Gymnasielagen 2018

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gymnasielagen 2018, ofta kallad endast Gymnasielagen eller Nya gymnasielagen (NGL), är en svensk lag som antogs 7 juni 2018[1] som en del av Sveriges asylpolitik sedan flyktingkrisen 2015. Den kompletterade men ersatte inte den tidigare antagna Gymnasielagen 2017.[2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Som en del av migrationskrisen i Europa sökte över 163 000 personer asyl i Sverige år 2015. 35 369 av dem registrerades som ensamkommande barn.[3] Många av dem fick vänta länge på besked och fick sedan avslag på sina asylansökningar. Våren 2017 antogs en lag[2] som syftade till att de som fått avslag men ännu inte fyllt 18 kunde få möjligheten att stanna och studera på gymnasiet, om vissa andra krav var uppfyllda. 2018 föreslogs en liknande lag som skulle gälla personer som hunnit fylla 18 år innan de fått sina avslagsbeslut.[1]

Lagförslaget lades fram i mars 2018[4] efter att Miljöpartiet hotat att lämna regeringen.[5] När den presenterades uppskattades den omfatta cirka 9000 personer.[5]

Tidningen Expressen analyserade i maj 2018 ett systematiskt urval av de 8357 avslagsbeslut som antogs omfattas av lagen. 97 procent var afghanska medborgare, oftast tillhörande folkgruppen hazarer. Av dessa var 99 procent unga män och alla saknade giltiga id-handlingar. 49 procent hade bott i Iran i minst ett år innan de kom till Sverige och i genomsnitt hade de bott i Iran i tio år. 13,5 procent uppgav att de hade fötts i och bott hela livet i Iran eller Pakistan. 2 procent uppgav att de hade rekryterats av Irans krigsmakt för att kriga i Syrien. 78 procent hade fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket. Expressen sammanfattar debatten om lagförslaget med att den ena sidan hävdade att frågan gällde vuxna män som borde skickas tillbaka till Afghanistan, medan meningsmotståndarna menade att Sverige av medmänsklighet inte borde skicka unga afghaner i döden.[5]

Anledningen till att så många barn fått vänta länge på sina asylbesked formuleras på detta sätt av den ideella organisationen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar:

"Avseende Migrationsverkets långa handläggningstider anser Rådgivningsbyrån att det är av relevans att påpeka att vi erfarit att dessa, för aktuell grupp, till stor del är beroende av att myndigheten prioriterat handläggning av enkla ärenden (som avseende medborgare från Syrien och Eritrea) för att uppnå ett önskat antal avgjorda ärenden. Detta har skett till priset av att de mer svårbedömda ärendena som rör barn blivit liggande utan åtgärd, vilket i många fall kan ha lett till att det sökande barnet uppnått 18-årsdagen innan ett första beslut fattats." [6]

Lagen[redigera | redigera wikitext]

Lagens syfte var att ungdomar som fått avslag på sin asylansökan skulle få stanna om de studerade. Den gällde dem som uppfyllde följande kriterier:[1]

  • Personen skulle ha ansökt om asyl senast den 24 november 2015 och då blivit registrerad som ensamkommande barn
  • Personen skulle ha väntat i minst 15 månader på sitt första avslag
  • Personen skulle vara minst 18 år gammal när denne fick sitt första avslag

Det nya uppehållstillståndet skulle vara tillfälligt i 13 månader med möjlighet till förlängning om personen påbörjat en godkänd utbildning och med möjlighet att förvandlas till permanent uppehållstillstånd om hen har hittat stadigvarande försörjning inom sex månader efter examen.

