HBT-rättigheter i Serbien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) kan i Serbien ställas inför många juridiska problem som inte finns för personer som inte ingår i gruppen HBT-personer. Såväl manligt som kvinnligt samkönat sex är legalt sedan 1994, men samkönade par har inte samma rättsliga skydd som heterosexuella par har. Detta är något som Serbiens grundlag från 2006 tar upp. I den finns det ett tydligt förbud mot både äktenskap för och annan rättslig bekännelse av samkönade par, vilket gör att förhållanden mellan personer av samma kön inte erkänns i lag, och det spelar ingen roll om det handlar om partnerskap, äktenskap, insemination eller adoption, utan det gäller alla.

Det är dock förbjudet att diskriminera någon på grund av dennes sexuella läggning både inom yrkeslivet och när det gäller export av varor och tjänster, men lagar om förföljelse och hets syftar inte på könsidentitet eller sexuell läggning. Därför kan brott som begåtts tillföljd av just brottsoffrets sexuella läggning eller könsidentitet lägga hinder i vägen och göra det omständigt vid straffmätningar. Någon lag som gör det möjligt för transsexuella personer att få sin identitet rättsligt bekräftad finns inte heller.

Hbt-rörelsen i Serbien har dock under de senaste åren, men utan resultat, försökt att anordna en prideparad i huvudstaden Belgrad med tanken om att den sedan ska hållas där på samma sätt varje år. Vid försöket år 2012 blev paraden stoppad av den serbiska polisen på grund av våldsrisken och paraderna åren innan hade även de förbjudits av olika orsaker. Såhär hade det alltså hållit på ända fram till år 2014 då en säker prideparad för första gången hölls i just Belgrad med hjälp av polisbeskydd samt avspärrningar. Att prideparaden denna gång lyckades genomföras var en betydelsefull vinst för hbt-rörelsen i Serbien.

Landets hbt-rörelse är dock generellt en väldigt utsatt grupp då de ständigt tvingas kämpa för sina rättigheter och bemöta starka hinder och motstånd från såväl nationalistiska som religiösa grupper. Våldet har även i vissa fall ökat och utvidgats i anknytning till offentliga arrangemang där ibland också polisen misslyckats med att skydda och försvara dessa hbt-demonstranter.

På grund av att Serbiens HBT-situation ser ut som den gör så väljer en hel del av dessa människor att söka asyl, skydd, i andra länder och platser i hopp om att kunna uttrycka sin identitet fritt någon annanstans, meddelar hbt-organisationen Labris. ILGA rapporterade dock under 2011 att ett flertal människor som sökt asyl nekats tilldelning av civilståndsintyg eftersom det kommit fram att anledningen till att de var tvungna att ha det endast var för att kunna ingå äktenskap eller partnerskap i en annan del av världen.[1] [2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ RFSL (2013), Serbien. Hämtat från RFSL.se, http://www.rfsl.se/?p=6012 Senast uppdaterad 2013-01. Hämtat 2015-10-02.
  2. ^ Amnesty International (2015), Report 2014/15: The state of the world's human rights. Hämtat från https://www.amnesty.org/en/documents/pol10/0001/2015/en/ Publicerat 2015-02-25. Hämtat 2015-10-05.