Vimmerby
| Vimmerby | |
| Tätort Centralort | |
 Sevedegatan sedd från Stora Torget
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun | Vimmerby kommun |
| Distrikt | Vimmerby distrikt |
| Koordinater | 57°40′7″N 15°51′18″Ö / 57.66861°N 15.85500°Ö |
| Area | |
| - tätort | 751 hektar (2015)[2] |
| - kommun | 1 225,9 kvadratkilometer |
| Folkmängd | |
| - tätort | 8 271 (2017)[2] |
| - kommun | 15 743 (2018)[1] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 11,013 inv./hektar |
| - kommun | 13 inv./kvadratkilometer |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Vimmerby |
| Postnummer | 598 XX |
| Riktnummer | 0492 |
| Tätortskod | T2460[3] |
| GeoNames | 2662881 |
  Ortens läge i Kalmar län
| |
| Wikimedia Commons: Vimmerby | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
Vimmerby uttal är en tätort i Småland och centralort i Vimmerby kommun, Kalmar län, 55 km väster om Västervik.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
I Vimmerby har osäkra fynd från stenåldern gjorts. Gravar från vikingatiden har bland annat hittats i Gästgivarehagen, där bland annat pärlor av glas och halvädelstenar och spännen, bland annat ovala spännbucklor, hittats vid undersökningar. Ett djurhuvudspänne har hittats i Storkampen, tillverkat av brons men klassificerats som lösfynd.
Vimmerbys stadssigill nämns i ett gåvobrev daterat 1350, och första omnämnandet är från 1253, då en präst omtalas.[4]
År 1532 drog Gustav Vasa in stadsrättigheterna som ett led i hans kamp mot Hansan, i vilken han prioriterade sjöstäderna. Karl IX återgav stadsrättigheter till Vimmerby år 1604. I samband med detta fick staden lämna från sig rätten att bedriva utskeppning från Figeholm. Denna rättighet överfördes till Kalmar stad och Västerviks stad. I gengäld fick Vimmerby utökade rättigheter som marknadsplats. År 1689 bekräftades stadens rätt att bedriva oxhandel på hela Småland.[5]
Storgatan har kvar sin medeltida sträckning och i centrum finns flera unika trähus bevarade. Staden var en marknadsplats för bönder från Östergötland och från de omgivande trakterna.
På andra sidan Stångån låg dock den egentliga knutpunkten Skillingarum. Det var här landsvägen mellan Kalmar och Stockholm sammanstrålade med landsvägar från Vimmerby och Eksjö. Vimmerby låg alltså på andra sidan av en bro utanför den egentliga knutpunkten för landsvägarna men det var här kyrkan fanns och Vimmerby blev därför en centralort.
Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]
Vimmerby stad som utbrutits ur Vimmerby socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Stadskommunen uppgick 1971 i Vimmerby kommun med Vimmerby som centralort.[6]
I kyrkligt hänseende hör Vimmerby sedan 1965 till Vimmerby församling dessförinnan tillhörde orten Vimmerby stadsförsamling.[7]
Orten ingick till 1948 i domkretsen för Vimmerby rådhusrätt och ingick därefter till 1969 i Sevede och Tunaläns domsagas tingslag och sedan till 1971 i Västerviks domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Vimmerby i Västerviks domsaga och orten ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[8]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Vimmerby 1960–2015[9][10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 6 016 | |||
| 1965 | 6 762 | |||
| 1970 | 7 201 | |||
| 1975 | 7 405 | |||
| 1980 | 7 319 | |||
| 1990 | 7 394 | 654 | ||
| 1995 | 7 779 | 677 | ||
| 2000 | 7 808 | 679 | ||
| 2005 | 7 827 | 682 | ||
| 2010 | 7 934 | 756 | ||
| 2015 | 8 037 | 751 | ||
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Vimmerby karakteriseras av flera småföretag, bland annat verkstadsindustrier, de större verkstadsföretagen är specialiserade och flera utför pressgjutning av lättmetaller. Det finns flera stora livsmedelsföretag som Arlas mjölkpulverfabrik och Åbro Bryggeri. En viktig näring som seglat upp i samband med Astrid Lindgrens författarskap är turistnäringen med bl.a. Astrid Lindgrens värld som ligger i tätorten. Astrid Lindgrens Värld besöks årligen av mer än 400 000 turister.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
I Vimmerbys utkant ligger vägkorsningen mellan riksväg 40 (Göteborg–Västervik) och riksväg 34 (Kalmar–Motala). Järnvägen i tätorten är Stångådalsbanan med en station i centrum. Närmaste flygplats är Hultsfreds flygplats drygt 20 km söder om orten.
Någon riktigt farbar vattenväg har orten aldrig haft, under medeltiden förekom däremot trafik på Stångån mot Linköping med flottningar av båtar på land vid de besvärligaste passagerna. En planerad förlängning av Kinda kanal till Vimmerby blev aldrig av.
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
Det finns två grundskolor i Vimmerby: Astrid Lindgrens skola och Vimarskolan, en gymnasieskola: Vimmerby gymnasium och en folkhögskola: Vimmerby folkhögskola.
Personer från Vimmerby[redigera | redigera wikitext]
- Kosovare Asllani
- Schamyl Bauman
- Erik Baumann
- Linus Hultström
- Astrid Lindgren
- Thomas och Andreas Ravelli
- Thomas Rundqvist
- Jesper Svensson
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Vimmerby socken
- Lista över fasta fornminnen i Vimmerby (för omfattning av detta område, se Vimmerby stad#Sockenkod)
Bilder[redigera | redigera wikitext]
Rådhuset
Stadshotellet
Stora torget
Storgatan
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
- ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 20 november 2013
- ^ Harrison, Dick, "Varför Vimmerby", Historieblogg, Svenska Dagbladet, 2011-10-26
- ^ Åkerman, Petter; Sällsamheter i Småland - del 2 - Nordöstra delen, sid 280ff, Raben & Sjögren, 1988, ISBN 91-2958515 5
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Åhman, Eva (1984). Vimmerby. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 55. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7619026. ISBN 91-7192-594-5
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vimmerby.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||||
| ||||||||
