Macbeth

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Macbeth (olika betydelser).
Macbeth.
Macbeth ur "First Folio".
Lady Macbeths sömngång.

Macbeth är en tragedi av William Shakespeare från omkring 1606. Den bygger löst på krönikor om Macbeth, kung av Skottland.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Tragedin tillkom strax efter Jakob I uppsteg på Englands tron. Denne kung räknade sina anor från en av dramats personer, Banquo, som mördas i dramat och han var även släkt med kung Duncan; i verkligheten är det oklart om Duncan dog i ett fältslag mot Macbeth eller om han mördades av denne. Säkert är emellertid att han dör för att Macbeth själv ska kunna bli kung, i dramat efter en spådom av tre häxor.

Rollfigurer[redigera | redigera wikitext]

  • Lord Macbeth – General under den skotske kungen, Duncan
  • Lady Macbeth – Macbeths fru och bundsförvant
  • Duncan – Kung av Skottland
  • Prins Malcolm – Duncans äldre son
  • Prins Donalbain – Duncans yngre son
  • Lord Banquo – Macbeths vän, även general under den skotske kungen, Duncan.
  • Fléance – Banquos son
  • Lord Macduff – Knekt under Duncan
  • Lady Macduff – Macduffs hustru
  • Macduffs son
  • Ross, Lennox, Angus, Menteith, Caithness – Skotska lorder
  • Siward – Earl av Northumberland, General för den engelska armén
  • Siward d.y. – Siwards son
  • Seyton – Macbeths tjänare och löjtnant
  • Hecate – Häxornas gudinna
  • Tre häxor
  • Tre mördare
  • Lady Macbeths doktor

Handling[redigera | redigera wikitext]

Kung Duncan dömer tegnen av Cawdor till döden för förräderi. Macbeth och Banquo beröms för sina tappra insatser i kriget. På väg hem stöter Macbeth och Banquo på tre häxor ute på heden. De förutspår att Macbeth skall bli tan av Cawdor och senare kung. Banquo förutspås bli far till kungar. Kungen utnämner mycket riktigt Macbeth till tegn av Cawdor. Genast börjar Macbeth fundera på att mörda Duncan så att han själv kan bli kung. Tillsammans med lady Macbeth börjar han smida planer.

Kung Duncan kommer tillsammans med sina söner tronföljarna Malcolm och Donaldbain samt Macduff och Banquo till en bankett på Macbeths slott. Avsides börjar Macbeth tvivla på om han verkligen skall skrida till verket. Lady Macbeth anklagar honom för att vara feg och berättar om sin plan att arrangera mordet så att Duncans tjänare får skulden.

Macbeth mördar Duncan men förmår sig inte bära tillbaka dolkarna som använts till platsen för brottet. Lady Macbeth gör det istället. Macduff kommer för att väcka Duncan och upptäcker honom mördad. Macbeth säger att han dödat tjänarna i raseri. Prinsarna Malcolm och Donaldbain anar oråd och flyr. Enligt Macduff misstänks prinsarna för fadermord. Han meddelar också att Macbeth skall krönas till kung.

Banquo börjar misstänka Macbeth för dådet. Macbeth bjuder honom och hans son Fleance till en ny bankett. Han lejer män som skall mörda dem på vägen. Banquo mördas men Fleance lyckas fly. På banketten ser Macbeth Banquos vålnad. Han blir rädd men lugnas av lady Macbeth som ber gästerna gå. Under tiden har Macduff anslutit sig till engelsmännen för att om möjligt störta Macbeth.

Macbeth träffar häxorna på nytt. De varnar honom för Macduff men säger att ingen av kvinna född kan skada honom och att han går säker till Birnams skog börjar gå mot hans borg. Macbeth lejer nya män som mördar lady Macduff och hennes son. Macduff svär att hämnas. Han och Malcolm förbereder anfallet mot Macbeth. De hugger ner lövruskor som de skall bära framför sig som kamouflage.

Lady Macbeth går i sömnen, mumlar om sitt brott och försöker förgäves två sina händer rena från inbillat blod. Engelsmän och skottar samlas i Birnams skog inför anfallet. Macbeth får besked om att lady Macbeth dött men känner sig osårbar på grund av häxornas spådom. En budbärare meddelar att Birnams skog börjat röra sig mot slottet. Trupperna har kommit fram till slottet. Macduff letar reda på Macbeth. När Macbeth säger att han inte kan skada honom avslöjar Macduff att han fötts genom kejsarsnitt. Macbeth inser att allt är förlorat och dödas. Malcolm utropas till kung av Skottland.

