Jonas Wistenius

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Jonas Wistenius
Född1700[1][2]
Vists församling[1][2], Sverige
Död22 februari 1777[3][1]
Linköpings församling[3][1], Sverige
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningOrgelbyggare[1][2], klavikordbyggare[4][2], hökare[1]
MakaAnna Björkman
(g. 1740–1777)[5]
BarnUlrica Wistenius (f. 1740)[6]
Anna Maria Wistenius (f. 1742)[7]
Lovisa Wistenius (f. 1744)[8]
Maria Wistenius (f. 1746)[9]
Carl Peter Wistenius (f. 1750)[10]
Redigera Wikidata

Jonas Wistenius, född 1700 i Vists socken, Östergötlands län, död 22 februari 1777 i Linköping, Östergötlands län,[11] var en svensk orgelbyggare, vävare och handelsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Om Jonas Wistenius tidiga levnad är inget känt mer än att han mellan 1726 och 1738 arbetade utomlands, bland annat hos orgelbyggarna Johann Josua Mosengel och Georg Sigismund Caspari i Königsberg (nuvarande Kaliningrad). Han byggde tillsammans med dem flera orgelverk i Böhmen, Preussen och Polen. Efter att ha arbetat hos dem var han i Belgrad hos Kurebinske och Gottfried Clossen i Riga.

Norrköping[redigera | redigera wikitext]

1738 bosatte sig Wistenius i Norrköping på nummer 6 under kvarter Smedjan (nummer 30).[12][13] Söndagen 1 oktober 1738 (18 söndagen efter trefaldighet) nämns en konstnär Jonas Wistenius i kommunionlängden för Sankt Olai församling.[14]

Linköping[redigera | redigera wikitext]

Den 28 mars 1739 ansökte han att få privilegieras i orgelbyggeri hos domkapitlet i Linköping.[15] Han bosatte sig 1739 i Linköping på Sankt Lars kvarter nummer 46 som hattmakaren Christoffer Scarin tidigare ägt. Efter att ha skaffat sig obligatoriskt privilegium 1741 byggde han ett stort antal instrument. Enligt hans egen uppgift skulle det röra sig om 96 orglar, därav 43 i Linköpings stift, förutom ett stort antal reparationer och ombyggnader. Tillverkningen av orgelhusen skedde delvis på platsen, men pipverk och mekanik framställdes på verkstaden och fraktades, kanske med hans egna oxar, lång väg.

Wistenius bodde från 1740 på Sant Lars kvarter 46 i Linköping. Han ägde mellan 1753 och 1764 Sankt Lars kvarter 45. Han ägde även mellan 1753 och 1773 Sankt Lars kvarter 48.[16][17][18][19][20][21][22][23][24][25][26][27][28][29][30][31][32][33][34][35][36][37][38][39][40][41][42][43][44][45][46][47][48][49]

Jonas Wistenius avled i Linköping 22 februari och begravdes 27 februari samma år.[11] Efter hans död övertogs verkstaden av orgelbyggaren Pehr Schiörlin.

Under en tid hade Wistenius även strumpväveri och handelsbod i Linköping.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Anna Björkman, född 1712, död 6 december 1785 i Linköping[50]. Gift 9 april 1740 i Sankt Olofs församling, Norrköping med Jonas Wistenius. Borgensman för äktenskapet var Jonas snickare.[51] De fick tillsammans barnen

  • Ulrica (1740–1800).[52], död 1 juli 1800 i Linköping. Gifte sig första gången med handelsmannen Magnus Hertzberg 4 november 1777 i Linköping. Andra gånger gifte hon sig med färgaren Johan Ekeberg den 12 november 1784 i Linköping. Tredje gången med färgaren och rådmannen Carl Fredrik Lönberg 8 januari 1792 i Linköping.
  • Anna Maria (Catharina) (1742–1742).[52]
  • Maria (1746–1747).[52]
  • Carl Peter (1750–1750).[52]

Orgelfabriken[redigera | redigera wikitext]

Orgelkonst[redigera | redigera wikitext]

Mest berömd har Wistenius blivit för sin skicklighet att ge sina instrument och särskilt deras principalstämmor en förnäm klang. Fasaderna ritade han i regel själv och de visar på stor konstnärlig begåvning. Inom Linköpings stift finns några verk som delvis bevarats, till exempel i Vreta klosters kyrka (1747) (endast fasaden med senare insatta blindpipor) och Vårdsberg (1761) (magasinerad). Den största och äldsta i bruk varande wisteniusorgeln finns i S:ta Gertruds kyrka i Västervik (1744) men även orglarna i Askeryd (1760) och Skällvik (1762) är restaurerade och åter ljudande. Sitt sista verk byggde han 1777 tillsammans med Pehr Schiörlin i Lindome kyrka i Halland.

Bröderna Valter och Harry Moberg, Sandviken, gjorde 1957 en rekonstruktion av 1751 års wisteniusorgel i Åtvids gamla kyrka.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Lista över orglar byggda av Jonas Wistenius med ursprunglig disposition.

