Halsbandsstormsvala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Halsbandsstormsvala
Status i världen: Nära hotad[1]
Hornby storm petrel1a.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljNordstormsvalor
Hydrobatidae
SläkteOceanodroma
ArtHalsbandsstormsvala
O. hornbyi
Vetenskapligt namn
§ Oceanodroma hornbyi
Auktor(G.R. Gray, 1864)
Synonymer
Hydrobates hornbyi
Hitta fler artiklar om fåglar med

Halsbandsstormsvala[2] (Oceanodroma hornbyi) är en dåligt känd fågel i familjen nordstormsvalor inom ordningen stormfåglar.[3] Den förekommer utanför Sydamerikas västra kust från Ecuador till Chile. Fram tills nyligen var det okänt var den häckade, men bohålor har nu hittats långt inåt land i Atacamaöknen.

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Halsbandsstormsvala är en medelstor till stor (21–23 cm) stormsvala med breda vingar och kluven stjärt. För att vara en stormsvala har den en ganska distinkt fjäderdräkt med svart hjässa, vitt ansikte och undersida och ett svart band över bröstet. Lätet är okänt.[4]

Hornby storm petrel2.jpeg

Utbredning och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Halsbandsstormsvalan förekommer i Humboltströmmen, utmed Sydamerikas kust från Ecuador till centrala Chile. Trots att den är ganska vanlig i vattnen utanför Peru, Chile och Ecuador så var det länge oklart var den häckade. Det mesta pekar på att den häckar mellan 20° och 25° sydlig bredd inåt landet i Chile och Peru. Individer har rapporterats långt inåt landet i peruanska Caraz, cirka 100 km från kusten och vid hela 2250 meters höjd, men även i Anderna på mellan 2300 och 3400 meter över havet.[1]

Både vuxna och nyligen flygga fåglar som dragits till belysning nattetid har också påträffats på olika platser i ökenområden i södra Peru och norra Chile. Mellan 2013 och 2017 hittades 25 bohålor med tecken på häckning i chilenska Atacamaöknen, 75 km från kusten. En individ har också observerats lämna en bohåla i Salar de Navidad i centrala Antofagasta. 2018 hittades i Tarapacá en koloni med ett antal övergivna bon, varav ett med en död halsbandsstormsvala.[1]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i Oceanodroma, systerart till grå stormsvala.[5] Vissa auktoriteter inkluderar därför Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet. De flesta internationella auktoriteter har dock inte implementerat denna nya forskning ännu.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Bon har rapporterats inåt landet på mellan 1085 och 1100 meters höjd i gipsformationer och i områden med saltsten. Den lägger ägg i december–januari och ungar har hittats mellan februari och juni. Fågeln födosöker i flykten genom att plocka föda från vattenytan. Den lever pelagiskt och har hittats långt från land.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten är dåligt känd, men studier till havs och vid en häckningskoloni ger vid handen att utbredningsområdet och populationen är tillräckligt små för att den ska anses vara nära hotad. Världspopulationen uppskattas till mellan 500.000 och 800.000 häckande individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Admiral Sir Phipps Hornby (1785-1867), befälhavare i Stilla havet för Royal Navy 1847-1850.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2019 Hydrobates hornbyi . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Carboneras, C., Jutglar, F., Kirwan, G.M. & Sharpe, C.J. (2020). Ringed Storm-petrel (Hydrobates hornbyi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52601 21 januari 2020).
  5. ^ Sausner, J., J.C. Torres-Mura, J. Robertson, and F. Hertel (2016), Ecomorphological differences in foraging and pattering behavior among storm-petrels in the eastern Pacific Ocean, Auk 133, 397-414.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]