Granada (stad)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Granada
Kommun
Vy över Granada.
Vy över Granada.
Bandera de Granada2.svg
Flagga
Escudo de Granada2.svg
Kommunvapen
Land Spanien Spanien
Region Andalusien
Provins Granada
Koordinater 37°10′38″N 03°35′54″V / 37.17722°N 3.59833°V / 37.17722; -3.59833
Area
 - kommun 88,02 km²[1]
 - storstadsområde 829,60 km²[2]
Folkmängd
 - centralort 233 350 (1 januari 2014)[3]
 - kommun 237 540 (1 januari 2014)[1]
 - storstadsområde 521 831 (1 januari 2013)[2]
Befolkningstäthet
 - kommun 2 699 invånare/km²
 - storstadsområde 629 invånare/km²
GeoNames 2517117
Granadas läge i Spanien.
Red pog.svg
Granadas läge i Spanien.
Webbplats: http://www.granada.org/

Granada är huvudstaden i den spanska provinsen med samma namn. Staden ligger i Andalusien i södra Spanien, vid foten av bergskedjan Sierra Nevada och hade 237 540 invånare år 2014.[1] Universitetet i Granada, som grundades 1531 av den tysk-romerske kejsaren Karl V, är ett av de mest prestigefyllda i Spanien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan på 600-talet f.Kr. bodde feniciska, karthagiska och grekiska nybyggare i området. Under 400-talet f.Kr. bodde iberer i staden Ilturir, på den plats där Granada idag ligger. Romarna ockuperade området 193 f.Kr. Efter Västromerska rikets fall 476 e.Kr. lydde området under visigoterna med säte i Toledo och år 711 invaderades området av morerna, som gav staden namnet Elvira.

Granada lydde 755–1028 under Umayyadkalifatet i Córdoba och var därefter i händerna på ziriderna, idrisiderna och Banu Sumadih. 1238 blev Granada ett självständigt rike, under vilket staden och omgivningarna nådde sin högsta blomstring. Sidenindustri och handel, särskilt med Italien, utvecklades kraftigt. Inre stridigheter försvagade snart Granadas makt och gjorde dess härskare tributpliktiga under Kastilien. När så Abu-l-Hasan vägrad tribut utbröt 1481 det 11-åriga krig, som slutade med att Granada, morernas sista fäste i Spanien, den 2 januari 1492 av Boabdil överlämnades åt Ferdinand II av Kastilien, varefter staden alltmera förföll. 1531 grundades ett ännu verksamt universitet i staden.[4]

” El ultimo suspiro del moro” (Morens sista suck) kallas kullen Padul i närheten av Granada varifrån enligt legenden Boabdil kastade en sista blick på sina fäders borg Alhambra.[5]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Under 1200- och 1300-talen byggdes slotts- och borgområdet Alhambra, komplett med trädgårdar och palats. Det anses idag vara ett av världens främsta arkitektoniska verk och finns med på Unescos världsarvslista tillsammans med den arabiska "gamla stan" i Granada, Albaicín.

I anslutning till katedralen ligger Isabella I av Kastilien och hennes make Ferdinand II av Aragonien begravda. Paret förenade genom sitt giftermål de två kungarikena och erövrade sedan Granada som tidigare kontrollerats av morer. Paret begravdes i Granada som ett tecken på Spaniens slutgiltiga enande och staden var även tänkt som framtida huvudstad.

Parker och trädgårdar i Granada[redigera | redigera wikitext]

Park i Granada.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Granada har tre fotbollslag:

Granada har ett basketlag:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Ministerio de Hacienda y Administraciones Públicas, Secretaría de Estado de Administraciones Públicas; Datos del registro de Entidades Locales Läst 3 oktober 2015.
  2. ^ [a b] Ministerio de Fomento; Las Grandes Áreas Urbanas y sus municipios (ordenadas por población) (pdf-fil) Läst 3 oktober 2015.
  3. ^ Instituto Nacional de Estadística; INEbase, Nomenclátor: Población del Padrón Continuo por Unidad Poblacional, 2014 Läst 3 oktober 2015.
  4. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  5. ^ Svensk uppslagsbok 1955

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]