Harald Åkerberg
| Harald Åkerberg | |
 | |
| Uppdrag i riksdagen | |
|---|---|
| Ledamot av första kammaren (1925–1950) | |
| Född | 12 oktober 1883 Ljusdal |
| Död | 30 augusti 1950 Örebro |
| Politiskt parti | socialdemokratisk |
| Yrke | Journalist |
Olof Harald Åkerberg, född 12 oktober 1883 i Ljusdal, död 30 augusti 1950 i Örebro Olaus Petri församling[1], var en svensk socialdemokratisk riksdagspolitiker med bakgrund som journalist.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hans föräldrar var fanjunkaren Olof Åkerberg (1842–1925) och Karolina Lindgren (1859–1933).[2] Han gick i Hudiksvalls högre allmänna läroverk och tog studentexamen 1903.
Under en kort period var han medarbetare på Hudiksvalls Nyheter. Han arbetade på Arbetarbladet 1906–1912 där han blev redaktionssekreterare 1908. Från 1912 var han chefredaktör på Örebro-Kuriren. Han blev medlem i Publicistklubben 1922. Han blev kassör i Svenska Journalistförbundets Gävlekrets 1908, och var ordförande där 1910–11.[2]
Han var ledamot av riksdagens första kammare 1925–1950. Han var andre vice talman i första kammaren 1939–1950. I första kammaren hade han följande uppdrag:
- Ordförande i Bankoutskottet från 1933
- Ledamot av Utrikesnämnden från 1933
- Ordförande i det socialdemokratiska partiets förstakammargrupp
- Ledamot av 1933 års teaterutredning
- Ledamot av 1930 års försvarskommission från 1934
- Ledamot av Socialdemokraternas partistyrelse[2]
Vid bildandet av AB Tipstjänst var han dess förste styrelseordförande (1934–1937).[3]
Han var en av fyra grundare av Bifrostorden.[4]
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
Åkerberg gifte sig 1913 med Anna Elisabeth född Sundgren (1885–1965). Barn: Björn (född 1913), Olle (född 1915), Ulf (född 1916), Ragnhild (1918–1977), Rolf (1919–1921) och Harald (född 1926).[2]
Han hade, medan han var gift, ett mångårigt förhållande med den kvinnliga journalisten Kaj Andersson.[5]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Stort offentligt möte: med politiskt föredrag av red. Harald Åkerberg, Örebro arbetarekommun, 1932
- Åkerberg, Harald (1937). ”Omistliga värden i vår bildningsverksamhet.”. Tidskrift för föreläsningsverksamheten (Stockholm : utg. av Folkbildningsförbundet, 1925–1959) 1937 (13:1),: sid. 1-4. Libris 2837446
- Wijnbladh Th., Rydbeck Patrik, Åkerberg Harald, red (1938). Betänkande angående anordnande av lagringsutrymmen för flytande bränslen m. m.. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1937:54. Stockholm: Nord. bokh. i distr. Libris 1378793
- Wijnbladh Th., Rydbeck Patrik, Åkerberg Harald, red (1938). Betänkande angående anordnande av lagringsutrymmen för flytande bränslen m. m. [Elektronisk resurs]. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1937:54. Stockholm: Nord. bokh. i distr. Libris 13517823. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-1378793
- Om Norden och dess försvar: talar Redaktör Harald Åkerberg, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (Örebro), 1949
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ [a b c d] ”Publicistklubbens porträttmatrikel 1936”. https://runeberg.org/pk/1936/0653.html. Läst 25 november 2014.
- ^ ”Tipskupongen firar 75 år!”. Arkiverad från originalet den 16 december 2011. https://web.archive.org/web/20111216001737/http://svenskfotboll.se/arkiv/svensk-fotboll/2009/10/tipskupongen-firar-75-ar/. Läst 25 november 2014.
- ^ ”Ordenssällskap införda i Sverige 1925–1949”. http://www.arnell.cc/1925.htm. Läst 25 november 2014.
- ^ Ekstrand, Eva. Kaj Anderssons Morgonbris. Kvinnopress. Trettiotal och längtan efter fri tid.. Doktorsavhandling. Institutionen för Kultur och medier, Umeå universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:140363/FULLTEXT01.pdf
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Tidens kalender 1941 : almanack och uppslagsbok. Stockholm: Tidens förlag, 1940, sid. 150.
| Företrädare: Petrus Nilsson i Gränebo |
Första kammarens andre vice talman 1939–1950 |
Efterträdare: Axel Strand |