Gustaf Brandelius
Bengt Johan Gustaf Brandelius, född 22 oktober 1833 i Fredsbergs socken, Västra Götalands län (dåvarande Skaraborgs län), död 24 november 1884 i Skövde, var en svensk konstnär.
Han var son till kyrkoherden Jan Christian Brandelius och Marie Renberg. Brandelius studerade vid Konstakademien men blev 1856 underlöjtnant vid Skaraborgs regemente. 1857 reste Brandelius till Düsseldorf där han studerade för Carl d'Unker och studerade sedan i Paris. 1884 tog han som kapten avsked ur militärtjänsten och avled snart därefter. Han blev agré vid Konstakademien 1864 samt ledamot och hovmålare 1874. Han var representerad med målningen Äventyr på promenad vid konstutställningen i Philadelphia 1876. En minnesutställning med hans konst visades i Stockholm 1888.
Brandelius område var genremåleri med djurmotiv som ibland övergick till landskapsmåleri. En godmodig, skämtsam uppfattning och en inte obetydlig förmåga av karakteristik jämte en viss fart i själva utförandet och kraftiga färger gav honom ett namn inom hans konstart. Brandelius finns representerad vid bland annat Uppsala universitetsbibliotek[1], Göteborgs konstmuseum[2] och Nationalmuseum[3] i Stockholm.
Bland arbeten av Brandelius kan nämnas
- Barn vid en grind (1864)
- Första ridlektionen (1866)
- Skjutsombytet (1868)
- Vid källan i skogen (1868)
- Mulåsnedrivare (1868, Göteborgs museum ?
- En belägrad favorit (1869)
- Vid brunnen (1874)
- Ett äventyr på promenaden (1876)
- Vid högmässans slut (1877)
Referenser
Noter
- ^ Uppsala universitetsbibliotek Arkiverad 18 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Nationalmuseum
Övriga källor
- Svenskt konstnärslexikon del I sid 231-232, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296
- Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 75, Libris 7765108
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Brandelius, Bengt Johan Gustaf, 1904–1926.
Vidare läsning
- G. Thomæus: Gustaf Brandelius i Svenskt biografiskt lexikon (1925)
|