Folkhälsomyndigheten
| Folkhälsomyndigheten | |
 | |
| Departement | Socialdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Ledning | Enrådighetsmyndighet |
| Säte | Solna och Östersund |
| Kommun | Solna och Östersund |
| Län | Stockholm och Jämtland |
| Föregångare | Smittskyddsinstitutet Statens folkhälsoinstitut |
| Inrättad | 1 januari 2014 |
| Generaldirektör | Karin Tegmark Wisell |
| Antal anställda | 490 |
| Instruktion | SFS 2013:1020 |
| Webbplats | www.fohm.se www.folkhalsomyndigheten.se |
Folkhälsomyndigheten (Fohm[1]) är en svensk statlig myndighet som har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor.[2] Myndigheten verkar för en god folkhälsa och arbetar för att befolkningen ska ha ett skydd mot smittsamma sjukdomar och andra hälsohot.
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Folkhälsomyndigheten har till uppgift att ta fram och sprida vetenskapligt grundad kunskap som främjar hälsa och förebygger sjukdomar och skador. Myndighetens prioriterade målgrupper är riksdag och regering, andra statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner, länsstyrelser samt olika intresseorganisationer.
Folkhälsomyndigheten har det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar och samordnar smittskyddet på nationell nivå. Hit är en statsepidemiolog knuten. Drygt hälften av de omkring 500 anställda arbetar med att förebygga smittsamma sjukdomar, övriga med andra folkhälsofrågor.[3]
Folkhälsomyndigheten medverkar aktivt i folkhälsoarbetet inom bland annat EU och Världshälsoorganisationen (WHO). Myndigheten är dessutom nationell kontaktpunkt för dessa organisationer, till exempel när det gäller skydd mot och hantering av internationella hot mot människors hälsa. En knapp majoritet av de anställda arbetar med smittsamma sjukdomar och smittskydd.[3] I arbetet med smittsamma sjukdomar finns en statsepidemiolog.
Nationella undersökningar av pågående infektion[redigera | redigera wikitext]
Folkhälosmyndigheten har genomfört flertalet nationellt prevalensundersökningar av covid-19.[4] I undersökningar avseende förekomsten av SARS-CoV-2 har utvalda individer, barn såväl som vuxna, fått erbjudande om att ta prov på sig själva i de övre luftvägarna. Därefter analyseras proverna på laboratorium för att undersöka om de innehåller arvsmassa från SARS-CoV-2, som är det virus som orsakar covid-19. I rapporterna finns detaljer kring genomförandet av undersökningarna, resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som personerna har rapporterat i samband med provtagningen.
Resultaten bidrar till att komplettera bilden från den provtagningen som genomförs i regionerna och används bland annat som underlag för de modelleringar av smittspridning som Folkhälsomyndigheten gör. Detta genomförs inom ramen för operation Gloria, som är en civil-militär smittskyddsoperation som leds av Folkhälsomyndigheten och stöds av Försvarsmakten.[5]
Uppdrag[redigera | redigera wikitext]
Folkhälsomyndigheten verkar för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att:
- följa befolkningens hälsoläge och analysera bakomliggande faktorer
- utvärdera folkhälsoinsatser
- främja hälsa
- förebygga sjukdomar
- stödja smittskyddsarbetet med epidemiologiska och mikrobiologiska analyser
Historia[redigera | redigera wikitext]
Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 genom en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet i Solna och Statens folkhälsoinstitut i Östersund. Samtidigt överfördes större delen av Socialstyrelsens arbete med miljöhälsa och miljö- och folkhälsorapportering. Den 1 juli 2015 tog Folkhälsomyndigheten över det samordnade ansvaret för smittskyddsområdet, vilket tidigare hanterats av Socialstyrelsen. Den nya myndigheten sysslar med både smittskydd och annat folkhälsoarbete, såsom rökning, kost, fysisk aktivitet och alkohol, på båda orterna.[3]
