Hoppa till innehållet

Gråhaj

Från Wikipedia
Ej att förväxla med gråhajar.
Gråhaj
Status i världen: Sårbar
Status i Sverige: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBroskfiskar
Chondrichthyes
UnderklassHajar och rockor
Elasmobranchii
ÖverordningHajar
Selachii
OrdningGråhajartade hajar
Carcharhiniformes
FamiljHundhajar
Triakidae
SläkteGaleorhinus
ArtGråhaj
G. galeus
Vetenskapligt namn
§ Galeorhinus galeus
Auktor(Linné, 1758)
Utbredning
Gråhajens utbredningsområde.
Hitta fler artiklar om djur med

Gråhajen, Galeorhinus galeus, är en haj i familjen hundhajar[2] som sällsynt påträffas i Skagerack och Kattegatt.

Gråhajen är en långsmal haj med spetsig nos. Färgen är grå till gråblå med vitaktig buk. Stjärtfenans bakre, övre kant har ett tydligt hack. Ryggfenorna är små, den bakre ungefär hälften så bred vid basen som den främre, medan bröstfenorna är stora.[3] [4]

Storleken varierar; i Medelhavet kan honan bli upptill 2 meter lång, medan längden vanligen är mindre i andra lokaler. IUCN anger mellan 1,2 och 1,35 m för hanar, 1,34 till 1,4 (sällsynt 1,5) m för honor.[5]

Gråhajen vistas både nära bottnen och högre upp, både ensam och i mindre stim[4]. Den lever på mindre fiskar som torsk och vitling, kräftdjur och blötdjur. Den tar även as.[3]

Gråhajen kan bli upp till 60 år gammal.[5]

Arten företar långa årliga flyttningar på upptill 2 500 km.[5]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Gråhajhonan är dräktig i omkring 10 månader, och föder därefter 25 till 50 fullt utvecklade ungar under sommaren. Ungarna är omkring 40 cm långa vid födseln.[4]

Finns i de flesta hav (se karta). I Skandinavien vid Islands sydkust, längs hela norska kusten och sällsynt i Skagerack och Kattegatt. Fortplantar sig i Sverige.[4]

Kommersiell användning

[redigera | redigera wikitext]

Gråhajen fångas främst för levern, ur vilken man får hajleverolja. Huden kan användas som slippapper. Köttet är ätligt, men anses inte som någon läckerhet.[3]

Dialektalt i Bohuslän kallas den bethaj[3].

  1. ^ ”Rödlistning 2020 av gråhaj”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Galeorhinus-galeus-206281. Läst 19 mars 2022. 
  2. ^ Kullander, Sven (2011). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes.. sid. 238. ISBN 978-91-88506-74-0 
  3. ^ [a b c d] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 319. ISBN 91-1-844202-1 
  4. ^ [a b c d] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 33. ISBN 91-518-4572-5 
  5. ^ [a b c] Walker, T.I., Cavanagh, R.D. & Stevens, J.D. (2006). ”IUCN 2008 Red List: Galeorhinus galeus” (på engelska). IUCN. http://www.iucnredlist.org/details/39352. Läst 13 maj 2009.