Förbannelsen över pjäsens namn[redigera | redigera wikitext]

Dramat är omgärdat av mycket mystik och vidskepelse. Bara att uttala namnen anses framkalla de förbannelser som dramat innehåller. Macbeth och Lady Macbeth brukar därför ges eufemistiska smeknamn som till exempel herr och fru M. Själva verket brukar benämnas "Den skotska pjäsen".

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

Efter att bara ha spelats i kraftiga adaptioner sedan Shakespeares livstid, närmade sig David Garrick Shakespeares originaltext. Garrick koncentrerade sig på huvudrollens inre liv och framställde honom som oskyldigt vacklande mellan gott och ont.

Det skulle dock dröja ända till 1847 innan Shakespeares originaltext spelades i London. Vid början av 1800-talet hade Edmund Kean gjort en psykologisk tolkning av Macbeth på Drury Lane Theatre i London, men det blev ingen framgång. När sonen Charles Kean spelade Macbeth på Princess's Theatre vinnlade han sig om att göra pjäsen detaljrikt antikvariskt korrekt. Under den senare delen av 1800-talet spelades Macbeth och lady Macbeth av Henry Irving och Ellen Terry. Inte heller de hade några vidare framgångar med pjäsen.

1906 regisserades Macbeth av Gordon Craig som gjorde ett storslaget nummer av lady Macbeths sömngångarscen i en enorm spiraltrappa. När Max Reinhardt gjorde detsamma 1916 framställde han häxorna bakom lätta slöjor för att åstadkomma en övernaturlig prägel. 1921 blev Arthur Hopkins expressionistiska föreställning i New York en stor kommersiell framgång. Samma är regisserade Georges Pitoëff pjäsen i Genève och hade framgångar med en stram konstruktion av trappor och avsatser. 1923 blev Barry Jackson och Birmingham Repertory Theatre först med att spela Macbeth i modern dräkt.

1936 satte Orson Welles upp pjäsen på Mercury Theatre i New York och förlade handlingen till voodookulturens Haiti. Pjäsen spelades av en helt svart ensemble och blev en stor succé.

1937 regisserade Michel Saint-Denis Laurence Olivier som Macbeth på Old Vic i London. Olivier skulle senare återvända till pjäsen. 1953 satte amerikanen Burgess Meredith upp Macbeth på Fort St. Catherine's i Bermuda med Charlton Heston i huvudrollen. När Gustav Rudolf Sellner satte upp pjäsen 1955 i Darmstadt hade de tre häxorna rakade huvuden och ögonbryn och var bleksminkade som japanska butohdansare.

Två föreställningar i Storbritannien har varit särskilt uppmärksammade. 1955 regisserade Glen Byam Shaw Laurence Olivier och Vivien LeighShakespeare Memorial Theatre i Stratford-upon-Avon och 1976 satte Trevor Nunn upp den med Ian McKellen och Judi DenchRoyal Shakespeare Companys mindre scenen Other Place, också i Stratford.

The critical consensus is that there have been three great Macbeths on the English-speaking stage in the twentieth century, all of them commencing at Stratford-upon-Avon: Laurence Olivier in 1955, Ian McKellen in 1976 and Antony Sher in 1999.[94] Olivier's portrayal (directed by Glen Byam Shaw, with Vivien Leigh as Lady Macbeth) was immediately hailed as a masterpiece. Den förra uppsättningen var i stort format med flera scenbyten och en mängd statister. Den senare använde en naken scen och bara tolv skådespelare.

1974 spelades lady Macbeth av Helen Mirren och 1980 gjorde Peter O'Toole Macbeth. Dramatikern Heiner Müller regisserade Macbeth 1983 på Volksbühne] i Berlin.

Uppsättningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Erik Gustaf Geijers översättning från 1813 har aldrig blivit spelad. När pjäsen fick svensk premiär 1838 på Mindre TeaternDjurgården i Stockholm användes en bearbetning av Henrik Sandström efter Friedrich Schillers tyska översättning.

Uppsättningar i Sverige sedan år 1900[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Macbeth har filmats många gånger.

Opera[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Macbeth, 9 juli 2015.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Macbeth on screen, 10 juni2015.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Hamlet, 20 juni2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikisource-logo.svg
Wikisource har originalverk relaterade till Macbeth. (engelska)
Wikiquote-logo.svg
Wikiquote har citat av eller om Macbeth. (engelska)
Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Macbeth.