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1740 Svanshals kyrka Linköpings 8 Ja (delvis)/Nej [53] Orgeln såldes 1866. Delar av orgeln användes 1869 för att bygga orgeln i Källstads kyrka. Arbetet utfördes av Peter Eric Jonsson, Källstad. Orgeln i kyrkan var byggd av honom 1841.[54]
1740 Ljungs kyrka Linköpings 7 Nej/Nej Orgeln kostade 1684 daler.[53] Orgelläktaren byggdes av klockaren Sven Simonsson i Ljung. Bildhuggeriet tillverkades av Niclas Österbom i Norrköping. Det bestod av bland annat tre änglabilder. Orgeln approberades av Baltzar Knölcke i Linköping. 1743 skänkte Wistenius en stämman Kvintadena till orgeln i kyrkan.[55] En ny orgel byggdes 1897 av Anders Victor Lundahl, Stockholm.[54]
1741 Kristdala kyrka Linköpings
8 Nej/Ja [53] Orgeln flyttades 1811 till Böda kyrka.[54] En ny orgel byggdes 1912 av Olof Hammarberg, Göteborg.[56] Fasaden står idag i Böda kyrka.
1742 Lemnhults gamla kyrka Växjö 6 Nej/Nej [53] En ny orgel byggdes 1856 av Johannes Magnusson, Lemnhult.[56]
1743 Godegårds kyrka Linköpings 7 Nej/Nej [53] Skriver kontrakt med Godegård församling på en orgel på 8 stämmor för 1500 daler kopparmynt. Ytterligare en stämma sattes till och Wistenius byggde även orgelläktaren för 200 daler kopparmynt. Två gesäller och en lärogosse hjälpte till att bygga orgeln under 9 veckor. 1745 överstryktes och stofferades orgelläktaren av Sven Gustafsson Stoltz, Vadstena. 1745 tillverkades bildhuggararbetet på orgelverket, en ny pedal, lagning av bälgarna och stolrum på orgelläktarens båda sidor av snickarmästaren Hans Setterberg i Vadstena.[57] En ny orgel byggdes 1896 av E A Setterquist & Son, Örebro.[54]
1744 Hallingebergs kyrka Linköpings 5 Nej/Nej Orgeln flyttades 1760 till Gladhammars kyrka för 1200 daler.[53] Lars Wahlberg, Vimmerby byggde samma år en ny orgel till Hallingebergs kyrka. En ny orgel byggdes i Gladhammars kyrka 1886 av E A Setterquist & Son, Örebro.[54]
1744 Sankt Gertruds kyrka Linköpings
1 Självständig 20 Ja/Ja [53] 1948 renoverades orgeln av Th Frobenius & Co, Lyngby, Danmark.[54]
1744 Näshults kyrka Växjö
1 bihangspedal 9 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1863 av Johannes Magnusson, Lemnhult. Wistenius fasad omarbetades samtidigt.[56]
1746 Västra Eneby kyrka Linköpings 7 Nej/Nej Orgeln kostade 1300 daler.[53] Orgeln flyttades 1778 till den nya kyrkan. En ny orgel byggdes 1850 av Sven Nordström.[54]
1746 Örberga kyrka Linköpings 6 Nej/Nej Kontraktet skrivs 1744 och orgelverket kostar 1800 daler.[53] 1746 är orgeln färdigt och godkänns av domkyrkoorganisten Baltzar Knölcke. Samma år köper Wistenius den gamla orgeln som stod i kyrkan.[58] En ny orgel byggdes 1885 av Carl Elfström, Ljungby.[54]
1746 Tryserums kyrka Linköpings 1 9 Nej/Nej Orgeln kostade 2050 daler.[53] 1748–1759 levererades utsmyckningen till orgelverket. Samma år målades orgelverket.[59] En ny orgel byggdes 1785 av Pehr Schiörlin, Linköping.[54]
1746 Sandhems kyrka Skara 1 9 Nej/Nej Orgeln kostade 2700 daler kopparmynt.[53] Orgeln approberades av organisten Andreas Michael Kraus i Jönköping.[60][61] En ny orgel byggdes 1865 av Johan Niclas Söderling, Göteborg.[62]
1747 Vists kyrka Linköpings 1 bihangspedal 11 Nej/Nej Orgeln hade tre bälgar som byggdes på valvet. 1746 skänktes orgelverket av Anna Maria Lewenhaupt, Säby efter ett testamente av hennes man Germund Cederhielm den yngre. Orgeln kostade 6000 daler och sattes upp 1747 i kyrkan.[53][63] En ny orgel byggdes 1891 av Åkerman & Lund, Sundbyberg.[54]
1747 Vreta klosters kyrka Linköpings
1 8 Nej/Ja Orgeln kostade 2400 daler.[53][64][65] En ny orgel byggdes 1865 av Per Åkerman, Stockholm.[54] Fasadens originalpipor är ej bevarade.
1748 Bredareds kyrka Skara 6 Nej/Nej [53] Orgeln approberades av organisten Johan Cahman, Borås.[66][67] En ny orgel byggdes 1844 av Johan Niclas Söderling, Göteborg.[62]
1748 Älghults kyrka Växjö 1 9 (10?) Nej/Nej [53] Kontrakt slöts med Wistenius den 15 mars 1747. Orgelverket var färdig att hämtades i Linköping den 27 april 1748.[68] En ny orgel byggdes 1880 av C J Carlsson, Virestad och J Andersson, Långaryd.[56]
1748 Norra Vånga kyrka Skara 1 9 Nej/Nej [53] Orgeln approberades av organisten Johan Ewerhardt den äldre i Skara.[69] En ny orgel byggdes 1879 av Salomon Molander & Co, Göteborg.[62]
1748 Torslunda kyrka Växjö 1 8 Nej/Nej [53] Orgelverket approberades av organisten Nyarp.[70][71] En ny orgel byggdes 1882 av Carl Elfström.[56]
1749 Bottnaryds kyrka Skara
9 Nej/Ja Orgeln reparerades 1760.[53] 1894 byggdes en ny orgel av Levin Johansson, Liared.[62]
1749 Nykils kyrka Linköpings 1 9 Nej/Nej Orgeln kostade 2600 daler.[53] 1750 målades orgeln av Sven Gustafsson Stoltz, Vadstena.[72] En ny orgel byggdes 1863 av Sven Nordström och Erik Nordström, Flisby.[54]
1749 Åby kyrka Växjö 1 14 Ja/Ja [53] Orgeln flyttades 1774 till nya kyrkan. En ny orgel byggdes 1850 av Johannes Magnusson, Lemnhult.[56] Orgeln är magasinerad.
1750 Häradshammars kyrka Linköpings 1 9 Nej/Nej Orgeln kostade 3000 daler.[53] Bildhuggaren Niclas Österbom gjorde bildhuggeriet till orgelverket. Målaren Jöns Pilo målade läktaren och orgelverket. Ferdinand Zellbell d.y. eller Ferdinand Zellbell d.ä. godkände orgel.[73][74] En ny orgel byggdes 1792 av Pehr Schiörlin, Linköping.[54]
1750 eller 1754 Säby kyrka Linköpings
10 Nej/Ja Orgeln kostade 4200 daler.[53] En ny orgel byggdes 1914 av Eskil Lundén, Göteborg.[54] Fasadens originalpipor är inte bevarade.
1750 Harstad kyrka Linköpings 6 Nej/Nej Köpte en orgel för 1500 daler kopparmynt.[53] Kyrkan betalade 916.26 och församlingens ledamöter betalade 739.11. 1752 målades orgelverket.[75]