Under remisstiden blev lagförslaget mycket kritiserat. "Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas" skrev Lagrådet i sitt remissvar.[7] Andra tunga remissinstanser kritiserade förslaget för att det var otydligt och eventuellt stod i strid med redan existerande lagar.[8][9] Lärarnas riksförbund kritiserade lagen för att den ställde orimliga krav på de lärare som skulle bedöma om studierna var tillräckligt seriösa.[10] Den ideella föreningen Flyktinggruppernas riksråd kritiserade lagen bland annat för att dess tidsbegränsningar var godtyckliga.[11]

Efter en kort beredningstid och kort remisstid antogs av riksdagen 7 juni 2018. Förutom av regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet fick den stöd av Centerpartiet och Vänsterpartiet samt några ledamöter från andra partier.[1]

Några dagar efter att lagen trätt i kraft underkändes den av Migrationsdomstolen i Malmö med hänvisning till att lagtexten om sänkta krav på identitetsbevis gjorde den omöjlig att tillämpa,[12][13] Under sommaren 2018 fattade Migrationsverket inga beslut i väntan på Migrationsöverdomstolens prejudicerande dom.[14] I september godkändes lagen av Migrationsöverdomstolen och började tillämpas.[15]

Ett av lagens krav var att asylansökan skulle ha lämnats in senast 24 november 2015. Eftersom Migrationsverket under den stora anstormningen kring detta datum inte hann registrera alla ansökningar på rätt dag godtas under vissa omständigheter även senare ansökningsdatum.[16] Detta gäller inte beslut som tas i migrationsdomstol, varför lagen tolkas olika beroende på hur långt den sökande har kommit i asylprocessen när de prövas mot gymnasielagen.[17]

Migrationsverkets tolkning av arbetsvillkoret[redigera | redigera wikitext]

Lagen innehåller krav på stadigvarande försörjning inom sex månader efter examen för att få permanent uppehållstillstånd. Migrationsverkets jurister har tolkat detta som att personen inom sex månader från examen ska ha påbörjat ett arbete med tillsvidareanställning eller minst två års visstidsanställning. Dessa två år räknas från den dag då Migrationsverket fattar beslut om förlängt uppehållstillstånd, inte från den dag då anställningen påbörjades.[18][19]

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Totalt tog Migrationsverket emot 11 776 ansökningar utifrån gymnasielagen.[14] I augusti 2019 hade cirka 7 300 personer fått ett första uppehållstillstånd med hänvisning till gymnasielagen, medan 3 100 fått avslag och 1 300 fortfarande väntade på besked.[20]

Efter 13 månader omprövas uppehållstillstånden och kan förnyas om sökande kan uppvisa godkänd studieplan. I oktober 2020 hade Migrationsverket fått in totalt 7 422 sådana ansökningar, varav 5 780 lett till uppehållstillstånd för fortsatta studier. Cirka 500 personer med avslag på förlängning vistades i Sverige utan tillstånd.[21]

Oklarheten i lagen och dess tillämpning gör det svårt för både ungdomarna, skolorna och Migrationsverkets handläggare att utbildningar som omfattas av lagen och hur de skall dokumenteras.[22][23][24][14] Det förekommer att de utbildningar som ungdomar blivit antagna till och påbörjat visar sig inte vara godkända för uppehållstillstånd.[25] Ungdomar kan också nekas förlängning eftersom den kommun där de bor inte har erbjudit några godkända utbildningar.[25] Många ungdomar saknar stabil bostadssituation och många kommuner anger att de inte kan erbjuda erforderligt psykosocialt stöd för att möta den utbredda psykiska ohälsa som bland andra Socialstyrelsen påvisat hos denna grupp.[26][27][23][14] Röda korset konstaterade i januari 2020 att lagen förbättrat många ungdomars situation genom att möjliggöra studier och förbättrade ekonomiska villkor, men att det samtidigt fanns en stor oro för om de in längden skulle kunna uppfylla lagens krav på fullgjorda studier och fast arbete.[20]

I februari 2020 uppdagades en lucka i lagen som innebär att det ungdomar som varit snabba med att avsluta sina studier riskerar att utvisas eftersom domstolarna inte hunnit med att ge dem slutgiltigt beslut om det ursprungliga asylärendet, vilket är en förutsättning för att gymnasielagen ska gälla.[28]

