Kristianstads kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristianstads kommun
Kommun
Kristianstad vapen.svg
Fri vapensköld för Kristianstads kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Spirit of food
Land  Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Kristianstads domsaga
Läge 56°2′N 14°9′Ö / 56.033°N 14.150°Ö / 56.033; 14.150
Centralort Kristianstad
Areal 1 339,35 km² (2015-01-01)[1]
81:a största (av 290)
 - land 1 245,22 km²
 - vatten 94,13 km²
Folkmängd 82 312 (2015-09-30)[2]
25:e största (av 290)
Befolkningstäthet 66,1 invånare/km²[2][1]
80:e högsta (av 290)
GeoNames 2699308
Kommunkod 1290
Tätortsgrad (%) 82,5 (2010)[3]
Antal anställda 7 625 (2014-11)[4]
Kristianstad Municipality in Scania County.png
Webbplats: kristianstad.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Kristianstads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Kristianstad som 1719-1996 var residensstad i dåvarande Kristianstads län. Med sina 1 346 km² (förutom havsvatten) är Kristianstads kommun Skånes till ytan största kommun.

Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Skåne med Hanöbukten och Östersjön i öster. Kristianstads kommun gränsar i söder till Simrishamns kommun och Tomelilla kommun i före detta Kristianstads län, i sydväst till Hörby kommun i före detta Malmöhus län, i nordväst till Hässleholms kommun, Östra Göinge kommun och Osby kommun i före detta Kristianstads län samt i nordöst till Olofströms kommun i Blekinge län och Bromölla kommun i före detta Kristianstads län.

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E22 och i nord-sydlig riktning av riksväg 19. I Kristianstad avtar riksväg 21 åt nordväst. Länsväg 118 sträcker sig från norr mot sydöst efter kusten. Kristianstads centralstation är slutstation för Blekinge kustbana från nordöst som där ansluter till Skånebanan västerut. Banorna trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg och Pågatågens regiontåg. De senare stannar även i Fjälkinge och Önnestad på väg mellan Karlshamn och Hässleholm.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Degeberga, Djurröd, Everöd, Fjälkestad, Fjälkinge, Färlöv, Gustav Adolf, Huaröd, Hörröd, Ivö, Kiaby, Köpinge, Linderöd, Lyngsjö, Maglehem, Norra Strö, Norra Åsum, Nosaby, Nymö, Oppmanna, Rinkaby, Skepparslöv, Trolle-Ljungby, Träne, Vittskövle, Vånga, , Västra Vram, Åhus, Äsphult, Önnestad, Österslöv, Östra Sönnarslöv och Östra Vram. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kristianstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Åhus municipalsamhälle inrättades 11 juni 1887 i Åhus landskommun. Åhus köping bildades 1905 genom en utbrytning ur landskommunen och en del av municipalsamhället. Det kvarvarande municipalsamhället upplöstes när även det området uppgick i Åhus köping. Vilans municipalsamhälle inrättades 4 november 1887 i Norra Åsums landskommun och upplöstes 1941 då landskommunen uppgick i Kristianstads stad. Önnestads municipalsamhälle inrättades 18 september 1931 och upplöstes vid årsskiftet 1966/1967. Tollarps municipalsamhälle inrättades 14 november 1913 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar och kommunerna Araslöv, Oppmanna och Vånga och Tollarp bildades.

Kristianstads stad införlivade 1967 Araslövs, Nosaby, Träne och Vä landskommuner. Kristianstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kristianstads stad, Åhus köping samt Everöds och Fjälkinge landskommuner. 1974 införlivades kommunerna Degeberga, Tollarp och Oppmanna och Vånga. [5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Kristianstads tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Rödspoven är Kristianstads kommunfågel.

Blasonering: I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C4, allt av guld.

