Hörby kortvågsstation

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sändarmaster i Hörby
Gardinantenn "G1" vid Hörby kortvågsstation
Kortvågssändare av fabrikat ABB/Thales vid Hörby kortvågsstation
Öppen kortvågssändare av fabrikat ABB/Thales vid Hörby kortvågsstation
Antennmatris vid Hörby kortvågsstation

Hörby kortvågsstation utanför Hörby var Sveriges enda kommersiella radiostation för rundradiosändningarkortvågsfrekvenser. Den användes fram till 30 oktober 2010 främst för att sända Sveriges Radio Internationals utlandsprogram till svenskar i utlandet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första sändaren i Hörby var en liten 10 kW-sändare i Karlsfält några km bortom nuvarande stationsområde. Den var i drift från 1928 till 1937 då de nuvarande lokalerna stod färdiga med en ny 100 kW mellanvågssändare från Telefunken. Kortvågssändningarna kom inte igång officiellt förrän 8 maj 1952 då de överflyttades från Motala långvåg. Då hade reguljära försökssändningar pågått sedan 15 januari 1952. Mellanvågssändaren fick gå fram till 1947 eftersom det var svårt att få fram nya rör och andra reservdelar under kriget. En ny sändare på 100 kW installerades från Standard Electric & Cables Ltd i Storbritannien. Förläggningen av just mellan- och kortvågssändare till Hörby var att man ville komma så långt ifrån det störande norrskenet som möjligt och komma nära kontinenten som möjligt.

Mellanvågssändaren i Hörby fick gå med konstgjord andning under flera år fram tills Sölvesborg mellanvågsstation togs i drift 1985. Sändaren skrotades omedelbart efter nedläggningen. Mellanvågsmasten fälldes och skrotades våren 1985. Den gamla sändaren från 1937 hade fått stå kvar som reserv och finns numer på museum i Königs Wusterhausen i Tyskland.

I slutet av 1960-talet inköptes två nya kortvågssändare från Thomson vilka installerades i början på 1970-talet. De ersatte de två redan vid inköpet, lätt begagnade Marconi-sändarna från sent 1940-tal. Verkningsgraden låg på cirka 50 %. Efter 20 års drift började de ta slut och togs ur drift då det fanns polyklorerade bifenyler i isoleringen. De skrotades officiellt, men en hamnade till slut som reservdelssändare hosNRK:s kortvågsstation i Fredrikstad och den andra hamnade i Gambia.

1992 installerades tre moderna, energisnålare sändare med bättre verkningsgrad, ca 70 %. De var tillverkade av schweiziska Thales.

Alla rundradiosändningar från Sverige på kortvåg upphörde 31 oktober 2010.[1]

Tekniska data[redigera | redigera wikitext]

Kortvågsstationen hade 3 st Thales-sändare på 500 kW vardera installerade 1992 och hade ett frekvensomfång på 5800–26100 kHz. Antennparken bestod av nio Gardinantenner i riktningarna 70, 150, 190, 250 och 290 grader samt en logperiodisk antenn som var vridbar 0–360 grader. Det fanns ytterligare en vridbar logperiodisk antenn på en 60 m hög fackverksmast intill den södra gardinantennen G1 men den blåste ned under en vinterstorm 1999. Antennen uppfördes aldrig på nytt. Stationen var bemannad på kontorstid, övrig tid var den fjärrstyrd. Från Hörby fjärrstyrdes även mellanvågssändaren i Sölvesborg.

I början av april 2011 revs antennparken helt och hållet eftersom man ansåg det utsiktslös att hitta någon ny hyresgäst som kunde sända lika mycket som Radio Sweden. Kortvågssändarna köptes av Radio Netherlands International, RNW, och monterades ned under våren 2011 för ett nytt liv i 5–6 år till vid RNW:s sändaranläggning på Madagaskar[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Kort- och mellanvåg läggs ner efter 70 år”. sverigesradio.se. 29 oktober 2010. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4135712. Läst 27 juli 2011. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111017164932/http://blogs.rnw.nl/medianetwork/rnw-moves-horby-sw-transmitters-to-madagascar. Läst 27 juli 2011.  Radio Netherlands flyttar sändare från Hörby till Madagaskar. Läst 27 juli 2011

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ekström, Karl (1952). Hörby Kortvågsstation. Teknisk Tidskrift 4 november 1952, sid 925, Stockholm
  • Olstrup, Bertil (1982). Ny inriktning för ljudradio på lång- och mellanvåg. TELE (Televerkets tekniska tidskrift) 1/1982 sid 35-39. ISSN 0495-0127
  • Bäverman, Arne, red (1988). Radio Sweden 50 år: Riksradions utlandsprogram 1938–1988. Stockholm: Sveriges radio. Libris 7678084. ISBN 91-7970-219-8 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]