Gymnasielagen 2018

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gymnasielagen 2018, ofta kallad endast Gymnasielagen eller Nya gymnasielagen (NGL), är en svensk lag som antogs 7 juni 2018[1] som en del av Sveriges asylpolitik från hösten 2015. Den kompletterade men ersatte inte den tidigare antagna Gymnasielagen 2017.[2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Som en del av migrationskrisen i Europa sökte över 163 000 personer asyl i Sverige år 2015. 35 369 av dem registrerades som ensamkommande barn.[3] Många av dem fick vänta länge på besked och fick sedan avslag på sina asylansökningar. Våren 2017 antogs en lag[2] som syftade till att de som fått avslag men ännu inte fyllt 18 kunde få möjligheten att stanna och studera på gymnasiet, om vissa andra krav var uppfyllda. Hösten 2018 föreslogs en liknande lag som skulle gälla personer som hunnit fylla 18 år innan de fått sina avslagsbeslut.

Lagförslaget lades fram efter att Miljöpartiet hotat att lämna regeringen. När den presenterades uppskattades den omfatta cirka 9000 personer.[4]

Tidningen Expressen analyserade i maj 2018 ett systematiskt urval av de 8357 avslagsbeslut som antogs omfattas av lagen. 97 procent var afghanska medborgare, oftast tillhörande folkgruppen hazarer. Av dessa var 99 procent unga män och alla saknade giltiga id-handlingar. 49 procent hade bott i Iran i minst ett år innan de kom till Sverige och i genomsnitt hade de bott i Iran i tio år. 13,5 procent uppgav att de hade fötts i och bott hela livet i Iran eller Pakistan. 2 procent uppgav att de hade rekryterats av Irans krigsmakt för att kriga i Syrien. 78 procent hade fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket. Debattens ena sida hävdade att frågan gällde vuxna män som borde skickas tillbaka till Afghanistan, medan meningsmotståndarna menade att Sverige av medmänsklighet inte borde skicka unga afghaner i döden.[4]

Anledningen till att så många barn fått vänta länge på sina asylbesked formuleras på detta sätt av den ideella organisationen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar:

"Avseende Migrationsverkets långa handläggningstider anser Rådgivningsbyrån att det är av relevans att påpeka att vi erfarit att dessa, för aktuell grupp, till stor del är beroende av att myndigheten prioriterat handläggning av enkla ärenden (som avseende medborgare från Syrien och Eritrea) för att uppnå ett önskat antal avgjorda ärenden. Detta har skett till priset av att de mer svårbedömda ärendena som rör barn blivit liggande utan åtgärd, vilket i många fall kan ha lett till att det sökande barnet uppnått 18-årsdagen innan ett första beslut fattats." [5]

Lagen[redigera | redigera wikitext]

Lagens syfte var att ungdomar som fått avslag på sin asylansökan skulle få stanna om de studerade. Den gällde dem som uppfyllde följande kriterier:[1]

  • Personen skulle ha ansökt om asyl senast den 24 november 2015 och då blivit registrerad som ensamkommande barn
  • Personen skulle ha väntat i minst 15 månader på sitt första avslag
  • Personen skulle vara minst 18 gammal när hen fick sitt första avslag

Det nya uppehållstillståndet skulle vara tillfälligt i 13 månader med möjlighet till förlängning om personen påbörjat en godkänd utbildning och med möjlighet att förvandlas till permanent uppehållstillstånd om hen har hittat stadigvarande försörjning inom sex månader efter examen.

Under remisstiden blev lagförslaget mycket kritiserat. "Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas" skrev Lagrådet i sitt remissvar.[6] Andra tunga remissinstanser kritiserade förslaget för att det var otydligt och eventuellt stod i strid med redan existerande lagar.[7][8] Lärarnas riksförbund kritiserade lagen för att den ställde orimliga krav på de lärare som skulle bedöma om studierna var tillräckligt seriösa.[9] Den ideella föreningen Flyktinggruppernas riksråd kritiserade lagen bland annat för att dess tidsbegränsningar var godtyckliga.[10]

Efter en kort beredningstid och kort remisstid drevs lagen igenom av regeringen Löfven I i samarbete med Centerpartiet och Vänsterpartiet och antogs av riksdagen 7 juni 2018, med stöd även av några ledamöter från andra partier.[1]

Några dagar efter att lagen trätt i kraft underkändes den av Migrationsdomstolen i Malmö med hänvisning till att lagtexten om sänkta krav på identitetsbevis gjorde den omöjlig att tillämpa,[11][12] Under sommaren 2018 fattades inga domstolsbeslut i väntan på Migrationsöverdomstolens prejudicerande dom. I september godkändes lagen av Migrationsöverdomstolen och började tillämpas.[13]

