Jan Wallander

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Jan Rickard Wallander, född 8 juni 1920, död 5 september 2016[1], var en svensk bankdirektör, forskare och författare.

Utbildning och karriär[redigera | redigera wikitext]

Han blev filosofie licentiat 1949 och disputerade samma år för filosofie doktorsgrad vid Stockholms högskola. Han var därefter verksam som nationalekonom vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, vilket han även var chef för i början av 1950-talet, 1953–1961 var han chef för Industrins Utredningsinstitut. Han bytte bana från forskningen till banksektorn när han anställdes som direktör för Sundsvallsbanken 1961.

I februari 1970 värvades han till VD-posten för Svenska Handelsbanken av dess styrelseordförande Tore Browaldh, vid ett tillfälle när banken befann sig i en svår ekonomisk situation som lett till att dess VD Rune Höglund fått avgå.[2] Wallander stannade som VD till 1978, och anses ha präglat bankens organisation och verksamhet på ett avgörande sätt. 1978 efterträddes han som VD av Tom Hedelius och övergick till att vara styrelseordförande i banken, en post han behöll till 1991. Han har också haft ett flertal styrelseuppdrag, bland annat i Ericsson och Tidnings AB Marieberg.

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse[redigera | redigera wikitext]

Jan Wallander har, tillsammans med Tom Hedelius, skapat Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, en av Handelsbanksstiftelserna, som delar ut stipendier till samhällsekonomisk forskning. Stiftelsen har bland annat finansierat Jan Wallanders professur i företagsekonomi med särskild inriktning mot redovisning och finansiering vid Handelshögskolan i Stockholm.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Han mottog 1992[3] Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholms årliga pris, kallat SSE Research Award (tidigare EFI Research Award) till personer som "aktivt bidragit till att skapa goda förutsättningar för forskning inom de administrativa och ekonomiska vetenskaperna"[4]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Wallander var son till arkitekten Sven Wallander. Han var från 1941 gift med Ann-Charlotte Wallander, född Westergren 1923, och från 1983 med Birgitta Celsing, född Dyrssen (1922–2004), änka efter arkitekten Peter Celsing.


Priser och utmärkelser
Företrädare:
'
SSE Research Award
1992
Efterträdare:
Bertil Edlund och Sten Lundvall


Böcker (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Flykten från skogsbygden : en undersökning i Klarälvsdalen. Stockholm, Industriens utredningsinstitut (1948) / Jan Wallander, akademisk avhandling. Libris 10087 och 12734851 (elektronisk resurs).
  • Livet som det blev : en bankdirektör blir till (1997) / Jan Wallander (memoarer)
  • Forskaren som bankdirektör : att utveckla och förändra (1998) / Jan Wallander (memoarer)
  • Wenner-Gren stiftelserna 1955–2000 : hur fåfänga visioner och världsförbättrarnit blev grunden till stora stiftelser (2002) / Jan Wallander
  • Med den mänskliga naturen - inte mot! / Jan Wallander, 2002 SNS Förlag
  • Decentralisation - why and how to make it work, the Handelsbanken way / Jan Wallander översättare Michael Knight, 2003 SNS Förlag
  • Klockberga : hur bebyggelse och mark formats under tvåhundrafemtio år (2005) / Mats Persson och Jan Wallander
Företrädare:
Rune Höglund
Verkställande direktör och koncernchef för Svenska Handelsbanken AB
1970–1978
Efterträdare:
Tom Hedelius
Företrädare:
Tore Browaldh
Styrelseordförande för Handelsbanken
1978–1991
Efterträdare:
Tom Hedelius

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.dn.se/ekonomi/bankchefen-jan-wallander-har-avlidit/
  2. ^ Affärsvärlden 2008-05-06: Spelet bakom Grönstedts fall
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140728171253/http://www.hhs.se/EFI/EFIResearchAward/Pages/Previouswinners.aspx. Läst 26 juni 2014. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714133145/http://www.hhs.se/EFI/EFIRESEARCHAWARD/Pages/default.aspx. Läst 26 juni 2014. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]