Hoppa till innehållet

Halleys komet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Halleyska kometen)
Halleys komet
Halleys komet 1986
Upptäckt[1]
UpptäckareEdmond Halley
UpptäcktsplatsKina
Upptäcktsdatum468-466 f.Kr. (äldsta anteckning)
Beteckningar
Officiell beteckning1P/Halley
Alternativnamn1P/1982 U1, 1986 III, 1982i, 1P/1909 R1, 1910 II, 1909c, 1P/1835 P1, 1835 III, 1P/1758 Y1, 1759 I, 1P/1682 Q1, 1682, 1P/1607 S1, 1607, 1P/1531 P1, 1531, 1P/1456 K1, 1456, m.fl
Uppkallad efterEdmond Halley
KometkategoriHalley-typ
Omloppsbana[2]
Epok: 17 februari 1994
Aphelium35,08231047 AU
5 248 238 945 km
Perihelium0,58597811 AU
87 661 078 km
Halv storaxel17,83414429 AU
2 667 950 011 km
Excentricitet0,967142908
Siderisk omloppstid27 509,12907 d (75,32 år)
Medelanomali38,3842645°
Inklination162,262691°
Longitud för uppstigande nod58,420081°
Periheliumargument111,33249°
Förra perihelium9 februari 1986
Nästa perihelium28 juli 2061
Fysikaliska data
Dimensioner11,0[2] km
Absolut magnitud (H)13,6[2] (kärnan)
Bayeuxtapeten med Halleys komet 1066; isti mirant stella.
Omloppsbana för Halleys komet. Storlekar och banor är inte skalenliga.

Halleys komet (1P/Halley) är en periodiskt återkommande komet, uppkallad efter Edmond Halley. Det är den mest berömda och ljusstarka av alla kometer som passerar det inre av solsystemet. Kometen har sitt ursprung i Oorts kometmoln[3] och har en omloppstid på 76 år, vilket är kort tid i sammanhanget. För många andra kometer kan det ta tusentals år att fullgöra ett varv runt sin bana.

Första gången kometen bevisligen observerades var någon gång mellan 468 och 466 f.Kr., vilket har dokumenterats av bland annat Aristoteles.[4] Efter 240 f.Kr., då den omnämns i den kinesiska skriften Shiji, har den observerats vid varje passage i närheten av solen. Kometen finns avbildad på Bayeuxtapeten.

Den förste som uppmärksammade att kometen var periodisk var Edmond Halley, vilket skedde först 1705. När den närmade sig jorden 1910 uppstod masshysteri, då det på spektroskopisk väg upptäcktes att kometsvansen innehöll cyanid och att jorden skulle passera genom den. Gaserna i kometsvansar är dock så förtunnade att kometpassagen inte hade någon effekt på jordlivet.

Första gången det var möjligt att ta en närmare titt på kometen var vid dess senaste passage 1986, då man kunde besöka den med rymdsonder. Vad man fann var att kometen har en oregelbunden form och mäter ca 16 km × 8 km × 7,5 km. Man studerar numera kometen kontinuerligt under dess färd genom solsystemet.

Ovanstående sonder brukar ibland kallas Halleys armada.

Halleys komet i populärkulturen

[redigera | redigera wikitext]

I boken 2061 – Tredje rymdodyssén beskrivs bland annat, ganska detaljerat, en landning på kometen.

I den andra berättelsen om Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren, "Nya hyss av Emil i Lönneberga" (utgiven som bok 1966 och filmatiserad 1972) oroar sig invånarna i Vimmerby för en annalkande komet. Det kan ha varit Halleys komet vid passagen år 1910, även om andra historiska referenser i samma berättelse delvis motsäger det årtalet.

  1. ^ ”1P at Kronks cometography”. http://cometography.com/pcomets/001p.html. 
  2. ^ [a b c] NASA JPL Small-Body Database Browser on Halleys komet Läst 23 februari 2009
  3. ^ "The Search for Life in the Universe". (2002). D. Goldsmith and T. Owen.
  4. ^ ”Anitkens greker såg Halleys komet”. Allt om Vetenskap: s. 10. nummer 12, 2010. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]