I juni 2020 påpekade tidningen Lag&Avtal att gymnasielagens krav på minst 2-årig anställning inom 6 månader från examen innebär att ungdomar kan tvingas tacka nej till erbjudanden om kortare anställningar och därmed gå miste om ersättning från Arbetsförmedlingen under den tid de söker arbete.[19]

Våren 2020 blev en del av de berörda ungdomarna färdiga med sina gymnasiestudier och hade 6 månader på sig att hitta en varaktig anställning. Migrationsverket meddelade i september 2020 att färre än 1 procent av dem klarar det kravet och beräknar att 630 personer får utvisningsbeslut i december.[29] I oktober 2020 hade 55 personer beviljats permanent uppehållstillstånd efter att ha uppfyllt kraven på studier och arbete.[21] I mars 2021 hade antalet ökat till 171.[30]

Boende[redigera | redigera wikitext]

Det har visat sig mycket svårt för ungdomarna som fick uppehållstillstånd med stöd av nya gymnasielagen själva att få tag i någonstans att bo. De står långt från bostadsmarknaden, de har vanligtvis mycket låga inkomster och saknar andra tillgångar, de har inte stått i några bostadsköer och de har begränsade sociala nätverk. Endast i enstaka fall bistår kommunerna med boendelösningar. Många av dem saknar stabil boendelösning och övernattar hos kompisar, på härbärgen eller utomhus. Situationen är mycket olika i olika kommuner. I de flesta kommuner är det mindre än 20 procent av de aktuella ungdomarna som saknar bostad. På andra ställen, och framför allt i kommuner som har fler än femtio berörda ungdomar, är 81-100 procent av de ungdomar som har uppehållstillstånd enligt gymnasielagen bostadslösa. Röda korset pekar på att detta medför risk för att ungdomarna blir utnyttjade på olika sätt och att de får svårare att genomföra sina studier och därigenom riskerar att inte få förlängt uppehållstillstånd.[20]

I november 2019 meddelade Migrationsverket att de som fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen inte längre få bo kvar på Migrationsverkets boenden utan senast 30 januari 2020 måste hitta boende på egen hand. Samtidigt upphör rätten till dagersättning från Migrationsverket och de ungdomar som inte kan lösa sin bostadssituation eller försörjning hänvisas till socialtjänsten i de kommuner där de bor.[31] Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är kritiskt till konsekvenserna av detta, med hänvisning till oklart rättsläge och alltför kort förberedelsetid tid för kommunerna och de berörda ungdomarna. Enligt SKL handlar det om cirka 750 ungdomar.[32]

Fortsatt debatt om lagen[redigera | redigera wikitext]

Debatten fortsatte efter det att lagen antagits. Bland lagens motståndare myntades uttrycket "9000 afghanska män utan asylskäl".[33] Lagen kritiserade för att den ger uppehållstillstånd till personer utan skyddsskäl samt undergrävde principen om att "ett ja är ett ja och ett nej är ett nej" och respekten för den rättsprocess som lett fram till avslag. Johan Forssell, migrationspolitisk talman för Moderaterna kritiserade även att lagen skulle leda till svårigheter för kommuner som skulle tvingas hitta boenden.[34] Sverigedemokraternas Paula Bieler kritiserade den för att ge uppehållstillstånd till personer med okänd identitet.[35]

Andra debattörer, bland annat från nätverket Vi står inte ut, kritiserade att yngre ungdomar som ej omfattades av den första gymnasielagen skulle utvisas medan en del av de något äldre skulle få möjlighet att stanna.[36][37]

I oktober 2019 sade Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Rasmus Ling att den uppkomna situationen var "väldigt beklaglig" och att han ville se åtgärder för en större tydlighet. Han ville också se en framtida ny lag så att de som fullgjort sin gymnasieutbildning ska få stanna. Liberalernas migrationspolitiska talesperson Fredrik Malm kallade S, MP, V och C för ansvarslösa som drev igenom lagen, och menade att den situation som uppstått måste hanteras.[38][39]