Ett av lagens krav var att asylansökan skulle ha lämnats in senast 24 november. Eftersom Migrationsverket under den stora anstormningen kring detta datum inte hann registrera alla ansökningar på rätt dag godtas under vissa omständigheter även senare ansökningsdatum.[14] Detta gäller inte beslut som tas i migrationsdomstol, varför lagen tolkas olika beroende på hur långt den sökande har kommit i asylprocessen när de prövas mot gymnasielagen.[15]

Migrationsverkets tolkning av arbetsvillkoret[redigera | redigera wikitext]

Lagen innehåller krav på stadigvarande försörjning inom sex månader efter examen för att få permanent uppehållstillstånd. Migrationsverkets jurister har tolkat detta som att personen inom sex månader från examen ska ha påbörjat ett arbete med tillsvidareanställning eller minst två års visstidsanställning. Dessa två år räknas från den dag då Migrationsverket fattar beslut om förlängt uppehållstillstånd, inte från den dag då anställningen påbörjades.[16][17]

Opinionsbildning inför Gymnasielagen[redigera | redigera wikitext]

Miljöpartiet / Maria Ferm[redigera | redigera wikitext]

Maria Ferm, riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet var en återkommande besökare på Ung i Sveriges demonstration på Medborgarplatsen. Hon har av Expressen beskrivits som en av de mest engagerade för ensamkommande afghaner. Hon reste till Afghanistan och medverkade i aktivisters arrangemang i Almedalen.[18]

Vi står inte ut[redigera | redigera wikitext]

Stödnätverket Vi står inte ut skapades sommaren 2016 av människor som mötte ensamkommande i sina arbeten. Hösten 2016 hade gruppen kring 10 000 medlemmar och bestämde sig gör att driva opinion kring krav som gällde asylsökande ensamkommande barn och deras behandling i Sverige. Facebooksidan Vi står inte ut, men vi slutar aldrig kämpa hade år 2018 runt 74 000 följare och fungerar som nätverkets officiella kommunikationskanal. Talespersonen Kinna Skoglund sade i juni 2018 till Expressen att lagförslaget aldrig skulle ha kommit till stånd om inte Vi står inte ut hade jobbat med det.[18]

Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar![redigera | redigera wikitext]

Uppropet[19], hemsidan[20] och pressmeddelandenamnet[21] Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! skapades i oktober 2016. Facebookgruppen med samma namn har 21 000 medlemmar varav uppskattningsvis en tredjedel ensamkommande ungdomar. Nätverket har dels ägnat sig åt opinionsbildning,[18] bland annat kring gymnasielagarna och uppehållstillstånd[22], dels åt stöd för de ensamkommande. Hemsidan innehåller både fakta, stödinformation och debatter. På grund av nödropen från ungdomarna bildade nätverket hösten 2017 föreningen Stöttepelaren[23] som bidrar till ensamkommandes försörjning.

Blank Spot Project / Martin Schibbye[redigera | redigera wikitext]

Journalisten Martin Schibbye och mediestrategen Brit Stakston, som år 2015 hade bildat Blank Spot Project, kontaktades av Vi står inte ut om att göra reportage om vad som hänt med afghaner som skickats tillbaka. BlankSpot skapade facebookgruppen Uppdrag: Afghanistan där aktivister kunde komma förslag på journalistikens utformning. Under december 2016 - maj 2018 publicerade BlankSpot cirka hundra reportage om flyktingar från Afghanistan. Martin Schibbye har gjort reportage för att lyfta frågan om utvisningar till Afghanistan.[18]

Ung i Sverige / Fatemeh Khavari[redigera | redigera wikitext]

Fatemeh Khavari besökte Almedalen år 2017 och lärde sig där hur föreningar och nätverk jobbar med att bilda opinion. Khavari startade senare samma år nätverket Ung i Sverige som till största delen bestod av unga afghaner. Hon var nätverkets talesperson under en 58 dagar lång sittstrejk i Stockholm (framför allt på Medborgarplatsen) i augusti-september 2017 med kravet "Stoppa utvisningarna till Afghanistan!". Före och under sittstrejken fick hjälp att skriva tal av Elin Morén, tidigare vice ordförande i Ung Vänster. I och med sittstrejken blev frågan om ensamkommande afghaner framträdande i media.[18]

