Atacamaöknen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Atacama
Öken
Atacama1.jpg
Land Chile
Region Sydamerika
Bergskedjor Anderna
GeoNames 3899192
Den egentliga Atacamaöknen i gult, med omgivande öknar eller ökenliknande områden i orange.

Atacamaöknen (spanska: Desierto de Atacama) är ett mycket nederbördsfattigt ökenområde med kallt klimat i norra Chile mellan Stilla havet i väster och Anderna i öster. Öknen, som är relativt bergig, är ca 1000 km lång från norr till söder.[1][2]

Ökentyp och klimat[redigera | redigera wikitext]

Atacamaöknen är en av jordens torraste platser, tillsammans med torrdalar i Antarktis.[3] Nederbörden är ungefär en millimeter om året och i vissa delar av öknen har ingen nederbörd fallit i historisk tid.[4]

Atacama är en västkustöken som uppstår på grund av den kalla Humboldtströmmen som bildar ett kallt luftlager vid havet och gör att nederbörden faller över havet istället för land. Istället driver dimbankar som avger dagg in i öknen.[1][2]

Växter och djur[redigera | redigera wikitext]

Få växter växer i Atacamaöknen. De växter som finns, ofta Tillandsia-arter, är ofta specialiserade på att utnyttja fukten i dimman som förekommer i öknen.[1]

Bakterier, insekter och svampar förekommer bara i mycket liten omfattning. Högre djur är också sällsynta, men bland annat räv, heumuler och viscacha förekommer. Pingviner, skarvar och pelikaner finns nära kusten.[4]

Naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]

I Atacamaöknen finns rika förekomster av silver, koppar, järnmalm, jod och chilesalpeter.[1] Chilesalpeterfyndigheterna i Atacamaöknen är de största fyndigheterna i världen.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Områdets ursprungliga invånare var Atacameños, en kultur som skiljde sig från andra ursprungliga folkslag i norr och söder. [6]

Under 1800-talet utgjorde ökenområdet och dess naturtillgångar en källa till konflikter mellan Chile, Bolivia och Peru. En stor del av området tillhörde ursprungligen Bolivia och Peru, men gruvindustrin kontrollerades av chilenska och brittiska intressen, som fick starkt stöd av den chilenska regeringen. Chile stod som segrare i stillahavskriget, eller salpeterkriget, (1879-1883) och i fredsfördraget tillföll bolivianska och peruanska områden Chile varvid Bolivia förlorade sin kust mot Stilla havet. [6]

Geoglyfer[redigera | redigera wikitext]

Mer än 5000 geoglyfer, funna i Atacamaöknen, har beskrivits under de senaste 30 åren. Geoglyferna återfinns inom ett 150 000 km2 stort område och skapades mellan 600 och 1500 år e Kr. Geoglyferna är variationsrika och har geometriska motiv och djur- och människomotiv. Geoglyferna finns längs förkolumbianska leder. Ett vanligt motiv är lamakaravaner med mellan 3 och 80 djur, något som de tidiga spanska krönikor också beskriver.[7]

Observatorier[redigera | redigera wikitext]

Atacama är ett centrum för astronomiska observatorier och astronomisk forskning.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Atacamaöknen”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/atacama%C3%B6knen. Läst 27 juni 2016. 
  2. ^ [a b] ”Öken”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6ken. Läst 27 juni 2016. 
  3. ^ Society, National Geographic (11 juli 2013). ”Earth's Extremes”. http://nationalgeographic.org/media/earths-extremes/. Läst 27 juni 2016. 
  4. ^ [a b] Society, National Geographic (4 januari 2012). ”South America: Physical Geography”. http://nationalgeographic.org/encyclopedia/south-america-physical-geography/. Läst 27 juni 2016. 
  5. ^ ”chilesalpeter - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/chilesalpeter. Läst 5 juli 2016. 
  6. ^ [a b] ”Atacama Desert”. Encyclopedia Britanncia. http://global.britannica.com/place/Atacama-Desert. Läst 27 juni 2016. 
  7. ^ ”Mysterious Artworks in the Atacama Desert of Chile”. http://archaeology.about.com/od/artandarchitecture/a/atacama_glyph.htm. Läst 4 juli 2016. 
  8. ^ [a b c] Planet, Lonely (30 september 2014). ”Starry-eyed in Chile’s Atacama Desert - Lonely Planet”. https://www.lonelyplanet.com/chile/travel-tips-and-articles/77109. Läst 4 juli 2016. 
  9. ^ ”Paranalobservatoriet - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/paranalobservatoriet. Läst 4 juli 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]