening” (på kanadensisk engelska). iChess.net. 7 juni 2018. https://www.ichess.net/blog/grunfeld-defense/. Läst 29 juli 2020. 
  3. ^ ”Chess openings: Grunfeld (D80)”. www.chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chessopening?eco=d80. Läst 29 juli 2020. 
  4. ^ Larsen, Bent (1973). Öppningsspelet i schack 
  5. ^ ”Kasparov - Karpov World Championship Match (1987)”. www.chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chess.pl?tid=55128. Läst 29 juli 2020. 
  6. ^ ”Viswanathan Anand vs Magnus Carlsen (2014)”. www.chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1778621. Läst 29 juli 2020. 
  7. ^ ”Viswanathan Anand vs Magnus Carlsen (2014)”. www.chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1778953. Läst 29 juli 2020. 
  8. ^ ”Hannu Wegner vs Garry Kasparov (1987)”. www.chessgames.com. https://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1070256. Läst 29 juli 2020.