HBTQ

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tel Aviv Pride, en årlig festival för HBTQ-personer i Tel Aviv i Israel, världens mest HBTQ-vänliga stad enligt American Airlines.[1]
Regnbågsflaggan är en vanlig hbtq-symbol.

HBTQ, ofta skrivet med små bokstäver hbtq[2], är en på svenska vedertagen akronym för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner,[3][4] tidigare bara HBT.[5] (Ofta säger man "hbtq+" med tanke på att det finns så många fler ord för olika könsidentiteter och sexuella läggningar.) Akronymen, liksom några av dess vanliga varianter, är ett samlingsnamn för att beteckna ämnen som rör sexualitet och könsidentitet. Syftet är att betona mångfalden av sexualitet och könsidentitetsbaserade kulturer.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Greger Eman, redaktör för RFSL:s tidning KomUt 19882003, nämns som den person som först använde akronymen HBT i tryck (nr 4/2000).[6] Inspirationen kom från de engelska uttrycken LGBT (Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender/Transsexual) och GLBT och var ämnad att bredda tidigare använda uttryck som homo, bög och gay.[7][8][9]

Från 2012 började RFSL att använda begreppet hbtq, och 2019 lades även bokstaven i till (för intersex) i deras officiella förkortning.[10]

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Samlingsnamnet HBTQ utökas ofta för att även inkludera andra personer som inte identifierar sig med den traditionella tvåkönsnormen samt ibland även intersexuella och asexuella (HBTQIA+).[11]

Internationell kritik mot begreppet[redigera | redigera wikitext]

Begreppen HBTQ och LGBT har rönt en del kritik internationellt.[12] Invändningar finns mot att lägga in sexualitet och könsidentitet i samma begrepp.[13][14]

Nationellt uttalar sig SFQ (Sveriges Förenade HBTQ-studenter) för båda begreppen. Föreningen använder sig av hbtq om medlemmarna och verksamheten, medan hbt används i politiskt arbete och utbildningsverksamhet då man anser att det fortfarande är ett mer vedertaget begrepp i samhällsdebatten. [15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tel Aviv named world's best gay city”. Ynetnews. 11 januari 2012. https://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4174274,00.html. Läst 10 december 2017. 
  2. ^ SAOL (2015) hbtq, läst 2017-10-31
  3. ^ ”HBTQ”. NE.se. http://www.ne.se/hbtq. Läst 11 mars 2014. 
  4. ^ ”Begreppslista”. Rfsl.se. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525065214/http://www.rfsl.se/?p=410. Läst 11 januari 2015. 
  5. ^ ”hbt”. SAOL - Svenska Akademiens ordlista. Svenska Akademin. sid. 327. https://svenska.se/tre/?sok=hbt&pz=2. Läst 11 oktober 2015. 
  6. ^ Göran Söderström: Nekrolog - Greger Eman, Jan Magnussons hemsida, hämtad 27 mars 2010
  7. ^ ”Hbt-historia”. Rfsl.se. Arkiverad från originalet den 4 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080604201557/http://www.rfsl.se/?p=413. Läst 11 januari 2015. 
  8. ^ ”Hur den svenska homorörelsen växte fram”. Rfsl.se. 22 juli 2000. Arkiverad från originalet den 9 januari 2015. https://archive.is/20150109164422/http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=6221. Läst 11 januari 2015. 
  9. ^ ”Gayrörelsen i Holland"”. UR.se. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306074406/http://www.ur.se/Produkter/136331-Nar-grasrotterna-tar-over-Gayrorelsen-i-Holland. Läst 11 januari 2015. 
  10. ^ ”RFSL - hbtqi-fakta”. https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/hbtq/. Läst 3 juni 2022. 
  11. ^ ”NE”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hbtq. Läst 9 augusti 2022. 
  12. ^ Dana G. Finnegan, Emily B. McNally (2002) (på engelska). Counseling Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Substance Abusers: Dual Identities. Haworth Press. ISBN 1-56023-925-5. http://books.google.com/books?id=I32nHF_gaTsC. Läst 12 januari 2015 
  13. ^ Wilcox, Melissa M. (2003) (på engelska). Coming Out in Christianity: Religion, Identity, and Community. Indiana University Press. ISBN 0-253-21619-2. http://books.google.com/books?id=yjdhpMnHEIMC. Läst 12 januari 2015 
  14. ^ Jonathan Alexander, Karen Yescavage (2004) (på engelska). Bisexuality and Transgenderism: InterSEXions of The Others. Haworth Press. ISBN 1-56023-287-0. http://books.google.com/books?id=2SOe4igsrbgC. Läst 12 januari 2015 
  15. ^ ”SFQ:s ordlista”. hbtqstudenterna.se. http://hbtqstudenterna.se/om-sfq/ordlista/. Läst 11 januari 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]