I februari 2020 meddelade Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard att partiet vill att en statlig haverikommission ska utreda gymnasielagen för att "säkerställa att den här typen av lagstiftning aldrig kommer på plats igen”. Hon menar att lagen skapat en otydlig situation. Justitieminister Morgan Johansson avböjde att kommentera men hade sedan tidigare meddelat att det inte finns några planer på att revidera gymnasielagen.[40]

Sveriges kommuner och regioner[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2019 uppmanade Sveriges kommuner och landsting (SKL) regeringen att göra en översyn och analys av lagen. Man anförde följande skäl och konstaterade att situationen inte var hållbar:[22][23]

  1. Tungt ansvar men bristfällig vägledning för skolpersonal
  2. För få och ofta kostsamma utbildningsplatser
  3. Otillräckliga förkunskaper för att klara utbildningen
  4. Utbredd psykisk ohälsa
  5. Små möjligheter att få ett arbete som uppfyller villkoren
  6. Växande parallellsamhälle.

I februari 2020 framförde samma organisation, nu med namnet Sveriges kommuner och regioner, hård kritik mot Migrationsverkets beslut att personer som fått eller söker uppehållstillstånd enligt gymnasielagen inte får bo kvar på Migrationsverkets boenden. Migrationsverket åberopar en dom i Kammarrätten från juni 2019. SKR menar att Migrationsverkets tolkning av lagen inte är rimlig och kritiserar regeringen för att de tillåter Migrationsverket att ställa orimliga krav på kommunerna.[41]

Coronapandemin 2020[redigera | redigera wikitext]

I samband med coronapandemin våren 2020 blev det uppenbart att det skulle bli mycket svårt för de ungdomar som gick ut gymnasiet att inom 6 månader kunna få de minst två-åriga jobb som krävdes för fortsatt uppehållstillstånd. Politiska organisationer och en mängd debattartiklar kritiserade lagen och presenterade olika förslag, som innebar allt ifrån att riva upp lagen och utvisa de berörda ungdomarna till att ge permanenta uppehållstillstånd åt både dem och de ungdomar som kommit samtidigt men inte omfattats av lagen.[42][43][44][45][46][47][48][49][50]