Staden Kristianstad grundades av den danske kungen Kristian IV som en bastion mot den svenske arvfienden. Grundaren gav också staden dess vapen i privilegiebrevet från 1622. Vid freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne slutgiltigt Sverige. Staden fick dock behålla såväl namn som vapen. Vapnet fastställdes för Kristianstads stad 1932. Kristianstad är den enda stad i världen som har en utländsk kungs vapen i sitt stadsvapen. Efter kommunbildningen, då flera vapen (Tollarps, Väs och Åhus) upphörde bestämde man sig för att låta registrera stadsvapnet för den nya kommunen 1975.

Rödspoven är Kristianstads kommunfågel

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kristianstads kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
31 571
1850
  
48 195
1900
  
56 017
1950
  
64 620
1980
  
68 886
1990
  
71 750
2000
  
74 161
2010
  
79 543
Källa: Kristianstad kommun - Befolkningsförändringar sedan 1980, Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.



Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 16 919, eller 20,68 % av befolkningen (hela befolkningen: 81 826 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 8 606, eller 11,48 % av befolkningen (hela befolkningen: 74 951 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kristianstads kommun 81 826 personer. Av dessa så var 13 074 personer (16,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Kristianstads kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 26 tätorter i Kristianstads kommun[10], vilket är flest i landet (delat med Sundsvalls kommun).[11]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2010-12-31.

Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
Tätort
Befolkning
Landareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Kristianstad &&&&&&&&&&035711.&&&&&035 711 &&&&&&&&&&&01768.6200001 768,62 &&&&&&&&&&&02019.&&&&&02 019
Åhus &&&&&&&&&&&09423.&&&&&09 423 &&&&&&&&&&&&0963.&90000963,09 &&&&&&&&&&&&0978.&&&&&0978
Tollarp &&&&&&&&&&&03284.&&&&&03 284 &&&&&&&&&&&&0373.300000373,30 &&&&&&&&&&&&0880.&&&&&0880
Hammar &&&&&&&&&&&02057.&&&&&02 057 &&&&&&&&&&&&0141.200000141,20 &&&&&&&&&&&01457.&&&&&01 457
Fjälkinge &&&&&&&&&&&01690.&&&&&01 690 &&&&&&&&&&&&0134.810000134,81 &&&&&&&&&&&01254.&&&&&01 254
Önnestad &&&&&&&&&&&01378.&&&&&01 378 &&&&&&&&&&&&0176.890000176,89 &&&&&&&&&&&&0779.&&&&&0779
Degeberga &&&&&&&&&&&01291.&&&&&01 291 &&&&&&&&&&&&0174.680000174,68 &&&&&&&&&&&&0739.&&&&&0739
Norra Åsum &&&&&&&&&&&01264.&&&&&01 264 &&&&&&&&&&&&0148.350000148,35 &&&&&&&&&&&&0852.&&&&&0852
Färlöv &&&&&&&&&&&01026.&&&&&01 026 &&&&&&&&&&&&&091.50000091,50 &&&&&&&&&&&01121.&&&&&01 121
Viby &&&&&&&&&&&&0991.&&&&&0991 &&&&&&&&&&&&0104.770000104,77 &&&&&&&&&&&&0946.&&&&&0946
Gärds Köpinge &&&&&&&&&&&&0936.&&&&&0936 &&&&&&&&&&&&0102.180000102,18 &&&&&&&&&&&&0916.&&&&&0916
Everöd &&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0885 &&&&&&&&&&&&0124.280000124,28 &&&&&&&&&&&&0712.&&&&&0712
Arkelstorp &&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768 &&&&&&&&&&&&0107.630000107,63 &&&&&&&&&&&&0714.&&&&&0714
Rinkaby &&&&&&&&&&&&0745.&&&&&0745 &&&&&&&&&&&&0110.530000110,53 &&&&&&&&&&&&0674.&&&&&0674
Vinnö &&&&&&&&&&&&0536.&&&&&0536 &&&&&&&&&&&&&092.97000092,97 &&&&&&&&&&&&0577.&&&&&0577
Hammarslund &&&&&&&&&&&&0461.&&&&&0461 &&&&&&&&&&&&&029.31000029,31 &&&&&&&&&&&01573.&&&&&01 573
Balsby &&&&&&&&&&&&0430.&&&&&0430 &&&&&&&&&&&&&039.11000039,11 &&&&&&&&&&&01099.&&&&&01 099
Österslöv &&&&&&&&&&&&0414.&&&&&0414 &&&&&&&&&&&&&050.66000050,66 &&&&&&&&&&&&0817.&&&&&0817
Linderöd &&&&&&&&&&&&0404.&&&&&0404 &&&&&&&&&&&&&075.84000075,84 &&&&&&&&&&&&0533.&&&&&0533
Yngsjö &&&&&&&&&&&&0302.&&&&&0302 &&&&&&&&&&&&&046.30000046,30 &&&&&&&&&&&&0652.&&&&&0652
Ovesholm &&&&&&&&&&&&0299.&&&&&0299 &&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019,00 &&&&&&&&&&&01574.&&&&&01 574
Östra Sönnarslöv &&&&&&&&&&&&0294.&&&&&0294 &&&&&&&&&&&&&068.18000068,18 &&&&&&&&&&&&0431.&&&&&0431
Bäckaskog &&&&&&&&&&&&0293.&&&&&0293 &&&&&&&&&&&&&038.&1000038,01 &&&&&&&&&&&&0771.&&&&&0771
Torsebro &&&&&&&&&&&&0270.&&&&&0270 &&&&&&&&&&&&&064.&2000064,02 &&&&&&&&&&&&0422.&&&&&0422
Huaröd &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242 &&&&&&&&&&&&&045.29000045,29 &&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534
Vittskövle &&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235 &&&&&&&&&&&&&040.35000040,35 &&&&&&&&&&&&0582.&&&&&0582