1750 Barnarps kyrka Växjö
6 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1899 av Salomon Molander & Co, Göteborg.[56]
1750 Gärdserums kyrka Linköpings 7 Nej/Nej [53] På sockenstämman den 1 maj 1749 bestämdes att man skulle köpa ett orgelverk.[76][77] En ny orgel byggdes 1857 av Marcussen & Sön, Aabenraa, Danmark.[54]
1750 Bredestads kyrka Linköpings
1 6 Nej/Ja [53] 1750 beslöt man att ett nytt orgelverk skulle beställas. Orgeln kostade 600 daler och Wistenius tog församlingens gamla orgel i pant för 300 daler. Orgelverket approberades av Baltzar Knölcke. 1753 tillverkades lövverk till orgeln av bildhuggaren Ullberg. Samma år målades och förgylldes orgeln av Ståldtz, Skänninge.[78][79] En ny orgel byggdes 1864 av Erik Nordström.[54]
1751 Åtvids gamla kyrka Linköpings 1 Bihängd 10 Ja/Ja Orgeln kostade 3000 daler.[53] 1885 monterades orgeln ner. 1957 renoverades och monterades orgeln upp av Bröderna Moberg, Sandviken.[54]
1751 Floda kyrka Strängnäs 1 12 Nej/Nej [53] En ny orgel byggdes 1888 av Åkerman & Lund, Stockholm.[80]
1752 Asby kyrka Linköpings 1 Bihängd 7 Nej/Nej Orgeln kostade 2400 daler. Orgeln skänktes 1752 av Löjtnant Bengt Rääf i Falla till Asby kyrka och hade 7 stämmor.[53][81][82] En ny orgel byggdes 1887 av Erik Nordström.[54]
1753 Mogata kyrka Linköpings 8 Nej/Nej [53] En ny orgel byggdes 1846 av Anders Jonsson, Ringarum.[54]
1754 Askeby kyrka Linköpings 1 7 Nej/Nej Orgeln kostade 1700 daler.[53][83][84] En ny orgel byggdes 1878 av Åkerman & Lund, Stockholm.[54]
1754 Linderås kyrka Linköpings 8 Nej/Nej Orgeln approberades av organisten Kraus i Jönköping.[85] En ny orgel byggdes 1864 av Erik Nordström, Flisby.[54]
1754 Örtomta kyrka Linköpings 1 Bihängd 12 Nej/Nej Orgeln kostade 3000 daler.[53] 1752 beslutade man att köpa ett nytt orgelverk.[86] En ny orgel byggdes 1869 av Åkerman & Lund, Stockholm.[54]
1755 Vireda kyrka Linköpings
1 8 Nej/Ja Orgeln kostade 1800 daler. President Hammarberg bekostade hälften av summan.[53] Orgeln approberades av organisten Kraus. Orgeln målades av Olof Rosenblad i Gränna.[87] Orgeln omändrades 1857. En ny orgel byggdes 1908 av Eskil Lundén, Göteborg.[54] Fasadens originalpipor är inte bevarade.
1756 Hällestads kyrka, Östergötland Linköpings 10 Nej/Nej [53] Orgeln approberades av organisten Johan Miklin, Linköping.[88][89] Orgeln förstördes i en eldsvåda 1895.[54]
1756 Furingstads kyrka Linköpings 7 Nej/Nej Orgeln kostade 1600 daler.[53] Bildhuggeriet gjordes 1758 av Niclas Österbom.[90] En ny orgel byggdes 1888 av Carl Elfström, Ljungby.[54]
1756 Jonsbergs kyrka Linköpings 1 9 Nej/Nej Orgeln kostade 2400 daler. 1767 reparerades orgeln av Salling.[53] Bildhuggaren Niclas Österbom gjorde bildhuggeriet till orgelverket.[91][92] En ny orgel byggdes 1960 av Gebrüder Jehmlich, Dresden, DDR.[54]
1756 Barkeryds kyrka Växjö 1 8 Nej/Nej [53] 1758 målades orgelläktaren av målaren Wasteen i Eksjö. Sam år stämdes och rensades orgelverket av organisten Ålström i Lekeryd. 1766 renoverade Ålström orgeln. Han satte även dit en tremulant.[93][94] En ny orgel byggdes 1873 av Erik Nordström.[56]
1757 Kisa kyrka Linköpings
1 Självständig 19 (12+7) Nej/Ja Orgeln kostade 6500 daler. orgeln hade tre bälgar.[53] En ny orgel byggdes 1906 av Åkerman & Lund, Sundbyberg.[54] Fasadens originalpipor är inte bevarade.
1758 Älmeboda kyrka Växjö 13 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1881 av Carl August Johansson, Hovmantorp.[56]
1758 Bankekinds kyrka Linköpings
1 Bihängd 12 (11+) Nej/Ja Orgeln hade två bälgar. Orgeln bekostades till viss del av kammarrådet J. Steuch.[53] Orgeln monterades ner 1857 då en ny orgel byggdes av Sven Nordström. Wistenius orgel flyttades 1860 till Tidersrums kyrka. 1884 byggdes orgeln om av Erik Nordström och hade efter ombyggnationen 7 stämmor. En ny orgel byggdes 1925 av M J & H Lindegren, Göteborg. Fasaden finns bevarad i Tidersrums kyrka.[54]
1758 Lekeryds kyrka Växjö 8 Nej/Nej [53] Orgeln flyttades 1888 till Örträsks kyrka. Orgeln flyttades 1888 till Örträsks kyrka.[56] En ny orgel byggdes 1909 av Nils Oskar Alm, Boden.[95]
1759 Hogstads kyrka Linköpings 6 Nej/Nej [53] På sockenstämman den 11 maj 1758 beslutades att samla in pengar till ett orgelverk. 1759 byggdes en läktare i kyrkan.[96] Orgeln kostade 900 daler. Den approberades av Quillen. 1760–1761 målades zireter på orgeln. 1761–1762 förbättrades orgelverket av en gesäll.[97] En ny orgel byggdes 1876 av Per Åkerman, Stockholm.[54]
1759 Eksjö kyrka Linköpings
1 Självständig 11+7 (18) Nej/Ja Orgeln kostade 21000 daler silvermynt. Den hade 3 bälgar. Orgeln reparerades okänt år av Lars Wahlberg och Anders Wollander. Stora oktaven i manualen bildar pedalens övre oktav. Samma system som i S:t Pers orgel i Vadstena.[53] En ny orgel byggdes 1867 av Sven Nordström och Erik Nordström, Eksjö.[54]
1760 Askeryds kyrka Linköpings
1 Bihängd 11 Ja/Ja 1770 fick orgeln bihängd pedal.[53][98] 1839 omdisponerades orgeln med en Fugara 8' D av Nils Ahlstrand, Norra Solberga. 1933 monterades Wistenius orgeln ned från läktaren. Orgeln som satte upp stod i norra korsarmen. Den var byggd 1907 av E A Setterquist & Son, Örebro. Wistenius orgel sattes 1962 upp i norra korsarmen. Då den även renoverades av Th Frobenius & Co, Lyngby, Danmark.[54]
1760 S:t Pers kyrka, Vadstena Linköpings 1 Självständig 13+7 Nej/Nej Orgelpiporna i grova oktaven var självständiga medan den övre oktaven var bihängd från manualen.[53][54]
1761 Sätila kyrka Göteborgs