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Siffror från 16 april 2019 visar att det då var cirka 6 400 personer som fått uppehållstillstånd med hänvisning till gymnasielagen, medan 2 800 fått avslag och 2 400 fortfarande väntade på besked.[24] Motsvarande siffror i augusti 2019 var cirka 7300 bifall, 3100 avslag och 1300 ännu ej avgjorda.[25]

Efter 13 månader omprövas uppehållstillstånden och kan förnyas om sökande kan uppvisa godkänd studieplan. Oklarheten i lagen och dess tillämpning gör det svårt för både ungdomarna, skolorna och Migrationsverkets handläggare att utbildningar som omfattas av lagen och hur de skall dokumenteras.[26][27][28][24] Det förekommer att de utbildningar som ungdomar blivit antagna till och påbörjat visar sig inte vara godkända för uppehållstillstånd.[29] Ungdomar kan också nekas förlängning eftersom den kommun där de bor inte har erbjudit några godkända utbildningar.[29] Många ungdomar saknar stabil bostadssituation och många kommuner anger att de inte kan erbjuda erforderligt psykosocialt stöd för att möta den utbredda psykiska ohälsa som bland andra Socialstyrelsen påvisat hos denna grupp.[30][31][27][24] Röda korset konstaterade i januari 2020 att lagen förbättrat många ungdomars situation genom att möjliggöra studier och förbättrade ekonomiska villkor, men att det samtidigt fanns en stor oro för om de in längden skulle kunna uppfylla lagens krav på fullgjorda studier och fast arbete.[25]

I februari 2020 uppdagades en lucka i lagen som innebär att det ungdomar som varit snabba med att avsluta sina studier riskerar att utvisas eftersom domstolarna inte hunnit med att ge dem slutgiltigt beslut om det ursprungliga asylärendet, vilket är en förutsättning för att gymnasielagen ska gälla.[32]

I juni 2020 påpekar tidningen Lag&Avtal att gymnasielagens krav på minst 2-årig anställning inom 6 månader från examen innebär att ungdomar kan tvingas tacka nej till erbjudanden om kortare anställningar och därmed gå miste om ersättning från Arbetsförmedlingen under den tid de söker arbete.[17]

Boende[redigera | redigera wikitext]

Ingen instans är ansvarig för att ordna boende för dem som beviljats uppehållstillstånd med stöd av nya gymnasielagen, och det har visat sig mycket svårt för ungdomarna själva att få tag i någonstans att bo. De står långt från bostadsmarknaden, de har vanligtvis mycket låga inkomster och saknar andra tillgångar, de har inte stått i några bostadsköer och de har begränsade sociala nätverk. Endast i enstaka fall bistår kommunerna med boendelösningar. Många av dem saknar stabil boendelösning och övernattar hos kompisar, på härbärgen eller utomhus. Situationen är mycket olika i olika kommuner. I de flesta kommuner är det mindre än 20 procent av de aktuella ungdomarna som saknar bostad. På andra ställen, och framför allt i kommuner som har fler än femtio berörda ungdomar, är 81-100 procent av de ungdomar som har uppehållstillstånd enligt gymnasielagen bostadslösa. Röda korset pekar på att detta medför risk för att ungdomarna blir utnyttjade på olika sätt och att de får svårare att genomföra sina studier och därigenom riskerar att inte få förlängt uppehållstillstånd.[25]

I november 2019 meddelade Migrationsverket att de som fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen inte längre få bo kvar på Migrationsverkets boenden utan senast 30 januari 2020 måste hitta boende på egen hand. Samtidigt upphör rätten till dagersättning från Migrationsverket och de ungdomar som inte kan lösa sin bostadssituation eller försörjning hänvisas till socialtjänsten i de kommuner där de bor.[33] Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är kritiskt till konsekvenserna av detta, med hänvisning till oklart rättsläge och alltför kort förberedelsetid tid för kommunerna och de berörda ungdomarna. Enligt SKL handlar det om cirka 750 ungdomar.[34]

Västerås[redigera | redigera wikitext]

Kommun och civilsamhällesorganisationer i Västerås menade hösten 2018 att det fanns 30-40 hemlösa afghaner i området, varav många hade sökt uppehållstillstånd med hjälp av gymnasielagen. Flera av dem ansträngde sig i skolan och för att lära sig språket. Lagen utnyttjades också av kriminella. Enligt polisen fanns i Stockholm - Uppsala - Västerås en grupp på 75-100 afghaner som utnyttjades av kriminella och även begick brott själva, såsom narkotikaförsäljning och butiksstölder. Vid poliskontroller var det vanligt att de uppvisade flera identitetshandlingar, upp till 3-5 stycken identitetskort för asylsökande. De oklara identiteterna försvårade utredningsarbetet för polisen, som istället började använda ett system där misstänkta fotograferas för att kunna identifieras.[35]

