Hönsgås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hönsgås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Cereopsis novaehollandiae - Orielton lagoon.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
UnderfamiljAnserinae
SläkteCereopsis
Latham, 1801
ArtHönsgås
C. novaehollandiae
Vetenskapligt namn
§ Cereopsis novaehollandiae
AuktorLatham, 1801
underarter
C. n. novaehollandiae
C. n. grisea Vieillot, 1818
Hitta fler artiklar om fåglar med

Hönsgås[2] (Cereopsis novaehollandiae) är en stor gåsliknande fågel som förekommer i södra Australien.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Hönsgåsen är en kraftig gås som i det närmaste har en helgrå fjäderdräkt med enstaka små runda svarta fläckar. Stjärt-, hand- och armpennorna är svartaaktiga och benen är rosa men med svarta fötter. Den korta svarta nedåtböjda näbben med sin gulgröna vaxhud ger fågeln ett distinkt utseende.

Den mäter 75-100 centimeter på längden, har ett vingspann på 150-190 centimeter och väger 3,1-6,8 kilogram. Hanarna är något större än honorna.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Hönsgåsen delas upp i två underarter med följande utbredning:

  • C. n. novaehollandiae – merparten av utbredningsområdet.
  • C. n. griseaWestern Australia (är mindre till storleken)
Hönsgåsens utbredningsområde

Vissa anser att hönsgåsen är monotypisk och inkluderar grisea i novaehollandiae.[3]

1968 introducerades ett mindre antal till Maria Island.[4]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Dess släktskap med gässen är oklart.[5] Den förs traditionellt antingen till underfamiljen Anserinae eller Tadorninae som den distinkta släktgruppen Cereopsini, eller också placeras den, kanske tillsammans med de förhistoriska flygoförmögna nyzeeländska gässen i släktet Cnemiornis, i den egna underfamiljen Cereopsinae. Senare genetiska studier visar att hönsgåsen troligen är närmast släkt med den sydamerikanska coscorobasvanen som tillsammans står relativt nära de egentliga gässen och svanarna i Cygnus, Branta och Anser.[6][7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Hönsgäss är betande fåglar som sällan simmar. Deras häckningsområden är gräsmarker belägna innanför den australienska kusten. De häckar direkt på marken i kolonier och utanför häckningstiden bildar de mindre flockar.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

En tidigare minskning av populationen på grund av habitatförlust verkar vara hävd då i varje fall populationen i öster har anpassat sig till att födosöka på odlingsmark. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] Världspopulationen uppskattas till 16.000-18.000 individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess vetenskapliga släktnamn Cereopsis, betyder "vaxlik", från latinets cere-, "vax", och gammalgrekiskans opsi-, "utseende". vilket refererar till gåsens vaxhudsförsedda näbb. Artepitetet novaehollandiae, är Latin för "Nya Holland", vilket är ett äldre namn för Australien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Cereopsis novaehollandiae Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ ”Cape Barren Goose, Cereopsis novaehollandiae”. Parks & Wildlife Service. http://www.parks.tas.gov.au/?base=5110. Läst 29 november 2009. 
  5. ^ Sraml, M.; Christidis, L.; Easteal, S.; Horn, P. & Collet, C. (1996) Molecular Relationships Within Australasian Waterfowl (Anseriformes). Australian Journal of Zoology 44(1): 47-58. doi:10.1071/ZO9960047 (HTML abstract)
  6. ^ Donne-Goussé, C., V. Laudet, C. Hanni (2002), A molecular phylogeny of Anseriformes based on mitochondrial DNA analysis, Mol. Phylogenet. Evol. 23, 339-356.
  7. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009b), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • BirdLife International (2004) Cereopsis novaehollandiae
  • Madge, Steve & Burn, Hilary (1987) Wildfowl : an identification guide to the ducks, geese and swans of the world. Christopher Helm, London. ISBN 0-7470-2201-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]