Gustaf Johan Taube
| Högvälborne Greve Gustaf Taube RNO | ||
|---|---|---|
| ||
| Greve Taube. Miniatyrporträtt av Johan Way. | ||
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 19 mars 1832 – 13 juli 1841 | |
| Utnämnd av | Karl XIV Johan | |
| Företrädare | Friherre Fredric Philip Klingspor | |
| Efterträdare | Greve Claes Christer Horn af Åminne | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Sverige
| |
| Försvarsgren |  Armén
| |
| Tjänstetid | 1815–1829 | |
| Grad | Major | |
| Enhet |  Livregementets dragonkår
| |
| Utmärkelser | Nordstjärneorden | |
Politik
| ||
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag för Ridderskapet och adeln
| ||
| Mandatperiod |
||
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 17 juli 1796 Risberga, Sverige
| |
| Död | 22 september 1872 (76 år) Stockholm, Sverige
| |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Grevliga ätten Taube, nr 112 | |
| Far | Greve Gustaf Didrik Taube | |
| Mor | Sofia Magdalena Möller | |
Familj
| ||
| Maka | Christina Ulrika Lagerbring (g. 1818–1862, hennes död) | |
| Barn | 5 | |
Gustaf Johan Taube, född 17 juli 1796 i Östuna socken i Stockholms län,[1] död 22 september 1872 i Klara församling i Stockholm,[2] var en svensk greve, militär, riksdagsman, hovmarskalk och ståthållare. Han var gift med hovdamen Christina Ulrika Taube.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Gustaf Taube blev 1815 kornett vid nybildade Livregementets dragonkår. Han blev 1816 löjtnant i armén, 1818 ryttmästare i generalstaben, 1819 löjtnant vid nämnda kår, 1828 major i armén, för att sedan få avsked 1829. Året därpå blev han hovmarskalk och kunde 1832 efterträda friherre Fredric Philip Klingspor som ståthållare vid Stockholms slott. Han lämnade ståthållarämbetet 1841 och mottog i samband med det Nordstjärneorden.[3]
Taube bevistade riksdagarna 1823, 1828–1830, 1834–1835 (urtima) samt 1840–1841 för Ridderskapet och adeln.[4]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Gustaf Taube tillhörde den grevliga ätten Taube nr 112. Han var son till ryttmästaren greve Gustaf Didrik Taube och Sofia Magdalena Möller. Han gifte sig den 1 februari 1818 i Uppsala med hovmästarinnan Christina Ulrika Lagerbring, dotter till generallöjtnanten friherre Gustaf Olof Lagerbring och Margareta Ulrika Hård af Segerstad. Paret fick fem söner, bland dem Gustaf Eduard Taube.[3] Gustaf Taube är den närmsta stamfadern för de fortlevande grenarna av greveätten Taube.[5]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Kungl. Nordstjärneorden, 13 juli 1841.[3]
_-_Knight_BAR.png){kind=small}
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Östuna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11831/C/2 (1788-1846) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030024_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=-50,277,6486,4474. Läst 8 november 2023.
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Taube, Gustaf Johan
- ^ [a b c] ”Taube nr 112”. Adelsvapen-Wiki. 3 maj 2014. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Taube_nr_112. Läst 19 juni 2023.
- ^ Seth, M. (1935). ”Personregister till rikets ständers protokoll för tiden från och med år 1809 till och med år 1866.”. Kungliga biblioteket. sid. 247. https://weburn.kb.se/riks/metadata/08/21798908.html. Läst 20 juni 2023.
- ^ Sveriges Adelskalender. Stockholm: Riddarhusdirektionen. 2022. sid. 833. ISBN 978-91-519-1448-0