Gotland[redigera | redigera wikitext]

Ett exempel på hur lagen betraktas som godtycklig presenteras av HelaGotland, som berättar om tre unga afghanska medlemmar i Kräklingbo manskör. Två av dem kom till Sverige före 24 november 2015 och fick därför stanna i Sverige, medan den tredje kom i december 2015 och har utvisats till Afghanistan.[36]

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal afghanska ungdomar som inte omfattas av nya gymnasielagen har lämnat Sverige för att söka asyl i Frankrike. I en artikel i Expressen porträtteras några av dem. De hade sökt asyl i Sverige efter 24 november 2015, fått sitt första avslag efter kortare tid än 15 månader eller varit för unga (ännu inte 18) när de fick sitt första avslag. Frankrikes domstolar bedömer konfliktnivån i Afghanistan som så svår att man generellt inte kan skicka människor dit, och därmed är man också restriktiv med att skicka afghaner till Sverige om de riskerar att skickas vidare till Afghanistan.[37]

Fortsatt debatt om lagen[redigera | redigera wikitext]

Debatten fortsatte efter det att lagen antagits. Bland lagens motståndare myntades uttrycket "9000 afghanska män utan asylskäl".[38] Lagen kritiserade för att den ger uppehållstillstånd till personer utan skyddsskäl samt undergrävde principen om att "ett ja är ett ja och ett nej är ett nej" och respekten för den rättsprocess som lett fram till avslag. Johan Forssell, migrationspolitisk talman för Moderaterna kritiserade även att lagen skulle leda till svårigheter för kommuner som skulle tvingas hitta boenden.[39] Sverigedemokraternas Paula Bieler kritiserade den för att ge uppehållstillstånd till personer med okänd identitet.[40]

Andra debattörer, bland annat från nätverket Vi står inte ut, kritiserade att yngre ungdomar som ej omfattades av den första gymnasielagen skulle utvisas medan en del av de något äldre skulle få möjlighet att stanna.[41][42]

I oktober 2019 sade Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Rasmus Ling att den uppkomna situationen var "väldigt beklaglig" och att han ville se åtgärder för en större tydlighet. Han ville också se en framtida ny lag så att de som fullgjort sin gymnasieutbildning ska få stanna. Liberalernas migrationspolitiska talesperson Fredrik Malm kallade S, MP, V och C för ansvarslösa som drev igenom lagen, och menade att den situation som uppstått måste hanteras.[43][44]

I februari 2020 meddelade Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard att partiet vill att en statlig haverikommission ska utreda gymnasielagen för att "säkerställa att den här typen av lagstiftning aldrig kommer på plats igen”. Hon menar att lagen skapat en otydlig situation. Justitieminister Morgan Johansson avböjer att kommentera men har tidigare meddelat att det inte finns några planer på att revidera gymnasielagen.[45]

I början av 2020 kommenterades gymnasielagen i en rad tidningar. Exempelvis framförde ledarskribenter/politiska redaktörer i oberoende socialdemokratiska Aftonbladets och liberala Eskilstunakuriren och Västerbottens-Kuriren att de berörda gymnasieungdomarna borde få amnesti.[46][47][48]

Sveriges kommuner och regioner[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2019 uppmanade Sveriges kommuner och landsting (SKL) regeringen att göra en översyn och analys av lagen. Man anförde följande skäl och konstaterade att situationen inte var hållbar:[26][27]

  1. Tungt ansvar men bristfällig vägledning för skolpersonal
  2. För få och ofta kostsamma utbildningsplatser
  3. Otillräckliga förkunskaper för att klara utbildningen
  4. Utbredd psykisk ohälsa
  5. Små möjligheter att få ett arbete som uppfyller villkoren
  6. Växande parallellsamhälle.