I oktober 2020 presenterade regeringen ett förslag om lättnader i regelverket kring gymnasielagen, mot bakgrund av coronapandemin och det svåra arbetsmarknadsläget. Förslaget innebar att den tid man har på sig för att hitta ett arbete ska förlängas till ett år, att det ska räcka med ett års anställning för att kunna få permanent uppehållstillstånd och att reglerna kring försörjningskravet ses över.[51] Migrationsminister Morgan Johansson sade vid en frågestund i riksdagen 22 oktober att han inte kunde lova att den föreslagna lagändringen skulle omfatta dem som tagit studenten sommaren 2020 och riskerar att utvisas i december 2020.[52] Efter en omröstning i riksdagen 9 december drogs förslaget om lättnader i försörjningskravet tillbaka.[53] Ett liknande regeringsförslag presenterades i april 2021 men avslogs av riksdagen den 9 juni samma år.[54]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd. Finansutskottets betänkande 2017/18:FiU49”. Sveriges Riksdag. 7 juni 2018. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/extra-andringsbudget-for-2018---ny-mojlighet-till_H501FiU49. Läst 2 oktober 2019. 
  2. ^ [a b] ”Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå”. Sveriges Riksdag. 3 maj 2017. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kompletteringar-av-den-tillfalliga-lagen-for_H401SfU19. Läst 3 november 2019. 
  3. ^ ”Migrationsverkets årsredovisning 2015” (pdf). Migrationsverket. sid. 19-21. https://www.migrationsverket.se/. Läst 31 oktober 2019. 
  4. ^ ”Ny möjlighet till uppehållstillstånd”. Regeringskansliet. 19 mars 2018. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 26 juli 2020. 
  5. ^ [a b c] ”De 9 000 ensamkommande afghanerna – vilka är de egentligen?”. Expressen. 18 maj 2018. https://www.expressen.se/nyheter/qs/de-9-000-afghanerna--vilka-ar-de-egentligen/. Läst 17 oktober 2019. 
  6. ^ ”Remissyttrande 066 från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (pdf)”. Regeringskansliet. 20 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  7. ^ ”Lagrådet sågar nytt förslag för ensamkommande”. Svenska Dagbladet. 28 mars 2018. https://www.svd.se/lagradet-avstyrker-forslag-om-ensamkommande. Läst 3 november 2019. 
  8. ^ ”Remissyttrande 002 från Kammarrätten i Stockholm 2018-02-20 (pdf)”. Regeringskansliet. 20 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  9. ^ ”Remissyttrande 011 från Migrationsverket (pdf)”. Regeringskansliet. 12 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  10. ^ ”Remissyttrande 064 Lärarnas Riksförbund”. Regeringskansliet. 20 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  11. ^ ”Remissyttrande 060 från Flyktinggruppernas Riksråd FARR (pdf)”. Regeringskansliet. 21 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  12. ^ Knutson, Mats (6 juli 2018). ”Sensationellt bakslag för regeringen”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sensationellt-bakslag-for-regeringen. Läst 13 oktober 2019. 
  13. ^ ”Migrationsdomstolen tillämpar inte den så kallade gymnasielagen”. Förvaltningsrätten i Malmö. 6 juli 2018. Arkiverad från originalet den 27 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190627001242/http://www.forvaltningsrattenimalmo.domstol.se/Om-forvaltningsratten/Nyheter-och-pressmeddelanden/Migrationsdomstolen-tillampar-inte-den-sk-gymnasielagen/. Läst 27 juni 2019. 
  14. ^ [a b c d] ”Unga som fått uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen – lägesbild i maj 2019” (pdf). Socialstyrelsen. 4 juni 2019. sid. 2-3. https://www.socialstyrelsen.se/sok/?q=Unga+som+f%C3%A5tt+uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd+enligt+den+nya+gymnasielagen. Läst 30 juli 2020. 
