Hans Horn

Från Wikipedia
Hans Horn
Född
Död1673
Medborgare iSverige
SysselsättningOrgelbyggare[1][2]
Redigera Wikidata

Hans Horn var en svensk orgelbyggare och källarägare i Göteborg under 1600-talet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hans Horn arbetade som orgelbyggare i Göteborg. Han anlitades bland annat av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie när orgeln i Läckö slotts slottskyrka byggdes år 1668.[3]

Horns familj bodde från 1648 till 1653 på elfte roten i Göteborg, och åren 1654–1655 på femte roten. Mellan 1657 och 1676 bodde de på tomt 52 under kvarteret Sparbanken i Göteborg. Efter Horns död fortsatte sonen Leonhard i faderns fotspår som källarägare.

Hyresgäster[redigera | redigera wikitext]

1667 var guldsmeden Herman hyresgäst hos familjen Horn.

Familj[redigera | redigera wikitext]

  • Gift med Maria Hansdotter Radt, dotter till Hans Leonardsson Radt. De fick tillsammans barnen:
    • Leonhard Horn, död 1689. Han var gift med Christina Söfringsdotter.
    • Herman Horn, född 29 december 1650, död 5 februari 1698. Han arbetade som barberare.
    • Maria Horn, gift med rådman Sveno Areel.
    • Catharina Horn, gift med Hans Vogt.
    • Ragnhild Horn, gift med Ephraim Habicht.

Orgelverk[redigera | redigera wikitext]

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1661 Göteborgs domkyrka Göteborgs Nej/Nej Orgeln förstördes 1721 i en eldsvåda.[4]
1663 Kongsbergs kyrka Orgeln sattes troligen upp av Hans Gust.[5]
1667 Lindome kyrka Göteborgs 7 Orgeln kostade 6600 daler kopparmynt och är omkring år 1773 förlorad.[6] Orgeln är eventuellt byggd av sonen Leonhard Horn. En ny orgel byggdes 1777 av Jonas Wistenius, Linköping.[4]
1667 Strømsø kirke 7 [5] Ny orgel byggdes 1777 av Jonas Wistenius, Linköping.[källa behövs]
1668 Läckö slottskyrka Skara
8 Nej/Ja En av stämmorna till orgeln var fågelsång.[3] En ny orgel byggdes 1920 av Nordfors & Co, Lidköping.[7]
1674 Tyska kyrkan, Göteborg Göteborgs Den 12 mars 1674 begärde Lorentz Brun svar om de skulle fullfölja arbetat med orgelverket.

Reparationer[redigera | redigera wikitext]

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1655 Trefaldighetskyrkan, Christiania Flyttade troligen en orgel i kyrkan.[5]
1663 Trefaldighetskyrkan, Christiania Reparerade orgeln.[5]
1665 Marstrands kyrka Göteborgs Reparerade troligtvis denna orgel i maj 1665.[5]

Övriga verk[redigera | redigera wikitext]

  • 18 april 1671 gjorde Hans Horn en vattenspruta till staden.
  • 16 oktober 1671 gjorde han två Harpöbläckhorn till stadens resolutionsbok.

Medarbetare[redigera | redigera wikitext]

  • Hans Gust arbetade 1663 som snickare hos Horn. Han hade tidigare suttit i fängelse på Bohus fästning.[5]
  • Anders Jensen arbetade som snickare hos Horn.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dag Edholm, Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, 1985, s. 85, ISBN 91-7118-499-6, läst: 25 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hans Jacob Tronshaug, Oslo domkirkes orgelhistorie: orgler, organister, kantorer og orgelbyggere gjennom fem århundrer, 1998, s. 14-15, ISBN 82-994632-0-3, läs online, läst: 25 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  4. ^ [a b] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:III, Göteborgs stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  5. ^ [a b c d e f g] Tronshaug, Hans Jacob (1998). Oslo Domkirkes Orgelhistorie. Fredrikstad: Möklegårds Trykkeri AS. sid. 14-15. ISBN 82-994632-0-3 
  6. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 296. Libris 2413220 
  7. ^ Tore Johansson, red (1989). Inventarium över svenska orglar: 1989:I, Skara stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784