Gunnar Helén

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gunnar Helén
Född5 juni 1918[1]
Vingåker, Sverige
Död7 december 2002[1] (84 år)
Nacka, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, journalist, ämbetsman
Befattning
Ordförande, Liberala ungdomsförbundet (1952–1954)
Andrakammarledamot, Stockholms läns valkrets (1953–1966)
Landshövding i Kronobergs län (1965–1969)
Partiledare, Folkpartiet (1969–1975)
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1970–1970)
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976)[3]
Landshövding i Stockholms län (1977–1984)
ArbetsgivareStockholms universitet
Politiskt parti
Folkpartiet
Utmärkelser
Hans Majestät Konungens medalj (1984)
Illis Quorum (1987)
Redigera Wikidata

Nils Gunnar Helén, född 5 juni 1918 i Västra Vingåker, Södermanlands län, död 7 december 2002 i Nacka, Stockholms län, var en svensk politiker, journalist och ämbetsman, som var partiledare för Folkpartiet 1969–1975.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Helén var son till tillsynsläraren Gustaf Helén och Ingeborg Andersson och gifte sig 1938 med läroverksadjunkten Ingrid Rying (1917–1999), dotter till överläraren Karl-Johan Rying och Märta Eriksson. Gunnar Helén var även svåger till författaren Matts Rying. Fadern Gustaf Helén var liksom sonen Gunnar liberal medan svärfadern Karl-Johan Rying var aktiv socialdemokrat.

Efter studentexamen i Örebro studerade Gunnar Helén vid Uppsala universitet, där han 1946 blev filosofie doktor i nordiska språk på en avhandling om Birger Sjöberg. Som journalist verkade han vid Radiotjänst, där han gjorde ett känt reportage från Kungsgatan i Stockholm på fredsdagen den 7 maj 1945, men också 1939 tillkännagav [4] att det andra världskriget hade brutit ut i och med att England och Frankrike hade förklarat Tyskland krig den 3 september. Helén gjorde också det första ungdomsprogrammet i radio Vi öppnar ett fönster 1944 - bland annat med ett reportage från Högbacka dansbana.

Helén arbetade även på Stockholms-Tidningen, där han var kulturjournalist, samt på Svenska Morgonbladet. Han skrev dessutom recensioner i hemtidningen Katrineholms-Kuriren. År 1956 utnämndes han till docent vid Stockholms universitet.

Han var riksdagsman 1953–1966 för Stockholms läns valkrets i andra kammaren, samt 1970–1976 för Stockholms stads valkrets i första kammaren, senare enkammarriksdagen. Som riksdagsman på 1950-talet hade han stort inflytande på skolpolitiken och hade en viktig roll i det utredningsarbete som föregick införandet av grundskolan, en skolform som senare kom att förändras så att mycket av det Gunnar Helén eftersträvat gick förlorat.[5]

Gunnar Helén var landshövding i Kronobergs län 1965–1969 och landshövding i Stockholms län 1977–1984. Han var ordförande i Sveriges Radios styrelse 1978–1984, och därefter i styrelsen för tidningskoncernen Nerikes Allehanda. Makarna Helén är begravda på Västra Vingåkers kyrkogård.[6]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000013828, omnämnd som: Gunnar Helen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [Sveriges Radio / SR Minnen, Gunnar Helén berättar. Del 1 av 5. 50 år med Sverige, 890506
  5. ^ Bra Böckers lexikon, 1975
  6. ^ Nils Gunnar Helén och Eva Ingrid Maria HelénGravar.se
  7. ^ ”Sök medaljförläning”. www.kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 4 november 2014. https://web.archive.org/web/20141104222647/http://www.kungahuset.se/monarkin/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=0&medaljtyp=0&medaljnamn=hel%C3%A9n. Läst 4 november 2014. 
  8. ^ ”SB PM 2006:1 : Regeringens belöningsmedaljer” (PDF). Sverige. sid. 28. Arkiverad från originalet den 2 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140502042823/http://www.government.se/content/1/c6/14/21/85/19c7b4aa.pdf. Läst 4 november 2014. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 238-239
Företrädare:
Sven Wedén
Folkpartiets ungdomsförbunds ordförande
1952–1954
Efterträdare:
Bengt Johnson
Företrädare:
Sven Wedén
Folkpartiets partiledare
1969–1975
Efterträdare:
Per Ahlmark
Företrädare:
Sven Wedén
Ordförande för folkpartiets riksdagsgrupp
1970–1976
Efterträdare:
Per Ahlmark