Gustave Ador

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustave Ador
GustaveAdor.jpg
Född23 december 1845[1][2][3]
ColognySchweiz
Död31 mars 1928[1][2][3] (82 år)
Genève[4]
MedborgarskapSchweiz[5]
Utbildad vidGenèves universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, advokat
BefattningSchweiziska Nationalrådets president
Ledamot av Ständerrådet (1878–1880)[6]
Ledamot av Nationalrådet (1889–1902)[6]
Ledamot av Nationalrådet (1902–1917)
Förbundsrådledamot (1917–1919)[6]
Politiskt partiSchweiz liberala parti
UtmärkelserFörsta klass av Estniska Röda korsets orden
Redigera Wikidata

Gustave Ador, född 23 december 1845 i Cologny, död den 31 mars 1928 i Genève, var en schweizisk statsman och advokat.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ador blev 1869 praktiserande advokat i sin födelsestad och kom snart att spela en framträdande roll i kantonen Genèves politiska liv. Han valdes 1874 till medlem i Genèves stora råd, blev medlem av kantonens regering och genomförde i dess politik en liberal, av religiös tolerans präglad politik i stället för den förut rådande radikala. Ador blev 1889 en av Genèves ombud i Schweiz nationalråd (som han var medlem av till 1917) och var 1901–1902 rådets president. Han stod där i spetsen för den liberala centern, som motsatte sig alltför stor administrativ centralisation. Han var Schweiz generalkommissarie vid världsutställningen i Paris 1900. Ador var under många år en bland de ledande i Internationella Rödakorskommittén och dennas president.

År 1917 invaldes han i schweiziska förbundsrådet, och chef för utrikesdepartementet efter Arthur Hoffmann, som blev tvungen att avgå eftersom han stött socialisten Robert Grimms försök att framföra ett tysk-österrikiskt fredsanbud till ryska regeringen i samband med första världskriget. Ador övertog 1918 i stället ledningen av inrikesdepartementet och valdes i december 1918 till förbundsrådets president för 1919. På denna post lyckades han 1920 i Paris och London utverka erkännande av Schweiz permanenta neutralitet vid dess inträde i Nationernas förbund och representerade Schweiz vid förbundets första möte i Genève. Vid Nationernas förbunds andra delegeradeförsamling i Genève 1921 utsågs han till dess hederspresident.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Comité des travaux historiques et scientifiques, CTHS person-ID: 116858, omnämnd som: Gustave Ador, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: ador-gustave, omnämnd som: Gustave Ador, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Historische Lexikon der Schweiz, 1998, HDS-ID: 003848, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b c] Förbundsförsamlingens ledamotsdatabas, läs online, läst: 17 september 2017, (Källa från Wikidata)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]