I februari 2020 framförde samma organisation, nu med namnet Sveriges kommuner och regioner, hård kritik mot Migrationsverkets beslut att personer som fått eller söker uppehållstillstånd enligt gymnasielagen inte får bo kvar på Migrationsverkets boenden. Migrationsverket åberopar en dom i Kammarrätten från juni 2019. SKR menar att Migrationsverkets tolkning av lagen inte är rimlig och kritiserar regeringen för att de tillåter Migrationsverket att ställa orimliga krav på kommunerna.[49]

Coronapandemin 2020[redigera | redigera wikitext]

I samband med coronapandemin våren 2020 blev det uppenbart att det skulle bli mycket svårt för de ungdomar som gick ut gymnasiet att inom 6 månader kunna få de fasta jobb som enligt lagen krävdes för fortsatt uppehållstillstånd. Politiska organisationer och en mängd debattartiklar kritiserade lagen och presenterade olika förslag, som innebar allt ifrån att riva upp lagen och utvisa de berörda ungdomarna till att ge permanenta uppehållstillstånd åt både dem och de ungdomar som kommit samtidigt men inte omfattats av lagen.[50][51][52][53][54][55][56][57][58]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd. Finansutskottets betänkande 2017/18:FiU49”. Sveriges Riksdag. 7 juni 2018. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/extra-andringsbudget-for-2018---ny-mojlighet-till_H501FiU49. Läst 2 oktober 2019. 
  2. ^ [a b] ”Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå”. Sveriges Riksdag. 3 maj 2017. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/kompletteringar-av-den-tillfalliga-lagen-for_H401SfU19. Läst 3 november 2019. 
  3. ^ ”Migrationsverkets årsredovisning 2015” (pdf). Migrationsverket. sid. 19-21. https://www.migrationsverket.se/. Läst 31 oktober 2019. 
  4. ^ [a b] ”De 9 000 ensamkommande afghanerna – vilka är de egentligen?”. Expressen. 18 maj 2018. https://www.expressen.se/nyheter/qs/de-9-000-afghanerna--vilka-ar-de-egentligen/. Läst 17 oktober 2019. 
  5. ^ ”Remissyttrande 066 från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (pdf)”. Regeringskansliet. 20 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  6. ^ ”Lagrådet sågar nytt förslag för ensamkommande”. Svenska Dagbladet. 28 mars 2018. https://www.svd.se/lagradet-avstyrker-forslag-om-ensamkommande. Läst 3 november 2019. 
  7. ^ ”Remissyttrande 002 från Kammarrätten i Stockholm 2018-02-20 (pdf)”. Regeringskansliet. 20 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  8. ^ ”Remissyttrande 011 från Migrationsverket (pdf)”. Regeringskansliet. 12 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  9. ^ ”Remissyttrande 064 Lärarnas Riksförbund”. Regeringskansliet. 20 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  10. ^ ”Remissyttrande 060 från Flyktinggruppernas Riksråd FARR (pdf)”. Regeringskansliet. 21 februari 2018. https://www.regeringen.se/remisser/2018/01/remiss-av-utkastet-till-lagradsremiss-ny-mojlighet-till-uppehallstillstand/. Läst 21 juni 2019. 
  11. ^ Knutson, Mats (6 juli 2018). ”Sensationellt bakslag för regeringen”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sensationellt-bakslag-for-regeringen. Läst 13 oktober 2019. 
  12. ^ ”Migrationsdomstolen tillämpar inte den så kallade gymnasielagen”. Förvaltningsrätten i Malmö. 6 juli 2018. Arkiverad från originalet den 27 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190627001242/http://www.forvaltningsrattenimalmo.domstol.se/Om-forvaltningsratten/Nyheter-och-pressmeddelanden/Migrationsdomstolen-tillampar-inte-den-sk-gymnasielagen/. Läst 27 juni 2019. 
  13. ^ ”Dom från Migrationsöverdomstolen: Den s.k. gymnasielagen får tillämpas”. Kammarrätten i Stockholm. 25 september 2018. Arkiverad från originalet den 21 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190621214150/http://www.kammarrattenistockholm.domstol.se/Om-kammarratten-/Nyheter-och-pressmeddelanden/Dom-fran-Migrationsoverdomstolen-Den-sk-gymnasielagen-far-tillampas/. Läst 21 juni 2019. 