  15. ^ ”Dom från Migrationsöverdomstolen: Den s.k. gymnasielagen får tillämpas”. Kammarrätten i Stockholm. 25 september 2018. Arkiverad från originalet den 21 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190621214150/http://www.kammarrattenistockholm.domstol.se/Om-kammarratten-/Nyheter-och-pressmeddelanden/Dom-fran-Migrationsoverdomstolen-Den-sk-gymnasielagen-far-tillampas/. Läst 21 juni 2019. 
  16. ^ ”Fler ungdomar kan omfattas av nya gymnasielagen”. 2018-09-05. Arkiverad från originalet den 17 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190517083534/https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2018/2018-09-05-Fler-ungdomar-kan-omfattas-av-nya-gymnasielagen.html. Läst 2 juli 2019. 
  17. ^ ”Migrationsverket erkänner fel – men Jaweeds bror utvisas ändå”. SVT Nyheter. 12 mars 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/migrationsverket-vi-gjorde-fel-men-jaweeds-bror-kommer-anda-att-utvisas. Läst 1 juli 2019. 
  18. ^ ”Frågor och svar om perma­nent uppe­hålls­till­stånd för dig som tidi­gare har sökt asyl och nu kan försörja dig själv som anställd eller egen före­ta­gare”. Migrationsverket. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Vanliga-fragor-och-svar-/Om-permanent-uppehallstillstand-for-dig-som-tidigare-har-sokt-asyl-och-nu-kan-forsorja-dig-sjalv-som-anstalld-eller-egen-foretagare.html. Läst 8 juni 2020. 
  19. ^ [a b] ”Flyktingar utvisas om de tar korttidsjobb efter studenten”. Lag&Avtal. 5 juni 2020. https://www.lag-avtal.se/nyhetsarkiv/flyktingar-utvisas-om-de-tar-korttidsjobb-efter-studenten-6996612?fbclid=IwAR3kHCi3UEhaixTFDBHzGq3ocTCwTOX_ruHuv7CsRYfXdek_uLkvTSzQUGA. Läst 8 juni 2020. 
  20. ^ [a b c] ”Mitt liv räknas. Den humanitära situationen för ensamkommande unga” (Pdf). Svenska Röda korset. 30 januari 2020. sid. 20, 30-31, 45-46. https://www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/humanitara-situationen-for-ensamkommande-unga/. Läst 3 februari 2020. 
  21. ^ [a b] ”Ensamkommande hotas av utvisning – trots ny överenskommelse”. Dagens Nyheter. 8 oktober 2020. https://www.dn.se/sverige/ensamkommande-hotas-av-utvisning-trots-ny-overenskommelse/. Läst 9 oktober 2020. 
  22. ^ [a b] ”Översyn av gymnasielagen kan inte vänta”. Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2019 10 17. https://skl.se/tjanster/press/sklidebatten/debattartiklar/debattartiklar/oversynavgymnasielagenkanintevanta.29737.html. Läst 2019 10 23. 
  23. ^ [a b c] Anders Knape (17 oktober 2019). ”SKL: En översyn av gymnasielagen kan inte vänta”. Dagens samhälle. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/skl-en-oversyn-av-gymnasielagen-kan-inte-vanta-29712?fbclid=IwAR3vEKhm2OBo4P6pYQ9sUmtxo1gfcIiOol_TmzD8pzKcR-LuuFYlhEYhql8. Läst 17 oktober 2019. 
  24. ^ Stockholms Stadsmission (20 december 2018). Efter beviljat uppehållstillstånd - vad händer sen? (pdf). sid. 14ff. 
  25. ^ [a b] ”Lagen skulle hjälpa – kallas hinderbana: ”Inhumant””. Svenska Dagbladet. 1 november 2019. https://www.svd.se/lagen-skulle-hjalpa--kallas-hinderbana-inhumant?fbclid=IwAR0GFV2hn-DHAmYHyjtkkiqE86-migvz7gaeLd_EHd-BvkO0ZPLecE6fheY. Läst 1 november 2019. 
  26. ^ ”Tillfälligt boende lindrar akut hemlöshet”. Upsala Nya Tidning. 11 november 2018. https://www.unt.se/nyheter/uppsala/tillfalligt-boende-lindrar-akut-hemloshet-5132044.aspx. Läst 21 juni 2019. 