Johan Carlson, tidigare generaldirektör för Smittskyddsinstitutet (SMI), var från 1 januari 2014 till oktober 2021 generaldirektör och chef för Folkhälsomyndigheten.[6][7] Sedan den 1 november 2021 är Karin Tegmark Wisell Folkhälsomyndighetens generaldirektör.[8]
Generaldirektörer[redigera | redigera wikitext]
- 2014–2021: Johan Carlson[9]
- 2021–: Karin Tegmark Wisell[8]
Högrisklaboratoriet[redigera | redigera wikitext]
Vid folkhälsomyndigheten finns det enda högrisklaboratoriet i Norden – ett av endast sex i Europa. Laboratoriet är beläget vid huvudkontoret i Solna, och har varit i drift sedan 2001. Det är inrymt i en byggnad med stålinneslutning och är helt isolerat från andra enheter. Hela byggnaden hålls vid undertryck för att förhindra att smitta sprids ut från laboratoriet. Endast cirka 20 anställda, som förhandsgranskats av säkerhetspolisen, har tillträde till anläggningen. Patienter med mycket smittsamma sjukdomar behandlas vanligen vid särskilda isoleringsenheter som finns på Universitetssjukhuset i Linköping och vid Karolinska Universitetssjukhuset.[10][11][12]
Föregångare[redigera | redigera wikitext]
- 1909–1993 Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)
- 1985–1992 Aidsdelegationen
- 1992–2001 Folkhälsoinstitutet (FHI)
- 1993–2013 Smittskyddsinstitutet (SMI)
- 2001–2013 Statens folkhälsoinstitut
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sms-information om nya nationella allmänna råd — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/information-om-covid-19-via-sms/. Läst 30 september 2021.
- ^ http://www.folkhalsomyndigheten.se (läst 6 november 2014).
- ^ [a b c] "Vi måste vara förberedda för det okända", intervju med Johan Carlson av Miki Agerberg, Läkartidningen 2016-08-02
- ^ ”Förekomst av sjukdom — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/undersokningar-och-datainsamlingar/forekomst-av-sjukdom/. Läst 12 november 2021.
- ^ ”Möjlighet till provtagning för covid-19 på Campus Umeå”. www.umu.se. https://www.umu.se/nyheter/mojlighet-till-provtagning-for-covid-19-pa-campus-umea_9514461/. Läst 12 november 2021.
- ^ ”Nya Folkhälsomyndigheten öppnar”. DRUGnews (DRUGnews - The Scandinavian News Agency about drugs in the world). 2 januari 2014. Arkiverad från originalet den 3 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140103073148/http://www.drugnews.nu/article.asp?id=8309.
- ^ Fredrik Hardt (8 april 2013). ”Utredare för Folkhälsomyndigheten utsedd”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 3 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140103070637/http://www.regeringen.se/sb/d/16775/a/214062. Läst 9 mars 2020.
- ^ [a b] ”Karin Tegmark Wiksell blir ny generaldirektör för FHM – Supernytt”. Aftonbladet live. https://live.aftonbladet.se/supernytt/news/ny-generaldirektoer-foer-fhm-presenteras._0KirCacv. Läst 28 oktober 2021.
- ^ Folkhälsomyndighetens generaldirektör får förlängt på Folkhälsomyndighetens webbplats den 18 oktober 2019. Läst den 5 april 2020.
- ^ ”Superlabbet kan diagnostisera ebola”. Aftonbladet. 15 augusti 2014. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article19364405.ab. Läst 7 oktober 2014.
- ^ ”Beredda på viruskatastrofer”. LabTech Magazine. 21 maj 2014. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141011224148/http://www.labtechmagazine.se/alla/beredda-pa-viruskatastrofer/. Läst 7 oktober 2014.
- ^ ”På rundtur i världens säkraste labb”. Life Science Sweden. 16 november 2013. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141015151450/http://www.lifesciencesweden.se/labbnyheter/pa-rundtur-i-varldens-sakraste-labb/. Läst 7 oktober 2014.
Wikimedia Commons har media som rör