  14. ^ ”Fler ungdomar kan omfattas av nya gymnasielagen”. 2018-09-05. Arkiverad från originalet den 17 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190517083534/https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2018/2018-09-05-Fler-ungdomar-kan-omfattas-av-nya-gymnasielagen.html. Läst 2 juli 2019. 
  15. ^ ”Migrationsverket erkänner fel – men Jaweeds bror utvisas ändå”. SVT Nyheter. 12 mars 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/migrationsverket-vi-gjorde-fel-men-jaweeds-bror-kommer-anda-att-utvisas. Läst 1 juli 2019. 
  16. ^ ”Frågor och svar om perma­nent uppe­hålls­till­stånd för dig som tidi­gare har sökt asyl och nu kan försörja dig själv som anställd eller egen före­ta­gare”. Migrationsverket. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Vanliga-fragor-och-svar-/Om-permanent-uppehallstillstand-for-dig-som-tidigare-har-sokt-asyl-och-nu-kan-forsorja-dig-sjalv-som-anstalld-eller-egen-foretagare.html. Läst 8 juni 2020. 
  17. ^ [a b] ”Flyktingar utvisas om de tar korttidsjobb efter studenten”. Lag&Avtal. 5 juni 2020. https://www.lag-avtal.se/nyhetsarkiv/flyktingar-utvisas-om-de-tar-korttidsjobb-efter-studenten-6996612?fbclid=IwAR3kHCi3UEhaixTFDBHzGq3ocTCwTOX_ruHuv7CsRYfXdek_uLkvTSzQUGA. Läst 8 juni 2020. 
  18. ^ [a b c d e] ”De fick regeringen att svänga om afghanerna – aktivisterna bakom lagförslaget”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/integration--invandring/de-fick-regeringen-att-svanga-om-afghanerna/. Läst 28 oktober 2019. 
  19. ^ ”Uppropet”. Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!. 2016 10 10. https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2018/06/uppropet.html. Läst 2019 10 31. 
  20. ^ ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!”. https://stoppautvisningarna.blogspot.com/. Läst 2019 10 31. 
  21. ^ ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!”. MyNewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/stories/stories?q=%22stoppa%20utvisningarna%22. Läst 2019 10 31. 
  22. ^ ”Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!”. https://stoppautvisningarna.blogspot.com/search?q=gymnasielagen. Läst 2019 10 31. 
  23. ^ ”Stöttepelaren”. https://stottepelaren.se/. Läst 2019 10 31. 
  24. ^ [a b c] ”Unga som fått uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen - lägesrapport maj 2019” (pdf). Socialstyrelsen. 4 juni 2019. sid. 3. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-23.pdf. Läst 17 oktober 2019. 
  25. ^ [a b c] ”Mitt liv räknas. Den humanitära situationen för ensamkommande unga” (Pdf). Svenska Röda korset. 30 januari 2020. sid. 20, 30-31, 45-46. https://www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/humanitara-situationen-for-ensamkommande-unga/. Läst 3 februari 2020. 
  26. ^ [a b] ”Översyn av gymnasielagen kan inte vänta”. Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2019 10 17. https://skl.se/tjanster/press/sklidebatten/debattartiklar/debattartiklar/oversynavgymnasielagenkanintevanta.29737.html. Läst 2019 10 23. 
  27. ^ [a b c] Anders Knape (17 oktober 2019). ”SKL: En översyn av gymnasielagen kan inte vänta”. Dagens samhälle. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/skl-en-oversyn-av-gymnasielagen-kan-inte-vanta-29712?fbclid=IwAR3vEKhm2OBo4P6pYQ9sUmtxo1gfcIiOol_TmzD8pzKcR-LuuFYlhEYhql8. Läst 17 oktober 2019. 
  28. ^ Stockholms Stadsmission (20 december 2018). Efter beviljat uppehållstillstånd - vad händer sen? (pdf). sid. 14ff. 
  29. ^ [a b] ”Lagen skulle hjälpa – kallas hinderbana: ”Inhumant””. Svenska Dagbladet. 1 november 2019. https://www.svd.se/lagen-skulle-hjalpa--kallas-hinderbana-inhumant?fbclid=IwAR0GFV2hn-DHAmYHyjtkkiqE86-migvz7gaeLd_EHd-BvkO0ZPLecE6fheY. Läst 1 november 2019. 