1 10 Nej/Ja Orgeln kostade 4200 daler kopparmynt.[53][99] Fasadens originalpipor är inte bevarade. En ny orgel byggdes 1901 av Thorsell & Erikson, Göteborg.[100]
1761 Hjälmseryds gamla kyrka Växjö 13 Nej/Nej Orgeln kostade 3900 daler. 1763 utökades orgeln med självständig pedal och fick då 13 stämmor.[53] Kyrkan övergavs 1853.[56]
1761 Vårdsbergs kyrka Linköpings 1 Bihängd 11 Ja/Ja Orgeln kostade 4000 daler.[53] 1758 började församlingen samla in pengar till ett orgelverk. Den 20 januari 1760 beslutades att bygga ett orgelverk till kyrkan. Tre personer reste in till Linköping den 22 januari för att skriva kontrakt med Wistenius. Orgelverkat provade av organisten Widebeck i Jönköping och approberades av komminister Sturlin.[101] 1768 målades orgelverket.[102][103] En ny orgel byggdes 1895 av Åkerman & Lund, Stockholm.[54]
1762 Skällviks kyrka Linköpings
1 Bihängd 8 Ja/Ja Orgeln hade dubbel skäfftbälg. Orgeln skänktes av översten Werner von Schwerin på Stegeborg och kostade 2000 daler.[53][104] 1963 renoverades orgeln av Bröderna Moberg, Sandviken.[54]
1763 Svarttorps kyrka Växjö
8 Nej/Ja [53] Orgeln flyttades 1877 till Tengene kyrka och sattes upp av Johan Anders Johansson, Mösseberg.[56] 1915 byggdes en ny orgel av Nordfors & Co, Lidköping. Ryggpositivets fasad är från 1960.[62]
1763 Finspångs slottskapell Linköpings 10 Nej/Nej Orgeln kostade 6000 daler. Orgeln bekostade av kammarherren Joh. Jac. de Geer.[53] En ny orgel byggdes 1959 av Åkerman & Lund, Sundbyberg.[54]
1763 Skärstads kyrka Växjö 10 Nej/Nej Orgeln kostade 4650 daler.[53] Orgel kostade 1550 daler. Gesällerna Pehr Schiörlin och Lars Palmgren hjälpte till att sätta upp orgeln. Organisten Enevald Widebeck i Jönköping testade och godkände orgelverket.[105] En ny orgel byggdes 1826 av Johan Everhardt den äldre, Skara.[56]
1764 Norra Vrams kyrka Lunds 1 10 Nej/Nej [53] Orgeln godkändes av organisten Fredrik Kraus, Lund. Bildhuggaren Ullberg tillverkade utsmyckningarna till orgelverket.[106] En ny orgel byggdes 1875 av Knud Olsen, Köpenhamn.[107]
1766 Herrestads kyrka Linköpings
6 Ja/Ja Orgeln kostade 1800 daler.[53] Organisten Petter Beckstrand i Herrestad arbetade fem veckor på orgelverket hos Wistenius. Gesällen Schiörlin medverkade i byggnationen av orgeln. Bildhuggeriet till orgeln gjordes av bildhuggaren Prenchner. Orgeln reparerades 1773–1774 av organisten Hultgren.[108] Orgeln byggdes om 1824 och 1851. En ny orgel byggdes 1920 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund.[54]
1767 Sankt Lars kyrka Linköpings 1 10 Nej/Nej [53][109] Orgeln flyttades 1801 till Madesjö kyrka.[54] En ny orgel byggdes 1885 av E A Setterquist & Son, Örebro.[56]
1767 Landeryds kyrka Linköpings
1 Bihängd 9 Nej/Ja Byggdes tillsammans med Schiörlin för 4000 daler. Greve Otto Löfven skänkte 3000 daler. Orgeln hade två bälgar.[53] En ny orgel byggdes 1917 av Åkerman & Lund, Sundbyberg.[54]
1768 Västra Torsås kyrka Växjö 10 Nej/Ja En ny orgel byggdes 1923 av E F Walcker, Ludwigsburg, Tyskland.[56]
1770 Bergunda kyrka Växjö
Nej/Ja Schiörlin och en gesäll arbetade med orgeln i 54 dagar. Wistenius arbetade med orgeln i 14 dagar. 1773–1774 gjorde bildhuggare Palm bildhuggeri och målning på orgelverket och läktaren.[110]
1772 Rogberga kyrka Växjö
9 Nej/Ja Orgeln sattes upp 1772 av Wistenius och Schiörlin. Läktaren och orgelverket målades 1772 av Olof Rosenblad i Gränna. Orgeln approberades av organisten Johan Paulus Modig i Skärstad. Den godkändes även av organisten Jonas Åström i Lekeryd. Bildhuggeriet gjordes 1773 av bildhuggaren Fredrich Reisner i Gränna. 1774 sattes något upp ovanför orgelverket av hovrättsrådet Johan Vilhelm von Schaeij[111] Orgeln utökades 1868 av Erik Nordström till 11 stämmor. En ny orgel byggdes 1937 av A Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg.[56]
1774 Ölmstads kyrka Växjö 10 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1885 av Åkerman & Lund, Stockholm.[56]
1775 Tölö kyrka Göteborgs
Ja 12 Nej/Ja Kontraktet slöts 1770. Den 17 november 1774 tar Hans Nilsson fram material till orgelverket enligt Pehr Schiörlins attest. Orgeln inventerades av domkyrkoorganisten Henrik Beck. Orgeln målades 1775 av Nordman. 1777 gjordes bildhuggeri arbete på orgeln av Johan Joakim Beckman.[112] Orgeln flyttades 1864 till nya kyrkan. Då utökades även fasaden av Johan Niklas Söderling, Göteborg. En ny orgel byggdes 1936 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund.[100]
1776 Odensvi kyrka Linköpings
13 eller 16 Nej/Ja Orgelverket kostade 9000 daler kopparmynt. Bildhuggarens arbeta kostade 500 daler kopparmynt.[113] En ny orgel byggdes 1896 av Åkerman & Lund, Stockholm.[54]
1776 Älvestads kyrka Linköpings 10 Nej/Nej Orgeln hade flera gånger förändrats. En ny orgel byggdes 1937 av Bo Wedrup, Uppsala.[54]
1776 Värö kyrka Göteborgs 10 Nej/Nej Den 5 december 1774 beslutade man att ingå kontrakt med Wistenius. Orgeln skulle vara färdig hösten 1776. Den 9 februari 1777 fick Anders Wollander kontrakt på ett orgelverk. Den 7 september 1777 skrevs kontrakt med Lars Strömblad som fullbordade orgeln 1778.[114][115][116]
1777 Lindome kyrka Göteborgs 12 Nej/Nej Omkring 1773 betingades en ny orgel av Pehr Schiörlin, Linköping.[53] En ny orgel byggdes 1884 av Salomon Molander & Co, Göteborg.[100]
Stora Åby kyrka Linköpings Ett nytt ackorderades efter 1757 av Wistenius.[53]
  • 1885 flyttades en orgel till Särestad-Bjärby kyrka. Orgeln var byggd av Wistenius och hade 7 stämmor. En ny orgel byggdes 1906 i kyrkan. Orgeln förstördes 1927 i kyrkans brand.[62]

