Serbiska radikala partiet

Från Wikipedia
Serbiska radikala partiet
Српска радикална странка
Srpska radikalna stranka
FörkortningSvenska: SRP
Serbiskaː СРС/SRS
LandSerbien Serbien
PartiledareVojislav Šešelj
Vice partiordförandeAleksandar Šešelj
Vjerica Radeta
Milorad Mirčić
Miljan Damjanović
Grundat23 februari 1991
Politisk ideologiSerbisk ultranationalism
Euroskepticism
Russofili
Västerländsk fobi
Politisk positionPolitisk höger
Högerextrem
Färg(er)     Blå
     Vit
Partitidning(ar)Stor-Serbien
Webbplats
Српска радикална странка | Почетна (srpskaradikalnastranka.org.rs)

Serbiska radikala partiet, förkortat SRP,[1] (serbiskaː Српска радикална странка, förkortat СРС/Srpska radikalna stranka, förkortat SRS) är ett högerextremt, ultranationalistiskt, euroskepiciskt och pro-ryskt politiskt parti i Serbien.[2][3][4][5] Vissa har även beskrivit partiet som nyfascistiskt.[6][7]

Partiets nuvarande ledare (januari 2024) är Vojislav Šešelj och vice ordföranden är Aleksandar Šešelj, Vjerica Radeta, Milorad Mirčić och Miljan Damjanović.[8][9][10]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Serbiska radikala partiet grundades den 23 februari 1991[3] genom samgående mellan Serbiska förnyelserörelsen och Radikala folkpartiet.

När partiet grundades valdes Vojislav Šešelj till partiledare. Då Šešelj greps och från 2007 förhördes av Internationella brottmålsdomstolen i Haag, Nederländerna kom SRS att ledas av Tomislav Nikolić.[11]

I presidentvalen 2004 och 2008 var Nikolić partiets presidentkandidat. Båda gångerna besegrades han i andra valomgången av Boris Tadić. Efter det sistnämnda valet bröt sig Nikolić ur SRP och startade ett eget parti, Serbiens progressiva parti. Ny partiledare blev Jadranka Šešelj.[källa behövs]

Ideologier och mål[redigera | redigera wikitext]

Serbiska radikala partiet stödjer tanken på ett bildande av ett Stor-Serbien, vilket i deras synpunkt omfattar Serbien, Kosovo, Bosnien och Hercegovina, halva Kroatien (Serbiska republiken Krajina), Montenegro och Nordmakedonien.[2] Även dess tidning heter Stor-Serbien (Велика Србија/Velika Srbija). I ett uttalande i september 2006 krävde partiet att ett Stor-Serbien skulle bildas. Detta ledde till starka reaktioner, både från grannländerna och från demokratiska krafter i Serbien. SRP har också krävt att Serbien ska starta krig mot Kosovo, då provinsen förklarat sig självständig men som inte erkänns av landet.[källa behövs]

Partiet är emot att samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) och förespråkar att Serbien ska vara medlem i militäralliansen Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen.[11][12]

SRP vill även förbjuda samkönade äktenskap och har i ett uttalande sagt att ''Vi kommer aldrig att acceptera lögnen om folkmordet i Srebrenica''.[13][14]

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

I de allmänna valen i slutet av 1993 fick Serbiska radikala partiet 39 platser i det serbiska parlamentet och 34 mandat i det federala jugoslaviska parlamentet.

I början av 1995 hoppade sju av parlamentariker av partiet och bildade Srpska Radikalna Stranka - Nikola Pašić.

Från 1998 till september 2000 deltog Serbiska radikala partiet i Slobodan Miloševićs serbiska koalitionsregering.

Partiet blev vid parlamentsvalet i december 2003, landets största parti, med 82 av 250 mandat. Även 2007 blev radikalerna störst men fick, i likhet med 2003, ändå finna sig i att sitta i opposition.

Vid de två senaste parlamentsvalen har partiet förlorat alla sina platser i serbiska parlamentet, i senaste valet 2014 fick partiet bara 2,01 % av rösterna.