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Kristianstads kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD KF ÅHP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 31 11 11 8
31 11 11 8
61 88,8
53
1973 1 34 19 7 10
34 19 7 10
71 91,1
59 12
1976 1 32 17 10 11
32 17 10 11
71 91,2
56 15
1979 1 32 13 10 15
32 13 10 15
71 89,9
49 22
1982 1 35 12 6 17
35 12 6 17
71 90,4
47 24
1985 1 33 11 10 16
33 11 10 16
71 88,7
52 19
1988 1 34 4 10 9 13
34 4 10 9 13
71 84,5
48 23
1991 29 4 8 8 3 19
29 4 8 8 3 19
71 84,4
46 25
1994 2 36 3 1 2 6 5 2 14
36 3 6 5 14
71 77,6
41 30
1998 5 26 3 4 2 4 6 6 15
5 26 3 4 4 6 6 15
71 77,99
45 26
2002 4 28 1 4 1 4 11 6 12
4 28 4 4 11 6 12
71 77,63
40 31
2006 1 25 3 3 4 2 5 11 3 14
25 3 3 4 5 11 3 14
71 79,49
40 31
2010 2 21 4 9 1 1 4 10 2 17
21 4 9 4 10 17
71 81,42
43 28
2014 2 23 4 14 1 5 10 1 11
23 4 14 5 10 11
71 82,25
41 30
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


Sverigedemokraterna har på senare år växt och överskuggar numera det tidigare Sjöbopartiet, som lokalt gått under namnet Kristianstadsbygdens framtid. Sverigedemokraterna upprättade dessutom sitt centrala partikansli i Kristianstad efter valet 2010. I kommunen finns även det lokala Åhuspartiet som bildades i början av 1990-talet.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är ett betydande livsmedelscentrum med flera livsmedelsföretag.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kristianstads Europeiska vänorter.

I Norden:

Övriga Europa:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015”. Statistiska centralbyrån. 9 november 2015. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. Läst 11 november 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Domsagohistorik för Kristianstads domsaga
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  11. ^ ”Befolkning i småort, tätort och utanför småort och tätort samt antal småorter och tätorter per kommun 2005 och 2010” (Excel). Statistiska centralbyrån. 2 oktober 2012. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0811/2010A01/Tabell_2_2010_web.xls. Läst 24 april 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]