Ombyggnationer[redigera | redigera wikitext]

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1741 Sankt Lars kyrka Linköpings Ja/Ja Wistenius byggde om en orgel sommaren 1741.[117] Orgeln var byggd 1700 av Johan Agerwall, Söderköping och hade 6 stämmor. 1767 flyttades orgeln till Vinnerstads kyrka. Orgeln står numera i Folkströms kapell, Hällestad.[54]
1746 Gistads kyrka Linköpings 1 5 Ja/Ja Wistenius byggdes om en orgel 1746. Orgeln var byggd 1736 av Carl Kindberg, Skeda. Orgeln och läktaren målades av Jonas Gistadius.[118] 1761 reparerades orgeln av Lagergren.[53] Orgeln såldes till Lillkyrka kyrka 1864. 1943 såldes orgeln till länsmuseet.[54] Den står idag på Vadstena slott.
1751 Röks kyrka Linköpings
7 Nej/Ja Orgeln kostade 1200 daler kopparmynt. De boende i församlingen hade samlat in 779 daler kopparmynt, resterande summa betalade kyrkan.[119] Orgeln köptes in från Bredestads kyrka och var byggd av 1700 av Johan Åhrman. Wistenius utökade orgeln med 2 stämmor år 1751.[53] Orgeln såld till Varvs kyrka, Västergötland.[54] Orgeln omändrades på 1870-talet av P A Kullbom, Broddetorp och hade efter omändringen 8 stämmor. En ny orgel byggdes 1922 av Nordfors & Co, Lidköping.[62]
1756 Torpa kyrka, Östergötland Linköpings 8 Orgeln reparerades 1756 av Wistenius. Den var byggd 1725 av Cahman och socknens herrskap betalade 2800 daler.[53]
Sunds kyrka Linköpings 1 6 Wistenius reparerade orgeln. Orgeln var byggd 1734 av Cahman för Kisa kyrka Orgeln såldes 1756 till Sunds kyrka för 1000 daler. Den bekostades av assessor Zacharias Strandberg[53]

