Hönsgås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hönsgås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Cereopsis novaehollandiae - Orielton lagoon.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Änder
Anatidae
Underfamilj Anserinae
Släkte Cereopsis
Latham, 1801
Art Hönsgås
C. novaehollandiae
Vetenskapligt namn
§ Cereopsis novaehollandiae
Auktor Latham, 1801
underarter
C. n. novaehollandiae
C. n. grisea Vieillot, 1818
Hitta fler artiklar om fåglar med

Hönsgås[2] (Cereopsis novaehollandiae) är en stor gåsliknande fågel som förekommer i södra Australien.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Hönsgåsen är en kraftig gås som i det närmaste har en helgrå fjäderdräkt med enstaka små runda svarta fläckar. Stjärt-, hand- och armpennorna är svartaaktiga och benen är rosa men med svarta fötter. Den korta svarta nedåtböjda näbben med sin gulgröna vaxhud ger fågeln ett distinkt utseende.

Den mäter 75-100 centimeter på längden, har ett vingspann på 150-190 centimeter och väger 3,1-6,8 kilogram. Hanarna är något större än honorna.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Hönsgåsen delas upp i två underarter med följande utbredning:

  • C. n. novaehollandiae – merparten av utbredningsområdet.
  • C. n. griseaWestern Australia (är mindre till storleken)
Hönsgåsens utbredningsområde

Vissa anser att hönsgåsen är monotypisk och inkluderar grisea i novaehollandiae.[3]

1968 introducerades ett mindre antal till Maria Island.[4]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Dess släktskap med gässen är oklart.[5] Den förs traditionellt antingen till underfamiljen Anserinae eller Tadorninae som den distinkta släktgruppen Cereopsini, eller också placeras den, kanske tillsammans med de förhistoriska flygoförmögna nyzeeländska gässen i släktet Cnemiornis, i den egna underfamiljen Cereopsinae. Senare genetiska studier visar att hönsgåsen troligen är närmast släkt med den sydamerikanska coscorobasvanen som tillsammans står relativt nära de egentliga gässen och svanarna i Cygnus, Branta och Anser.[6][7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Hönsgäss är betande fåglar som sällan simmar. Deras häckningsområden är gräsmarker belägna innanför den australienska kusten. De häckar direkt på marken i kolonier och utanför häckningstiden bildar de mindre flockar.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

En tidigare minskning av populationen på grund av habitatförlust verkar vara hävd då i varje fall populationen i öster har anpassat sig till att födosöka på odlingsmark. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] Världspopulationen uppskattas till 16.000-18.000 individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess vetenskapliga släktnamn Cereopsis, betyder "vaxlik", från latinets cere-, "vax", och gammalgrekiskans opsi-, "utseende". vilket refererar till gåsens vaxhudsförsedda näbb. Artepitetet novaehollandiae, är Latin för "Nya Holland", vilket är ett äldre namn för Australien.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Cereopsis novaehollandiae Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ ”Cape Barren Goose, Cereopsis novaehollandiae”. Parks & Wildlife Service. http://www.parks.tas.gov.au/?base=5110. Läst 29 november 2009. 
  5. ^ Sraml, M.; Christidis, L.; Easteal, S.; Horn, P. & Collet, C. (1996) Molecular Relationships Within Australasian Waterfowl (Anseriformes). Australian Journal of Zoology 44(1): 47-58. doi:10.1071/ZO9960047 (HTML abstract)
  6. ^ Donne-Goussé, C., V. Laudet, C. Hanni (2002), A molecular phylogeny of Anseriformes based on mitochondrial DNA analysis, Mol. Phylogenet. Evol. 23, 339-356.
  7. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009b), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • BirdLife International (2004) Cereopsis novaehollandiae
  • Madge, Steve & Burn, Hilary (1987) Wildfowl : an identification guide to the ducks, geese and swans of the world. Christopher Helm, London. ISBN 0-7470-2201-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]