  30. ^ ”Tillfälligt boende lindrar akut hemlöshet”. Upsala Nya Tidning. 11 november 2018. https://www.unt.se/nyheter/uppsala/tillfalligt-boende-lindrar-akut-hemloshet-5132044.aspx. Läst 21 juni 2019. 
  31. ^ ”Med uppehållstillstånd för studier. Nationell kartläggning av situationen för ensamkommande unga med uppehållstillstånd för studier” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Länsstyrelserna. 13 juni 2019. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.28b736e116b92f026bc4423/1562135152628/Med%20uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd%20f%C3%B6r%20studier.pdf. Läst 5 juli 2019. 
  32. ^ ”Ny lucka i gymnasielagen: Snabba elever kan avvisas”. Svenska Dagbladet. 22 februari 2020. https://www.svd.se/ny-lucka-i-gymnasielagen-snabba-elever-kan-avvisas?fbclid=IwAR2s3BNs5qtk5915fiPVLpHc27tbtEa7TdDUJ9IbIUXmBsoZ18TGaB4lHkI. Läst 24 februari 2020. 
  33. ^ ”Du som har uppehållstillstånd för gymnasiestudier måste flytta från Migrationsverkets boende”. Migrationsverket. 11 november 2019. Arkiverad från originalet den 11 november 2019. https://web.archive.org/web/20191111155054/https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Nyhetsarkiv/2019-11-11-Du-som-har-uppehallstillstand-for-gymnasiestudier-maste-flytta-fran-Migrationsverkets-boende.html%3Ffbclid%3DIwAR14Hi0CsJvuS_Sx73UitiRqhMsvb5ToX6gNRBeT2I3qXMwoqOEcaRi6lm4. Läst 11 november 2019. 
  34. ^ ”Migrationsverkets lagtolkning får stora konsekvenser”. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 11 november 2019. https://skl.se/5.4f4240fd16e40a723fea137b.html?utm_source=notifiering&utm_medium=email&utm_campaign=press&fbclid=IwAR0qSrKHRuA0jQXy9nsqUu5EqwNEpByjuNKHriy8EuuDrBsB7gy12JF1ySs. Läst 11 november 2019. 
  35. ^ Segelström, Rebecka (23 november 2018). ”Gymnasielagen utnyttjas av kriminella”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/gymnasielagen-utnyttjas-av-kriminella?cmpid=del:tw:20181123:gymnasielagen-utnyttjas-av-kriminella:nyh:lp. Läst 27 oktober 2019. 
  36. ^ ”Kräklingbo manskör i protest mot utvisning”. HelaGotland. 3 oktober 2019. https://www.helagotland.se/samhalle/kraklingbo-manskor-i-protest-mot-utvisning-15660299.aspx. Läst 27 oktober 2019. 
  37. ^ Thord Eriksson (11 februari 2019). ”Nyss bodde han hos en familj i Sala – nu sover Omid under en bro i Paris”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/qs/nyss-bodde-han-hos-en-familj-i-sala-nu-sover-omid-under-en-bro-i-paris/. Läst 27 oktober 2019. 
  38. ^ ”Väntas ännu en ad hoc-lösning för de ensamkommande?”. Blekinge läns tidning (ledare). 27 september 2018. http://www.blt.se/ledare/vantas-annu-en-ad-hoc-losning-for-de-ensamkommande/. Läst 21 juni 2019. 
  39. ^ Forssell, Johan (27 september 2018). ”Flera problem olösta kring ensamkommande”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/ngxjam/flera-problem-olosta-kring-ensamkommande. Läst 27 juni 2019. 
  40. ^ ”Gymnasielagen måste rivas upp”. Aftonbladet. 7 juni 2018. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VR3vz4/gymnasielagen-maste-rivas-upp. Läst 3 november 2019. 
  41. ^ Olofsson Carstedt, Anna; LIndgren, Zarah (13 juni 2018). ”9 000 får stanna – men inte de som är barn”. sid. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/p6v3qE/9-000-far-stanna--men-inte-de-som-ar-barn. Läst 6 juli 2019. 
  42. ^ Fridell Anter, Karin (30 juni 2018). ”Unga flyktingar från Afghanistan – del 5/7”. eFOLKET. https://efolket.eu/unga-flyktingar-fran-afghanistan-del-5-7/. Läst 27 juni 2019. 
  43. ^ ”MP om egna lagen: ”Väldigt beklaglig situation””. Svenska Dagbladet. 1 november 2019. https://www.svd.se/mp-om-egna-lagen-valdigt-beklaglig-situation. Läst 2 november 2019. 