Elever och gesäller vid orgelfabriken[redigera | redigera wikitext]

Följande har varit elev eller gesäll till Wistenius. Detta är en påbörjad lista som ej är komplett.

  • 1740 - Oluf Hansson Broberg
  • Anders Wollander
  • Erik Sunnerberg.
  • 1740 - En gesäll och en lärling.[16]
  • 1741 - Hedman. Han var gesäll hos Wistenius.[17][18]
  • 1741 - Åsterman. Han var dräng hos Wistenius.[17][18]
  • 1739–1743, 1745 - Sven Axtelius.[19][20][22]
  • 1744 - Två gesäller.[21]
  • 1745–1751 - Anders Wikbom.[22][27][28]
  • 1743–1751 - Lars Wahlberg. Han var gesäll hos Wistenius.[20][21][22][23][24][25][26][27][28]
  • 1745–1751 - Petter Norling (Nordling). Han var gesäll hos Wistenius.[23][24][26][27][28]
  • 1748 - Anders. Han var gesäll hos Wistenius.[25]
  • 1742–1751 - Anders. Han var lärling hos Wistenius.[19][20][21][22][23][24][25][26][27][28]
  • 1746–1748 - Abram Creutz.[24]
  • 1750–1751 - Hagman. Han var gesäll hos Wistenius.[27][28]
  • 1752 Lorentz
  • 1752–1754 Peter
  • 1752–1754 Anders
  • 1753–1754 Lars
  • 1755 - Gyllenberg. Han var gesäll hos Wistenius.[32]
  • 1755–1756 - Pal. Han var gesäll hos Wistenius.[33]
  • 1756 - Wiberg. Han var gesäll hos Wistenius.[33]
  • 1756–1759 - Jonas Ljungberg (1731–1776). Han var snickargesäll hos Wistenius.[33][34][35][36]
  • 1756–1763 - Jonas Almgren. Han var gesäll hos Wistenius.[33][34][35][36][37][38][39][40]
  • 1757–1777 - Pehr Schiörlin. Han var gesäll hos Wistenius.[34][35][36][37][38][39][40][41][42][43][44][47][48][49]
  • 1757–1761 - Jonas Rulin. Han var bälgmakardräng hos Wistenius.[34][35][36][37][38]
  • 1758–1760 - Lars. Han var lärling hos Wistenius.[35][36][37]
  • 1760 - Lars. Han var lärling hos Wistenius.[37]
  • 1760–1761 - Peter Sjögren. Han var snickargesäll hos Wistenius.[37][38]
  • 1761 - Peter. Han var bälgmakardräng hos Wistenius.[38]
  • 1762 - Johan. Han var gesäll hos Wistenius.[39]
  • 1762 - Aschenbom. Han var gesäll hos Wistenius.[39]
  • 1763 - Lars. Han var lärling hos Wistenius.[40]
  • 1764 - Lars Palmgren.
  • 1764–1765 - Lars. Han var lärodräng hos Wistenius.[41][42]
  • 1764–1766 - Jonas. Han var hjälpdräng hos Wistenius.[41][42][43]
  • 1767 - Wikman. Han var gesäll hos Wistenius.[44]
  • 1772 - Hielmgren. Han var gesäll hos Wistenius.[47]
  • 1773–1776 - Petter Lundström, född 12 oktober 1745 i Krokek, död 6 november 1797 i Linköping[120]. Var först lärling och sedan orgelbyggargesäll hos Wistenius.[48][49]
  • 1772–1773 - Peter (Pehr). Han var dräng hos Wistenius.[47][48]
  • 1776 - Abraham. Han var dräng hos Wistenius.[49]
  • 1777 Germund Landren

Lärlingar[redigera | redigera wikitext]

  • 1739 N. N.
  • 1741 och 1750–1753 Anders
  • 1752 Petter
  • 1756 Peter

Strump- och tröjfabriken[redigera | redigera wikitext]

Wistenius fick tillstånd att starta en strump- och tröjfabrik 3 april 1761. Fabriken togs över 4 juni 1776 av gesällen Georg Kevitz (Cehievitz, född 1733).

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Artikel 1761 1762 1763 1764 1765[121] 1766[122] 1767[123] 1768[124] 1769[125] 1770[126] 1771 1772[127] 1773[128] 1774[129] 1775[130] 1776[131]
Röda kvinnostrumpor (2.21 par) - - 4 - - - -
Röda kvinnostrumpor (1.21 par) - - 33 - - - -
Röda kvinnostrumpor (1.10 par) - - 10 - - - -
Svarta mansstrumpor (2 par) - - 48 - - - -
Röda mössor - 66 8 - - - - -
Randiga mössor - 162 1 - - - - -
Gråstrumper (2.16) - 29 - 29 - - - -
Gråstrumper (1.21 1⁄3) - 60 - 60 - - - -
Kvins tråstrumper (1.10. 2⁄3) - 12 12 - 12 - - - -
Tråstrumper (1) - 18 - 18 - - - -
Seggarnstrumpor (2.10) - 24 - 24 - - - -
Filtemössor (1.10) - 42 - 42 - - - -
Tröjor (9.10) - 1 3 - 2 - - - -
Summa - 1508 723 - 238 337 - - - -

Arbetare[redigera | redigera wikitext]

Lista över personer som arbetade vid strump- och tröjfabriken.

