Harald André
| Harald André | |
.jpg) Harald Andre på 1910-talet. | |
| Född | 14 juni 1879[1][2][3] Motala församling[1][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 18 september 1975[2][3] (96 år) Kungsholms församling[3], Sverige |
| Begravd | Skogskyrkogården[2] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Operaregissör[1] |
| Utmärkelser | |
| Tyska örnens orden | |
| Redigera Wikidata | |
Harald André, född 14 juni 1879 i Motala, död 18 september 1975, var en svensk musiker, regissör, publicist och operachef.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Harald André var son till affärsmannen John Andersson, kallad Motalakungen. Han växte upp i Motala och blev student vid Uppsala universitet 1898, för att därefter bedriva studier i pianospel och musikhistoria vid universitetet och konservatoriet i Leipzig 1900-1903 samt vid Sternska konservatoriet i Berlin 1904-1905. Han verkade som pianist och repetitör i Berlin 1905-1907 och som förste regissör vid Kungliga Teatern i Stockholm 1907-1908. Han var musikkritiker fram till 1907 i Svenska Dagbladet, likaså i Stockholms Dagblad 1908-1910 och fortsatte som regissör vid Kungliga Teatern i Stockholm 1910-1924, en tjänst han överlät till John Forsell.
Därefter sadlade han om och sålde dammsugare för Axel Wenner-Gren, med anställning som inspektör för Elektrolux i Tyskland. Åren 1926-1928 tjänstgjorde han som chefredaktör, men nu för Stockholms Dagblad och 1932 återvände han till Kungliga Teatern, men verkade samtidigt som chefredaktör på tidningen Nya Dagligt Allehanda. Under en längre tid var han fast anställd som regissör på Kungliga Teatern, där han också var chef 1939-1949. Hans efterträdare blev samma år Joel Berglund.[4]
Med sin rika konstnärliga fantasi, sin stora fackkunskap, sin säkra smak och sitt goda omdöme samt inte minst på grund av en enastående arbetsförmåga var André den på vilken en betydande del av den konstnärliga verksamheten vid Operan vilade under 1930- och 1940-talen.[5]
Harald André är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[6]
Uppsättningar i urval[redigera | redigera wikitext]
Källa:[5]
- Trollflöjten,
- Hugenotterna,
- Parsifal,
- Don Carlos,
- Den stumma från Portici,
- Hoffmans äventyr,
- Thaïs,
- Macbeth,
- Marouf,
- Mefistofeles,
- Carmen,
- Simson och Delila,
- Furst Igor,
- Salome.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok, Lund 1929
- Rapsodi i blått, av Gunnar Unger 1988
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Harald André, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Svenskagravar.se, André, Harald, läs online, läst: 18 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18790614-0814 André, Harald, läst: 14 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Klas Ralf, red. Operan 200 år - Jubileumsboken. Bokförlaget Prisma, Stockholm. sid. 241. ISBN 91-518-1287-8
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1007)
- ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.16 ISBN 91-89086-02-3
|