  27. ^ ”Med uppehållstillstånd för studier. Nationell kartläggning av situationen för ensamkommande unga med uppehållstillstånd för studier” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Länsstyrelserna. 13 juni 2019. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.28b736e116b92f026bc4423/1562135152628/Med%20uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd%20f%C3%B6r%20studier.pdf. Läst 5 juli 2019. 
  28. ^ ”Ny lucka i gymnasielagen: Snabba elever kan avvisas”. Svenska Dagbladet. 22 februari 2020. https://www.svd.se/ny-lucka-i-gymnasielagen-snabba-elever-kan-avvisas?fbclid=IwAR2s3BNs5qtk5915fiPVLpHc27tbtEa7TdDUJ9IbIUXmBsoZ18TGaB4lHkI. Läst 24 februari 2020. 
  29. ^ ”Javid är en av hundratals i utvisningsvåg”. Sveriges Radio. 30 september 2020. https://sverigesradio.se/artikel/7563989. Läst 9 oktober 2020. 
  30. ^ ”Efter ett år: 171 har klarat kraven i omdebatterade gymnasielagen”. SVT. 23 mars 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/stress-och-oro-jag-har-svart-att-sova-och-koncentrera-mig. Läst 24 mars 2021. 
  31. ^ ”Du som har uppehållstillstånd för gymnasiestudier måste flytta från Migrationsverkets boende”. Migrationsverket. 11 november 2019. Arkiverad från originalet den 11 november 2019. https://web.archive.org/web/20191111155054/https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Nyhetsarkiv/2019-11-11-Du-som-har-uppehallstillstand-for-gymnasiestudier-maste-flytta-fran-Migrationsverkets-boende.html%3Ffbclid%3DIwAR14Hi0CsJvuS_Sx73UitiRqhMsvb5ToX6gNRBeT2I3qXMwoqOEcaRi6lm4. Läst 11 november 2019. 
  32. ^ ”Migrationsverkets lagtolkning får stora konsekvenser”. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 11 november 2019. https://skl.se/5.4f4240fd16e40a723fea137b.html?utm_source=notifiering&utm_medium=email&utm_campaign=press&fbclid=IwAR0qSrKHRuA0jQXy9nsqUu5EqwNEpByjuNKHriy8EuuDrBsB7gy12JF1ySs. Läst 11 november 2019. 
  33. ^ ”Väntas ännu en ad hoc-lösning för de ensamkommande?”. Blekinge läns tidning (ledare). 27 september 2018. http://www.blt.se/ledare/vantas-annu-en-ad-hoc-losning-for-de-ensamkommande/. Läst 21 juni 2019. 
  34. ^ Forssell, Johan (27 september 2018). ”Flera problem olösta kring ensamkommande”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/ngxjam/flera-problem-olosta-kring-ensamkommande. Läst 27 juni 2019. 
  35. ^ ”Gymnasielagen måste rivas upp”. Aftonbladet. 7 juni 2018. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VR3vz4/gymnasielagen-maste-rivas-upp. Läst 3 november 2019. 
  36. ^ Olofsson Carstedt, Anna; LIndgren, Zarah (13 juni 2018). ”9 000 får stanna – men inte de som är barn”. sid. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/p6v3qE/9-000-far-stanna--men-inte-de-som-ar-barn. Läst 6 juli 2019. 
  37. ^ Fridell Anter, Karin (30 juni 2018). ”Unga flyktingar från Afghanistan – del 5/7”. eFOLKET. https://efolket.eu/unga-flyktingar-fran-afghanistan-del-5-7/. Läst 27 juni 2019. 
  38. ^ ”MP om egna lagen: ”Väldigt beklaglig situation””. Svenska Dagbladet. 1 november 2019. https://www.svd.se/mp-om-egna-lagen-valdigt-beklaglig-situation. Läst 2 november 2019. 
  39. ^ ”Miljöpartiet ångrar delar av omtvistade gymnasielagen”. Expressen. 2 november 2019. https://www.expressen.se/nyheter/miljopartiet-angrar-delar-av-omtvistade-gymnasielagen/?fbclid=IwAR3kVRIDO7Nz4M45NdSk7md1URcB3JUg-JCLab7AgNIR9DHYiD9Dakx2yCM. Läst 2 november 2019. 
  40. ^ ”Ny kritik mot gymnasielagen – Moderaterna vill tillsätta haverikommission”. Dagens Nyheter. 8 februari 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-kritik-mot-gymnasielagen-moderaterna-vill-tillsatta-haverikommission/. Läst 9 februari 2020. 
