Hantverkargatan

Hantverkargatan är en gata på Kungsholmen i Stockholm. Gatan sträcker sig från Stadshusbron i öst till Fridhemsplan i väst och är cirka 1 800 meter lång.


Hantverkargatan mot ost med Stockholms stadshus i fonden.		Hantverkargatan sedd från Stadshustornet mot väst, 2012.

Hantverkargatan omnämns redan 1644 som Handtwerkare gathun och är därmed troligen Kungsholmens äldsta ännu bevarade gatunamn. Namnet tillkom när Kungsholmens östra del införlivades i Stockholm och Clas Larsson Flemings stadsplanering även berörde denna del (se Stadsplanering i Stockholm). Tanken var att framför allt hantverkare skulle bosätta sig här. Hantverkare kallades även hantverksman och i källor från 1640-talet finns därför beteckningar som Handtverksmänsgathon och Handtwärksgathan. Eftersom Hantverkargatan var den största i trakten satte man gärna “Stor” framför namnet. 1667 finns namnet Stora Hantverksgatan belagt.

Först år 1672, när Nya Kungsholmsbron byggdes (en föregångare till dagens Stadshusbron), fick Hantverkargatan en broförbindelse med Norrmalm. Genom denna direkta kontakt höjdes gatans status och blev snart Kungsholmens förnämsta gata. På 1600-talet fanns namn som Stora gatan och Stora Kungsholmsgatan. Det senare namnet användes ända in på 1830-talet.

Bland byggnader längs gatan finns Stockholms stadshus (nummer 1), Kungliga Myntet (nummer 5), Kungsholms kyrka (Bergsgatan 1), Vindruvan 10 (nummer 22), Länsstyrelsens byggnad (nummer 29), Landstingshuset (nummer 45) och Kungsholmens gymnasium (nummer 67–69). Fram till 1899 låg Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt på nummer 14. Med adress Kronobergsgatan 2, men med fasad mot Hantverkargatan ligger även Kungsholmens brandstation.