  • 1762 - Anna. Hon var spinnerska på fabriken.[39]
  • 1762 - Maja. Hon var spinnerska på fabriken.[39]
  • 1762–1763 - Eric Kåre. Han var ullkammare på fabriken.[39][40]
  • 1767 - Caisa, Anna och Ingrid. De var spinnerskor på fabriken.
  • 1768 - Georg Chiewitz. Han var vävmästare på fabriken.
  • 1768 - Lena, Stina och Stina. De var spinnerskor på fabriken.

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Linköpings domkyrkoförsamling (E) AI:1 (1783–1787) Sida: 200–201
  • Domkapitlets i Linköping AIa:62 Sida: 348, 22
  • Domkapitlets i Linköping AIa:63 Sida: 301, 404, 405
  • Domkapitlets i Linköping AIa:64 Sida: 119, 134, 440
  • Domkapitlets i Linköping AIa:65 Sida: 192, 214

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Einar Erici & Axel Unnerbäck, Orgelinventarium Bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige, Proprius förlag, 1988, s. 500-501, ISBN 91-7118-557-7, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Abraham Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter, Johan Laurentius Horrn, 1773, s. 188-189, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 26 november 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.klaverenshus.se , läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 27 november 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 26 november 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 26 november 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 26 november 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 26 november 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Linköpings domkyrkoförsamling (E) CI:3 (1764–1804) Sida: 494
  12. ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIb:34 (1739) Sida: 555
  13. ^ Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIe:737 (1739) Sida: 427
  14. ^ Norrköpings S:t Olai DII:3 (sida 57)
  15. ^ Domkapitlets i Linköping AIa:47 (sida 63-64)
  16. ^ [a b] Östergötlands läns landskontor (E) EIb:35 (1740) Sida: 1286
  17. ^ [a b c] Östergötlands läns landskontor (E) EIb:36 (1741) Sida: 480
  18. ^ [a b c] Mantalslängder 1642–1820 Östergötlands län 1642–1820 (E) 82 (1741) Sida: 474
  19. ^ [a b c] Östergötlands läns landskontor (E) EIb:39 (1742) Sida: 8431
  20. ^ [a b c d] Östergötlands läns landskontor (E) EIb:40 (1743) Sida: 1377
  21. ^ [a b c d] Östergötlands läns landskontor (E) EIb:42 (1744) Sida: 5403
  22. ^ [a b c d e] Mantalslängder 1642–1820 Östergötlands län 1642–1820 (E) 91 (1745) Sida: 1144
  23. ^ [a b c d] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:3 (1746) Sida: 1198
  24. ^ [a b c d e] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:4 (1747) Sida: 1107
  25. ^ [a b c d] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:5 (1748) Sida: 1028
  26. ^ [a b c d] Mantalslängder 1642–1820 Östergötlands län 1642–1820 (E) 95 (1749) Sida: 1482
  27. ^ [a b c d e f] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:6 (1750) Sida: 1637–1638
  28. ^ [a b c d e f] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:7 (1751) Sida: 1655–1656
  29. ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:8 (1752) Sida: 1710–1711
  30. ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:9 (1753) Sida: 1179
  31. ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:10 (1754) Sida: 1126–1127
  32. ^ [a b] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:11 (1755) Sida: 1215
  33. ^ [a b c d e] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:12 (1756) Sida: 1092
  34. ^ [a b c d e] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:13 (1757) Sida: 1025
  35. ^ [a b c d e f] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:14 (1758) Sida: 923
  36. ^ [a b c d e f] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:15 (1759) Sida: 1040
  37. ^ [a b c d e f g] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:16 (1760) Sida: 988
  38. ^ [a b c d e f] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:17 (1761) Sida: 1070
  39. ^ [a b c d e f g h] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:18 (1762) Sida: 949, 953
  40. ^ [a b c d e] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:19 (1763) Sida: 1021
  41. ^ [a b c d] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:20 (1764) Sida: 1221
  42. ^ [a b c d] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:21 (1765) Sida: 1449
  43. ^ [a b c] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:22 (1766) Sida: 2084–2085
  44. ^ [a b c] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:23 (1767) Sida: 2864–2867
  45. ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:24 (1768) Sida: 2007–2008
  46. ^ Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:25 (1771) Sida: 350–351
  47. ^ [a b c d] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:26 (1772) Sida: 662–663
  48. ^ [a b c d] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:27 (1773) Sida: 686–687
  49. ^ [a b c d] Östergötlands läns landskontor (E) EIIIa:30 (1776) Sida: 320–321
  50. ^ Linköpings domkyrkoförsamling Cl:3 (sida 521)
  51. ^ Norrköpings S:t Olai CI:4 (sida 45)
  52. ^ [a b c d] Linköpings domkyrkoförsamling (E) CI:2 (1695–1763) Sida: 314, 319, 411, 413, 427, 441, 513
  53. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 188-189, 193-194, 219-220, 228-229, 237, 241-242, 262-273 286-289, 294, 296-298. Libris 2413220 
