Gregory Corso

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gregory Corso
Född26 mars 1930
New York City, New York
Död17 januari 2001 (70 år)
Robbinsdale, Minnesota
YrkePoet, författare
NationalitetUSA USA
SpråkEngelska
Litterära rörelserBeatgenerationen

Gregory Corso, född 26 mars 1930 i New York City, New York, död 17 januari 2001 i Robbinsdale, Minnesota, var en amerikansk poet och tillsammans med bland andra Jack Kerouac, Allen Ginsberg och William Burroughs en av ledarfigurerna i den så kallade Beatgenerationen. Han publicerade 13 diktsamlingar, två dramer och flera samarbetesprojekt.

Han var, likt många andra av Beatpoeterna, känd för sina uppläsningar. Jämfört med Kerouac och Ginsberg ansågs han vara både mindre politisk och karismatisk, men ofta mer chockerande. Ann Douglas, professor i Amerikastudier, menar trots detta att många av hans dikter innehåller tydlig samhällskritik, mot bland annat äktenskapet som institution. Dessutom kom han att bli en förebild för nästa generations feminister.

Corsos föräldrar var båda tonåringar när han föddes, och separerade tidigt. Han bodde på flera olika fosterhem och fängelser. High school kom han aldrig till, utan sin litterära bildning – med författare som Christopher Marlowe, Percy Bysshe Shelley, Dostojevskij och Stendhal – fick han i fängelset; där, konstaterade han, lärde han sig också mänsklighetens bästa och sämsta sidor.

1950 lärde han känna Ginsberg i Greenwich Village. Ginsberg fick honom intresserad av Walt Whitman och surrealism. 1954-1955 publicerades hans första dikter i Harvard Advocate, och pjäsen In This Hung-Up Age sattes upp av studenter vid Harvard. 1956 flyttade han till San Francisco, då räknad som en viktig Beat-poet. Tillsammans med Ginsberg skrev han manifestet The Literary Revolution in America.

Corso fick en gång frågan om varför det var så få kvinnor i Beatrörelsen, och svarade:

Why were there so few women among the Beat writers?' and [Gregory] Corso, suddenly utterly serious, leans forward and says: "There were women, they were there, I knew them, their families put them in institutions, they were given electric shock. In the '50s if you were male you could be a rebel, but if you were female your families had you locked up. There were cases, I knew them, someday someone will write about them.
– Från Naropa Institute tribute to Ginsberg, juli 1994.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Elise Cowen”. University of Pennsylvania. http://www.writing.upenn.edu/~afilreis/88v/cowen.html. Läst 1 augusti 2015. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]