  41. ^ ””Regeringen låter Migrationsverket köra sitt eget race””. Dagens Nyheter. 7 februari 2020. Arkiverad från originalet den 7 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200207074201/https://www.dn.se/nyheter/sverige/skr-riktar-hard-kritik-mot-gymnasielagen-migrationsverket-kor-sitt-eget-race/. Läst 9 februari 2020. 
  42. ^ ”Svår för unga som berörs av gymnasielagen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7446485. Läst 28 april 2020. 
  43. ^ Tove Lifvendahl (27 april 2020). ”Politik fortsatt utan verklighetsförankring”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/politik-fortsatt-utan-verklighetsforankring?fbclid=IwAR32sFyLfxQzF3OOUeHJU6twC5u1ya5wD0aF7uPKB5X9EvSQ3YqUS1Ya3kQ. Läst 28 april 2020. 
  44. ^ Jonas Andersson; Åfeldt, Jennie. ”Inga fler gräddfiler för de ensamkommande. Replik från SD om gymnasielagen och coronakrisen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/3JbxJe/inga-fler-graddfiler-for-de-ensamkommande. Läst 28 april 2020. 
  45. ^ ”C vill lätta upp gymnasielagen under coronakrisen”. Sveriges Radio. 17 april 2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7453971. Läst 28 april 2020. 
  46. ^ Elin Hjelmestam, Liberala ungdomsförbundet (18 april 2020). ”Ge alla som lider under gymnasielagen amnesti”. Expressen. https://www.expressen.se/debatt/ge-alla-som-lider-under-gymnasielagen-amnesti/. Läst 28 april 2020. 
  47. ^ Henry Asher m.fl. (27 april 2020). ”Krisen kräver att alla ensamkommande får amnesti”. Göteborgsposten. https://www.gp.se/debatt/krisen-kr%C3%A4ver-att-alla-ensamkommande-f%C3%A5r-amnesti-1.27268663. Läst 28 april 2020. 
  48. ^ ”Debatt/Larm från frivilligorganisationer: Coronahotet gör det nödvändigt med permanenta uppehållstillstånd”. DalaDemokraten. https://www.dalademokraten.se/artikel/debatt-larm-fran-frivilligorganisationer-coronahotet-gor-det-nodvandigt-med-permanenta-uppehallstillstand?fbclid=IwAR0zj-bF29AjNUk5z32SNjHGGN1Dlo8-kzrffHTzHLxAN9eGe8MgWaMYSZU. Läst 28 april 2020. 
  49. ^ Maria Malmer Stenergard (M) (29 april 2020). ”Därför säger vi nej till gymnasieamnestin”. Aftonbladet. https://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/1-maj-taaget-foer-en-maensklig-flyktingpolitik-vaexer-2994323?fbclid=IwAR2ySolMeGkYzk8mVivvDDwKTZjkIYDGt9GrSANJJ5lZff6baVojWxW3POg. Läst 29 april 2020. 
  50. ^ 38 lokalpolitiker från M, KD, S, C, L, V, MP, Fi och SIV (5 maj 2020). ”Nej, utvisa inte de ensamkommande” (Debattartikel). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Jo8lRP/nej-utvisa-inte-de-ensamkommande?fbclid=IwAR1FpGMHih7AVzSVZFEkjPVWqwm1jyqO0L66WTdLUYt8_1WxWooYzMGtFs8. Läst 6 maj 2020. 
  51. ^ ”Hör hela pressträffen om migrationspolitiken”. Aftonbladet. 7 oktober 2020. https://www.aftonbladet.se/tv/a/zgGOX1/hor-hela-presstraffen-om-migrationspolitiken. Läst 9 oktober 2020. 
  52. ^ ”Frågestund- Christina Höj Larsen”. Sveriges Riksdag. 22 oktober 2020. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/fragestund/fragestund_H8C120201022fs. Läst 23 oktober 2020. 
  53. ^ ”Regeringen backar om gymnasielagen”. Expressen. 9 december 2020. https://www.expressen.se/nyheter/regeringen-backar-fran-sankta-forsorjningskrav/. Läst 12 december 2020. 
  54. ^ ”Nej till förändringar i det så kallade gymnasieregelverket (SfU27)”. Sveriges Riksdag. 9 juni 2021. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kompletterande-regler-for-uppehallstillstand-vid_H801SfU27. Läst 9 juni 2021.