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Serbiska radikala partiet har band knutna till andra nationalistiska partier, som bland annat Rysslands liberaldemokratiska parti och Nationell samling i Frankrike.[15]

Den 18 augusti 2016 genomförde SRP en demonstration mot ett besök av USA:s president Joe Biden i Belgrad i Serbien. Vid den demonstrationen kunde man se anhängare från det grekiska nynazistiska och nationalistiska partiet Gyllene gryning och det italienska nyfascistiska partiet Forza Nuova delta där.[16]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”EU kan inte blunda för övergreppen i Serbien”. Göteborgs-Posten. 29 januari 2007. https://www.gp.se/debatt/eu-kan-inte-blunda-for-overgreppen-i-serbien.cd137fd0-812b-4afb-8e9c-96a5c4885852. Läst 1 december 2023. 
  2. ^ [a b] ”Serbian Radical Party surge may complicate reform”. Christian Science Monitor. ISSN 0882-7729. https://www.csmonitor.com/2003/1230/p07s01-woeu.html. Läst 30 november 2023. 
  3. ^ [a b] Ramet, Sabrina P. (2010-11-01) (på engelska). Radical Right in Central and Eastern Europe Since 1989. Penn State Press. ISBN 978-0-271-04379-1. https://books.google.se/books?id=QZr1vsDIvlUC&pg=PA193&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 30 november 2023 
  4. ^ ”file.php (sussex.ac.uk)”. https://www.sussex.ac.uk/webteam/gateway/file.php?name=epern-working-paper-24.pdf&site=266. Läst 1 december 2023. 
  5. ^ ”Serbian Radical Party Riding High (washingtonpost.com)”. https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/24/AR2007012401340.html. Läst 18 december 2023. 
  6. ^ Ottaway, David B. (22 oktober 1993). ”PRESIDENT OF SERBIA DISSOLVES PARLIAMENT” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/archive/politics/1993/10/22/president-of-serbia-dissolves-parliament/b689ff96-158b-4dca-b260-3d145677c911/. Läst 1 december 2023. 
  7. ^ Traynor, Ian (12 juni 2004). ”Hardliner looks set to win poll in Serbia” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2004/jun/12/balkans. Läst 1 december 2023. 
  8. ^ srs. ”ПРЕДСЕДНИК” (på serbiska). Српска радикална странка. https://www.srpskaradikalnastranka.org.rs/predsednik.html. Läst 28 november 2023. 
  9. ^ srs. ”ЗАМЕНИК ПРЕДСЕДНИКА СТРАНКЕ” (på serbiska). Српска радикална странка. https://www.srpskaradikalnastranka.org.rs/zamenik-predsednika-stranke.html. Läst 28 november 2023. 
  10. ^ srs. ”ПОТПРЕДСЕДНИЦИ” (på serbiska). Српска радикална странка. https://www.srpskaradikalnastranka.org.rs/potpredsednici.html. Läst 28 november 2023. 
  11. ^ [a b] ”Wayback Machine”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202013226/http://www.cepsr.com/dwnld/stojarovavykoupilova2008020302.pdf. Läst 30 november 2023. 
  12. ^ Јавна медијска установа ЈМУ Радио-телевизија Војводине. ”СРС: Србија да буде у ОДКБ - војном савезу који предводи Русија” (på Serbian (Cyrillic script)). ЈМУ Радио-телевизија Војводине. https://www.rtv.rs/sr_ci/izbori-2020/parlamentarni-izbori/srs-srbija-da-bude-u-odkb-vojnom-savezu-koji-predvodi-rusija_1132340.html. Läst 1 december 2023. 
  13. ^ Андријана. ”Српски радикали неће дозволити хомосексуални брак у Србији” (på serbiska). Српска радикална странка. https://www.srpskaradikalnastranka.org.rs/saopstenja/srpski-radikali-nece-dozvoliti-homoseksualni-brak-u-srbiji.html. Läst 1 december 2023. 
  14. ^ Андријана. ”Никада нећемо прихватити лаж о геноциду у Сребреници” (på serbiska). Српска радикална странка. https://www.srpskaradikalnastranka.org.rs/saopstenja/nikada-necemo-prihvatiti-laz-o-genocidu-u-srebrenici.html. Läst 1 december 2023. 
  15. ^ STOJANOVIC, DUSAN (24 januari 2007). ”Serbian Radical Party Riding High” (på amerikansk engelska). ISSN 0190-8286. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/01/24/AR2007012401340.html. Läst 18 december 2023. 
  16. ^ ”Serbian Radical Party”. web.archive.org. 3 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161003160051/https://yespasaran.wordpress.com/tag/serbian-radical-party/. Läst 18 december 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]