  54. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq] Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  55. ^ Ljung (E) LIa:1 (1675–1800) Sida: 294, 298, 306, 308, 325, 335
  56. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  57. ^ Godegård (E) C:2 (1724–1748) Sida: 421, 445, 467, 469
  58. ^ Örberga (E) BI:2 (1743–1792) Sida: 43–57, 247-249
  59. ^ Tryserum (E, H) C:3 (1747–1776) Sida: 51
  60. ^ Sandhem (F, R) KI:3 (1741–1788) Sida: 8–9
  61. ^ Sandhem (F, R) KI:3 (1741–1788) Sida: 102
  62. ^ [a b c d e f g] Tore Johansson, red (1989). Inventarium över svenska orglar: 1989:I, Skara stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  63. ^ Vist (E) C:3 (1727–1760) Sida: 809–810
  64. ^ Vreta kloster (E) EI:1 (1745–1820) Sida: 55, 57
  65. ^ Vreta kloster (E) EI:1 (1745–1820) Sida: 27, 32-33
  66. ^ Bredared (P) LI:3 (1746–1767) Sida: 98–100
  67. ^ Bredared (P) LI:2 (1706–1746) Bild: 185-186
  68. ^ Älghult (G) LIb:3 (1730–1758) Sida: 151, 157, 163, 165, 167, 169, 171, 173
  69. ^ Norra Vånga (R) KI:2 (1724–1776) Sida: 95–99, 102-107
  70. ^ Torslunda (H) C:1 (1681–1738) Sida: 473, 477, 483, 501
  71. ^ Torslunda (H) EI:1 (1745–1751) Sida: 376–379
  72. ^ Nykil (E) C:3 (1739–1778) Sida: 313, 315, 317
  73. ^ Häradshammar (E) LIa:1 (1690–1764) Sida: 315–317, 323
  74. ^ Häradshammar (E) KI:1 (1690–1769) Sida: 537–538
  75. ^ Harstad (E) C:1 (1646–1773) Sida: 595, 599-601
  76. ^ Gärdserum (E, H) CI:2 (1730–1776) Sida: 432–437
  77. ^ Gärdserum (E, H) Llb:1 (1694–1750) Sida: 307
  78. ^ Bredestad (F) C:1 (1695–1744) Sida: 409–411, 417
  79. ^ Bredestad (F) C:2 (1743–1763) Sida: 109, 139, 141-142
  80. ^ Dag Edholm, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:III, Strängnäs stift; Stockholms stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  81. ^ Asby (E) C:2 (1716–1782) Sida: 8
  82. ^ Asby (E) LIa:1 (1744–1914) Sida: 3–4
  83. ^ Askeby (E) KI:1 (1716–1788) Sida: 259–261
  84. ^ Askeby (E) LIb:1 (1700–1786) Sida: 173
  85. ^ Linderås (F) C:3 (1736–1778) Sida: 102, 107-108, 112-113, 116-117, 613
  86. ^ Örtomta (E) C:2 (1688–1789) Sida: 413
  87. ^ Vireda (F) LIb:1 (1689–1787) Sida: 169–170
  88. ^ Hällestad (E) LIb:1 (1745–1779) Sida: 93, 99, 101, 103, 109
  89. ^ Hällestad (E) EI:1 (1746–1833) Sida: 14, 782, 784, 789-790
  90. ^ Furingstad (F) LIa:1 (1649–1698) Sida: 14
  91. ^ Häradshammar Kl:1 (sida 543)
  92. ^ Häradshammar Lla:1 (sida 205-209)
  93. ^ Barkeryd (F) LIa:1 (1581–1772) Sida: 387, 389, 391, 395, 411
  94. ^ Barkeryd (F) PII:1 Sida: 7
  95. ^ Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:III, Härnösands stift, Luleå stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  96. ^ Hogstad (E) CI:1 (1645–1714) Sida: 71–76
  97. ^ Hogstad (E) CI:2 (1722–1768) Sida: 281–283, 285
  98. ^ Askeryd (E, F) C:2 (1695–1765) Sida: 775
  99. ^ Sätila (P) KI:1 (1742–1789) Sida: 87–91
  100. ^ [a b c] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:III, Göteborgs stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  101. ^ Vårdsberg (E) C:2 (1698–1742) Sida: 270–274, 277, 279-280, 282-283
  102. ^ Vårdsberg (E) C:3 (1742–1789) Sida: 376, 379-381
  103. ^ Vårdsberg (E) C:1 (1656–1698) Sida: 149–151, 154
  104. ^ Skällvik (E) KI:1 (1745–1804) Sida: 59–63
  105. ^ Skärstad (F) LIa:2 (1754–1794) Bild: 720 Sida: 133–135
  106. ^ Norra Vram (L, M) LIa:2 (1724–1769) Sida: 126–128, 133, 136
  107. ^ Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  108. ^ Herrestad (E) C:2 (1688–1792) Sida: 227, 229, 231, 237
  109. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:3 (1712–1762) Sida: 297, 299
  110. ^ Bergunda (G) LIa:2 (1750–1852) Sida: 161, 163, 185
  111. ^ Rogberga (F) C:1 (1666–1731) Sida: 559, 561, 563-565, 567
  112. ^ Tölö (N) LI:3 (1757–1818) Bild: 1040, 1070, 1130–1160, 1190
  113. ^ Odensvi (H) C:5 (1801–1826) Sida: 43–45, 48-49, 51-53
  114. ^ Värö (N) KI:3 (1761–1803) Sida: 317–318, 181-182
  115. ^ Värö (N) LIa:7 (1757–1827) Sida: 54–59, 64
  116. ^ Värö (N) LIa:5 (1751–1803) Bild: 2080
  117. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:3 (1712–1762) Sida: 178
  118. ^ Gistad (E) LIb:3 (1737–1754) Sida: 133
  119. ^ Rök (E) C:2 (1696–1775) Sida: 199
  120. ^ Linköpings domkyrkoförsamling CI:4 (sida 220)
  121. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05951 (1765) Sida: 421–422
  122. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05952 (1766) Sida 389-390
  123. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05953 (1767) Sida: 1095–1096, 1100
  124. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05954 (1768) Sida: 880, 883
  125. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05955 (1769) Sida: 753, 756
  126. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05956 (1770) Sida: 723–724, 726
  127. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05958 (1772) Sida: 949–951
  128. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05959 (1773) Sida: 831, 833
  129. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05960 (1774) Sida: 469, 472
  130. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05961 (1775) Sida: 729, 732
  131. ^ Kommerskollegium kammarkontoret Da:1 S05962 (1776) Sida: 653, 655-656
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jonas_Wistenius&oldid=54387872”