Härlövsängaleden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Härlövsängaleden är en sekundär länsväg i Kristianstads kommun i Skåne län. Den invigdes 1989[1] och är en del av M 1648[2]. Vägen sträcker sig från trafikplats Vilan vid E22 till Snapphanevägen i Näsby, norra Kristianstad. Vägen går i en vid båge väster om Kristianstad tätort i huvudsak utanför all bebyggelse.

Trafikverket är väghållare på ledens södra del (drygt 12 km), medan Kristianstads kommun är väghållare på den norra delen (ca 6 km)[3].

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Fram tills motorvägen (nuvarande E22) invigdes hösten 1969 gick all trafik väster om Kristianstad över Långebro. Det var en vanlig landsvägsbro som inte kunde hantera all den trafik som uppstod. Även efter att motorvägen var klar fanns ett stort trafikproblem kvar i staden, då det inte fanns många vägar i nord-sydlig riktning, från motorvägen till norra Kristianstad där många av de stora arbetsplatserna som regementet (senare Högskolan Kristianstad) fanns.

På 1960-talet hade soptippen vid Härlövs ängar, nedlagd i början av 2000-talet och idag en del av Kristianstads vattenrike, anlagts. Man hade då inte samma syn på det låglänta, vattensjuka träskområdet vid Helge å som idag, utan det ansågs då vara en våtmark som inte var tillräckligt skyddsvärd för att förhindra ett vägbygge.

Vägen började byggas i slutet av 1980-talet och stod klar 1989. Den var avsedd att avlasta Långebro, Västra Boulevarden och Snapphanevägen.[1] Det var ett osedvanligt dyrt bygge som kostade 57 miljoner kronor[4] för tre kilometer ny väg. I den summan ingick förutom vägen en planskild korsning med järnvägen och en bro över Helge å pålningsarbeten för att få vägbanken på plats i det låglänta vattenrika området.

Vägen idag[redigera | redigera wikitext]

Vägen har alltsedan byggstarten uppfattats av många miljövänner[vem?] som kontroversiell, inte minst för att den klyver Kristianstads vattenrike i två delar och medför en stor påverkan på naturen.

I södra änden av vägen intill motorvägen och vid korsningen med Långebro har flera butikskedjor etablerat sig. I norra änden av vägen ligger högskolan.

Svåra olyckor och säkerhetsbrister[redigera | redigera wikitext]

Fem personer i bilar har dött vid järnvägsviadukten under Skånebanan[5], i två olyckor. Olycksplatsen ligger i kurva[6] på den del av vägen där Kristianstads kommun är väghållare. Vid olyckorna har fordonens yttre hjul av okänd anledning kommit utanför asfaltkanten. Precis i asfaltkanten, några tiotals meter före järnvägsbrons fundament och pelare, sitter en s.k. neddoppad vägräckesände[7]. Denna ände hör till det vägräcke som ska skydda avåkande från att köra in i den oeftergivliga bron. Emellertid ger denna typ av ände samma effekt som en flygramp, nämligen att fordonen slungas upp i luften och här i riktning mot skyddsobjektet[8][9], dvs bropelarna. Vid en av olyckorna klövs bilen i två bitar. Påkörning av neddoppade räckesändar leder regelmässigt till att bilen välter[10]. Det medför stor risk att den träffar skyddsobjektet med sin vekaste del, taket, först. Till skillnad från front, bak och sidor har biltak typiskt inte någon effektiv deformationszon. Därför leder takträff ofta till extremt svåra huvudskador. Endast var tjugonde bilolycka medför vältning. Men av dödsolyckorna är var tredje en vältolycka. Detta visar faran i att fordon välter. Liksom risken med att ha vältrampformade räckesändar omedelbart vid asfaltkanten. Vägens säkerhet kan alltså höjas dramatiskt, genom en så enkel åtgärd som att ersätta de neddoppade räckesändarna med påkörningssäkra räckesändar. Exempel på säkra räckesändar är energiupptagande ändar samt kraftigt utvinklade ändar[11]. Farligt utformad vägräckesände förklarar alltså varför flera olyckor på denna plats fått så svår skadeföljd. Fråga kvarstår varför flera fordon kört utanför asfaltkanten på samma plats? Googles satellitfoto [6] antyder att vägens horisontalkurva gör en omotiverad "knyck" just vid järnvägsviadukten. Om fotot stämmer, så kan det bidra till att förklara varför flera avåkningar skett på samma plats.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kristianstad.se Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Skåne läns författningssamling 12FS 2012:15”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313090658/http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/om-lansstyrelsen/forfattningar/2012/001-100/fs2012_15.pdf. Läst 26 januari 2013. 
  3. ^ Trafikverkets databas PMSv3
  4. ^ Tidningen "Kristianstad" nr. 6 2004
  5. ^ Dödsolycka vid brofundament Arkiverad 19 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b] Satellitfoto av olycksplatsen
  7. ^ Foto av vägräckesänden
  8. ^ Vägräckesändar och diken – Krockprov utförda 1999–2000
  9. ^ Trafikksikkerhetshåndbok, term "Rekkverksavslutninger"
  10. ^ Analys av singelolyckor med dödlig utgång på det statliga vägnätet Arkiverad 25 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Exempel på påkörningssäker vägräckesände Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.