Gustav Wilhelmsson Widmark

Från Wikipedia
Villa Hevea. Fasad mot havet.
"Tycho Brahes brunn" uppförd som minne i Helsingborg 1927. Skapad av Astrid Aagesen och arkitekt G W Widmark.
HD-huset i sitt senaste utförande.

Gustav Wilhelmsson Widmark, född 16 december 1885 i Helsingborg, död 26 april 1967 i Nyhamnsläge, var en svensk arkitekt, som till största delen var verksam i Helsingborg.

Biografi

Widmark var son till Wilhelm Widmark, ingenjör och disponent för Ruuthska bruket. Hans yngre bror Erik Widmark blev professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Sin arkitektutbildning fick han på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Tekniska högskolan i Zürich, samt arkitektskolor i London och Köpenhamn. År 1919 öppnade Widmark kontor i Helsingborg och fick genast flera uppdrag, mestadels bestående av klassicistiska bostadshus. Hans tidiga arkitektur domineras av sparsamma och enkla fasader, ofta i brunt helsingborgstegel och med en viss nationalromantisk anda, till exempel i Raus skoldaghem, ritat 1915. Ett av de mest prestigefyllda projekten under hans tidiga karriär var uppdraget att rita disponent Henry Dunkers villa, Villa Hevea, på Tågaborg. Byggnaden har ett till synes enkelt uttryck, men är utförd i dyrbara material som tak av koppar och detaljer i sandsten.

På 20-talets senare hälft skiftade arkitekturidealen fokus från klassicismen till den från kontinenten importerade funktionalismen och Widmark anammade snart den nya stilen. Den kraftiga förändring som skedde i arkitekturen syns tydligast i HD-huset på Drottninggatan, från 1929, som är en elegant modernistisk byggnad med vitputsade fasader och fönsterband runt hela byggnaden. Numera har dock intrycket förändrats i och med att fönsterbanden ersatts med väsentligt mindre fönster och de övriga utrymmet i fönsternischerna fyllts ut med plåt. Byggnaden ska ses i lyset av att så sent som 1928 hade hans Hotell Vega (numera Viking) i typisk 20-talsklassicism stått färdigt, liksom det nästan sakrala Soldathemmet på Berga från 1927. Widmark fortsatte på den insatta vägen och ritade bland annat EPA-huset – numera Nordeabanken – vid konsul Olssons plats i en funktionalism mer anpassad för den äldre bebyggelsen i centrala Helsingborg. Mer renodlade funkishus var Tempohuset (1932) på Söder och Norrbrohuset (1939) på Stattena. Det senare är numera renoverat till oigenkännlighet. Han var en av dem som förkastade 1800-talets ornamentrika arkitektur, vilket ses bäst med citatet att den sortens arkitektur var:

” ...det allmänna smakfördärvets kanske mörkaste skede. „

Widmark var mycket intresserad av Helsingborgsbygdens historia och låg bakom flera restaureringar av stadens äldre byggnader, främst Jacob Hansens hus, men även Gamlegård och Henckelska gården. År 1953 ritade han en ny sakristia åt Mariakyrkan, med den på 1800-talet rivna som förebild. Hans forskning om Mariakyrkan finns bevarad i boken Hällar och hävder. En studie i Sankta Maria kyrkas gravminnen, som kom ut 1970. Han var en mycket aktiv person som satt som ledamot av både stadsfullmäktige, byggnadsnämnden, stadsplanekommittén och estetiska nämnden, samt var verksam inom kyrkan. Han var även initiativtagare och primus motor i föreningen Gillet Gamla Helsingborg.

Byggnadsverk

Samtliga byggnader är uppförda i Helsingborg.

Bibliografi

  • 1958 – Gamla Helsingborg i bild
  • 1964 – S:ta Maria kyrkas tidstavla
  • 1970 – Hällar och hävder : en studie av S:ta Maria kyrkas gravminnen i sten och deras samband med tiden

Källor

  • Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
  • Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad (2005). Arkitekturguide för Helsingborg. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-975719-0-3
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustav_Wilhelmsson_Widmark&oldid=42207524”