  44. ^ ”Miljöpartiet ångrar delar av omtvistade gymnasielagen”. Expressen. 2 november 2019. https://www.expressen.se/nyheter/miljopartiet-angrar-delar-av-omtvistade-gymnasielagen/?fbclid=IwAR3kVRIDO7Nz4M45NdSk7md1URcB3JUg-JCLab7AgNIR9DHYiD9Dakx2yCM. Läst 2 november 2019. 
  45. ^ ”Ny kritik mot gymnasielagen – Moderaterna vill tillsätta haverikommission”. Dagens Nyheter. 8 februari 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-kritik-mot-gymnasielagen-moderaterna-vill-tillsatta-haverikommission/. Läst 9 februari 2020. 
  46. ^ Lotta Ilona Häyrynen (11 februari 2020). ”Dra ett streck över migrationspolitiken. Ge gymnasieungdomarna amnesti” (Ledare). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/ledare/a/1nGkQG/dra-ett-streck-over-migrationspolitiken?fbclid=IwAR3LFf-0mBs1ANItKefFsARVtAWmDKMuIdWjvgdIVo3geT8Q3RCOekoDgCs. Läst 25 februari 2020. 
  47. ^ Alex Voronov (8 februari 2020). ”Det måste bli amnesti”. E-kuriren. https://www.ekuriren.se/opinion/ledare/det-maste-bli-amnesti-sm5336680.aspx. Läst 25 februari 2020. 
  48. ^ Ola Nordebo (12 februari 2020). ”Dags att avsluta ett ovärdigt kapitel och ge de ensamkommande amnesti”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2020-02-12/nordebo-dags-att-avsluta-ett-ovardigt-kapitel-och-ge-de-ensamkommande-amnesti?fbclid=IwAR3Cv78DZ3GrxJxcFhQ19PsEf90wZ9B3WiknzDAafQILnxv6ltjxbGSrlZA. Läst 25 februari 2020. 
  49. ^ ””Regeringen låter Migrationsverket köra sitt eget race””. Dagens Nyheter. 7 februari 2020. https://dela.dn.se/WUJvVHlXQnozTGNuaGZKYVRwMDUxY3h4RzAxbFhjUC9ZaDMxYWdRek9qTUFqa2p6OWhVbmZaaTdDT2hDTHpGT0dMUXJoUTUxaXdiaUV0SDZTZlptdlE9PQ. Läst 9 februari 2020. 
  50. ^ ”Svår för unga som berörs av gymnasielagen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7446485. Läst 28 april 2020. 
  51. ^ Tove Lifvendahl (27 april 2020). ”Politik fortsatt utan verklighetsförankring”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/politik-fortsatt-utan-verklighetsforankring?fbclid=IwAR32sFyLfxQzF3OOUeHJU6twC5u1ya5wD0aF7uPKB5X9EvSQ3YqUS1Ya3kQ. Läst 28 april 2020. 
  52. ^ Jonas Andersson; Åfeldt, Jennie. ”Inga fler gräddfiler för de ensamkommande. Replik från SD om gymnasielagen och coronakrisen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/3JbxJe/inga-fler-graddfiler-for-de-ensamkommande. Läst 28 april 2020. 
  53. ^ ”C vill lätta upp gymnasielagen under coronakrisen”. Sveriges Radio. 17 april 2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7453971. Läst 28 april 2020. 
  54. ^ Elin Hjelmestam, Liberala ungdomsförbundet (18 april 2020). ”Ge alla som lider under gymnasielagen amnesti”. Expressen. https://www.expressen.se/debatt/ge-alla-som-lider-under-gymnasielagen-amnesti/. Läst 28 april 2020. 
  55. ^ Henry Asher m.fl. (27 april 2020). ”Krisen kräver att alla ensamkommande får amnesti”. Göteborgsposten. https://www.gp.se/debatt/krisen-kr%C3%A4ver-att-alla-ensamkommande-f%C3%A5r-amnesti-1.27268663. Läst 28 april 2020. 
  56. ^ ”Debatt/Larm från frivilligorganisationer: Coronahotet gör det nödvändigt med permanenta uppehållstillstånd”. DalaDemokraten. https://www.dalademokraten.se/artikel/debatt-larm-fran-frivilligorganisationer-coronahotet-gor-det-nodvandigt-med-permanenta-uppehallstillstand?fbclid=IwAR0zj-bF29AjNUk5z32SNjHGGN1Dlo8-kzrffHTzHLxAN9eGe8MgWaMYSZU. Läst 28 april 2020. 
  57. ^ Maria Malmer Stenergard (M) (29 april 2020). ”Därför säger vi nej till gymnasieamnestin”. Aftonbladet. https://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/1-maj-taaget-foer-en-maensklig-flyktingpolitik-vaexer-2994323?fbclid=IwAR2ySolMeGkYzk8mVivvDDwKTZjkIYDGt9GrSANJJ5lZff6baVojWxW3POg. Läst 29 april 2020. 
  58. ^ 38 lokalpolitiker från M, KD, S, C, L, V, MP, Fi och SIV (5 maj 2020). ”Nej, utvisa inte de ensamkommande” (Debattartikel). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Jo8lRP/nej-utvisa-inte-de-ensamkommande?fbclid=IwAR1FpGMHih7AVzSVZFEkjPVWqwm1jyqO0L66WTdLUYt8_1WxWooYzMGtFs8. Läst 6 maj 2020.