HMS Göta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Göta.
Naval Ensign of Sweden (1844-1905).svg HMS Göta
GÖTA - Sjöhistoriska museet - Fo195560.tif
Allmänt
TypPansarskepp
KlassSvea-klass
Historik
ByggnadsvarvLindholmens Mekaniska Verkstad
Sjösatt30 september 1889
I tjänst1 juli 1891
ÖdeTagen ur tjänst den 12 oktober 1923
Tekniska data
Längd79 meter
Bredd14,8 meter
Djupgående5,1 meter
Deplacement3 097 / 3 393 ton
Fart16 knop
Besättning237 man
Bestyckning[design]
2 x 254mm/34cal Elswick M/89A
4 x 152mm/33,7cal Bofors M/89
5 x 57mm/48cal. Ssk M/89
6 x 25,4mm/35,5cal Palmcr. ksp M/77
4 x 25mm/35,5cal Palmcr. ksp M/84
3 x 38,1cm torpedtub M/1889

[1901]
1 x 210mm/44cal Bofors M/98
7 x 152mm/44cal Bofors M/98
11 x 57mm/55cal Ssk M/89B
2 x 37mm/39cal Ssk M/98B
1 x 38,1cm torpedtub M/1889
Flygplan-

HMS Göta var ett pansarskepp i den svenska flottan. Hon byggdes på Lindholmens mekaniska verkstad åren 1888–1889. Fartyget av Svea-klass var systerfartyg till HMS Svea och HMS Thule. Hon blev senare logementsfartyg och låg ankrad bland annat intill Roslagens flygflottilj i Hägernäs och skrotades partiellt 1942–1943.

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Skrov[redigera | redigera wikitext]

Göta var 79 meter lång, 14,8 meter bred och hade ett djupgående på 5,1 meter. Standarddeplacementet uppgick till 3 097 ton och det maximala deplacementet till 3 393 ton. Sidopansaret var 29,3 cm tjockt och pansardäcket hade en tjocklek på 2,5 cm. Pansarskyddet för strids- och kanontorn var 26,8 respektive 29,3 cm tjockt.

Maskineri[redigera | redigera wikitext]

Götas maskineri utgjordes sex eldrörpannor som genererade ånga till två st tvåcylindriga Motala liggande compoundångmaskiner som i sin tur gav kraft till två propellrar. Den totala maskinstyrkan uppgick till 4 600 indikerade hästkrafter.

Bestyckning[redigera | redigera wikitext]

Göta var det första fartyg som bestyckades med svensktillverkat medelsvårt artilleri av Bofors-fabrikat. Götas huvudartilleri utgjordes av två 25,4 cm kanoner m/89A, placerade i ett förligt dubbeltorn. Huvuddelen av sekundärartilleriet bestod av fyra stålgjutna 15,2 cm kanoner m/89 som stod i den öppna överbyggnaden med två pjäser på var sida. Den resterande bestyckningen utgjordes av fem 57 mm kanoner m/89, sex fyrpipiga 25,4 mm kulsprutor m/77 samt tre 38,1 cm och två 45,7 cm torpedtuber.

Fartygets två ångslupar var båda utrustade med två 25 mm kulsprutor m/84 i dubbellavettage.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vy över F 2 Hägernäs och HMS Göta som logementsfartyg.

Göta sjösattes den 30 september 1889 vid Lindholmens mekaniska verkstad i Göteborg. Efter att ha erhållit fullständig utrustning levererades fartyget till flottan och togs i tjänst den 1 juli 1891. 1901 respektive 1903 ersattes Götas och Thules två 25,4 cm kanoner med en 21 cm kanon m/98 och de fyra 15,2 cm pjäserna m/89 utbyttes mot sju 15,2 cm kanoner m/98. Samtidigt ersattes det lätta artilleriet med elva 57 mm kanoner m/89B. Åren 1891-1896 var Göta flaggskepp i kusteskadern. Hon deltog 1897 som svensk flottrepresentant i flottparaden vid Spithead under drottning Victorias 60-årsjubileum som regent. Från 1928 och tio år framöver användes hon av det nybildade flygvapnet som logementsfartyg vid F2 i Hägernäs. Göta utrangerades 1938 och brukades därefter som logementsfartyg i Stockholm och skrotades partiellt mellan åren 1942-1943 på Stockholms örlogsvarv. 1944 såldes skrovet till hamnstyrelsen som utnyttjade det som ponton.

Utlandsresor[redigera | redigera wikitext]

1895[redigera | redigera wikitext]

Resan var med anledning av invigandet av Kielkanalen. Reste tillsammans med HMS Thule och HMS Edda.

Färdväg
  1. Sverige
  2. Kiel, Tyskland
  3. Brumsbuttel, Tyskland
  4. Holtenau, Tyskland
  5. Kiel, Tyskland
  6. Sverige

1897–1898[redigera | redigera wikitext]

Resan var med anledning av firandet av Drottning Viktorias 60-årsjubileum som regent.

Färdväg
  1. Sverige
  2. Portsmouth, England
  3. Sverige

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]