Gustaf Posse
| Gustaf Posse | |
.jpg) | |
| Född | 29 maj 1626[1] Stockholm[1] |
|---|---|
| Död | 13 april 1676[1] (49 år) Stockholm[1] |
| Begravd | Sankt Nicolai kyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Ämbetsman, landägare |
| Befattning | |
| Kammarherre (1648–)[1] Landshövding i Jönköpings län (1653–1658)[1] Lantmarskalk Riksdagen i Göteborg 1660 (1660) Riksråd (1660–) Hovrättsråd (1664–) Lagman i Norrfinne lagsaga (1664–1676)[1] Hovrättspresident för Göta hovrätt (1665–1676)[1] | |
| Maka | Märta Berendes (g. 1662–1676)[1] |
| Barn | Knut Posse (f. 1655)[2] Lennart Posse (f. 1656) |
| Föräldrar | Knut Posse |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Posse, friherre till Arnäs, född den 29 maj 1626 i Stockholm, död där den 13 april 1676, var en svensk friherre, Posse af Hedensund, hovman och riksråd. Gustaf Posse var son till Knut Posse och Ingeborg Torstensdotter, dotter till Torsten Lennartsson.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Gustaf föddes året efter hans far Gustaf, efter sitt fribrev från Gustav II Adolf, återvänt till Sverige. Gustaf var ende son som uppnådde vuxen ålder och blev därmed ensam arvtagare till godsen Hellekis och Sickelsjö och friherreskapet Arnäs.
Han listas i officiella sammanhang som friherre till Arnäs, herre till Hellekis och Sickelsjö samt Herrborum i Sankt Anna socken i Östergötland, Hovsta i Björkviks socken i Södermanland och Strömsberg i Borgå socken i Finland.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Efter studentexamen i Uppsala 1638 fick han 1648 sin första officiella tjänst som kammarherre hos drottning Kristina och tjänstgjorde vid hovet fram till 1653 då han utsågs till landshövding i Jönköpings och året därpå tillika i Kronobergs län. Vid ett landskapsmöte, som hölls 1657 med ständerna i Småland och Östergötland i Jönköping, omnämns Gustaf Posse som lantmarskalk.
Posse utsågs 1658 av Karl XI till Geheimeråd, en ovanlig svensk tjänstemannatitel (från början dansk titel som avsåg en rådgivare utanför riksrådet, avskaffad 1818). Vid riksdagen i Göteborg var han åter lantmarskalk och i februari 1660 utsågs han till riksråd. I december samma år förordnades Posse till kollegiet i Reduktionskollegiet.
Han följde sin fars bana när han utsågs till hovrättsråd i Åbo hovrätt 1664. Redan 14 dagar senare, 26 oktober, byttes utnämnandet ut till hovrättsråd i Göta hovrätt. Hans juridiska ämbetsmannakarriär kröntes då han utsågs till president i Göta hovrätt 1665. Gustaf Posse avslutade sin juridiska karriär som häradshövding inom Västmanland 1669.
Gustaf Posse dog 13 april 1676, endast 50 år gammal. Han begravdes i Riddarholmskyrkan, men sedan jämte båda sina fruar nedsatt i Sankt Nikolai kyrka i Arboga.
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Familj
[redigera | redigera wikitext]Posse gifte sig första gången 2 december 1651 i Stockholm, i drottning Kristinas övervaro, med friherrinnan Maria Eleonora Banér (1632–1660), dotter till riksrådet och riksmarskalken Axel Gustafsson Banér och grevinnan Ebba Brahe. De fick tillsammans barnen Christina Posse (1652–1724) som var gift med överstelöjtnanten Adam Schulman, Axel Gabriel Posse (död 1655), friherre Knut Posse (1655–1677), friherre Lennart Posse (1656–1689), Gustaf Posse (1657–1658), Ebba Posse (1659–1659) och Ebba Beata Posse (1660–1697) som var gift med överstelöjtnanten Johan Axel Kruse af Elghammar och majoren Johan Kuhlhielm. Maria Eleonora Banér dog i sin sjunde barnsäng efter nio års äktenskap den 6 december 1660. Endast dottern Kristina uppnådde vuxen ålder. Med sonen Lennart Posse som dog tjugotvå år gammal 1689, dog ätten af Hedensund ut på svärdssidan.[3]
Han gifte sig andra gången efter två års änkemannaskap 9 juli 1662 i Stockholm med hovmästarinnan friherrinnan Märta Berendes (1639–1717) hos änkedrottningen Hedvig Eleonora, dotter till riksrådet, överståthållaren och presidenten Johan Berendes och friherrinnan Ingeborg Kurck. Märta Berendes var änka efter assessorn friherre Johan Sparre. Posse och Berendes fick tillsammans barnen Ingeborg Gustaviana Posse (1663–1676), Johan Lage Posse (1664–1664), Charlotta Posse (född 1664), Anna Elisabet Posse (1665–1704) som var gift med landshövdingen friherre Åke Ulfsparre af Borxvik, ryttmästaren Carl Posse (1666–1689), hovfröken Marta Eleonora Posse (1667–1727) som var gift med majoren Gustaf Ulfsparre af Broxvik, hovfröken Hedvig Charlotta Posse (1667–1725), Gustaf Posse (född 1668) och hovfröken Maria Eleonora Posse (död 1694) hos Ulrika Eleonora.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Personhistorisk Tidskrift, 1914
- Svenskt handbiografiskt lexikon, 1906
- Beättelser ur svensk historia, 6:bandet
- ^ [a b c d e f g h i j k] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 6, Norstedts förlag, 1931, s. 23-24, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ID i Statens historiska museers samlingar: person/D18A19BC-7B50-472C-83B2-D0AF58B551FD.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 23-24. Libris 10076758. https://runeberg.org/elgenst/6/0039.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|