Harald Sallberg
| Harald Sallberg | |
 | |
| Född | 8 oktober 1895[1][2][3] Maria Magdalena församling[1][2] |
|---|---|
| Död | 14 april 1963[1] (67 år) Las Palmas[1] |
| Begravd | Högalids kolumbarium[4] |
| Medborgare i | Sverige[5] |
| Utbildad vid | Konstfack, [1]  |
| Sysselsättning | Grafiker[6][3], exlibrist[7], målare[8], illustratör[6], konstnär[6], pedagog[6], tecknare[9] |
| Maka | Ruth Elisabeth Nilsson (g. 1919–1956)[1] Vera Land (g. 1959–)[1] |
| Föräldrar | Carl Fredrik Sallberg[1][2] Augusta Larsdotter[1][2] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Vasaorden (1946)[10] Prins Eugen-medaljen (1947) | |
| Redigera Wikidata | |
Harald Arthur Sallberg, född 8 oktober 1895 i Stockholm, död 13 april 1963 på Kanarieöarna, var en svensk konstnär och lärare. Främst ägnade han sig åt grafisk konst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Harald Sallberg var son till kusken Carl Fredrik Sallberg och Augusta Larsdotter. Han studerade vid Tekniska Skolan i Stockholm och anställdes 1912 vid Konstakademiens Etsningsskola som tekniskt biträde och 1930 som assistent. Han var lärare i grafik vid Konstakademien från 1935, dess direktör 1955-1959 och professor från 1954.
Sallberg är han känd för sina sakligt återgivna etsningar av stockholmsvyer, porträtt, landskap samt bilder från London, vilka kännetecknas av linjesäkerhet och ofta poesi, samt för sina trägravyrer. Med trägravyrer illustrerade han Carl von Linnés Fyra skrifter och Vilhelm Mobergs roman Rid i natt!.
Det är kanske som stockholmsskildrare som Sallberg är mest känd. Som sådan började han redan år 1917-18 med två samlingar om vardera femtio etsningar kallade Från det gamla Stockholm. Höjdpunkten av stockholmsskildringarna är några stora blad, framför allt Slussen (1926) och Från Södra bergen (1933). I bladet Utkant av staden (1927) har Sallberg fångat de trista hyreshusen vid Skanstull en vinterdag på ett finstämt sätt. Ibland kunde Sallbergs saklighet gå till överkant, som i bladet Stockholmsbild (1926).
Sallberg var samtida med Axel Fridell, men ägde inte dennes förmåga att fånga stämningar i sina grafiska blad. Sallbergs etsning Storkyrkan (1926) kan jämföras med Fridells Quai de Montebello I (1930). Båda konstnärerna har här avbildat stenkajer, men den senare har på ett helt annat sätt lyckats fånga stenkajens mystik.
Harald Sallberg är bland annat representerad vid Nationalmuseum[11], Göteborgs konstmuseum[12], Uppsala universitetsbibliotek[13], Prins Eugens Waldemarsudde, Norrköpings konstmuseum, Kalmar konstmuseum[14], Uffizierna i Florens och museer i London, München och Philadelphia. Han var ledamot av Konstakademien och medlem av Etsareförbundet. År 1942 erhöll han Bonniers hundraårsjubileumspris och året därpå Konstnärsklubbens Karlbopris.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Harald Sallberg: Konstgrafiska metoder, Bonniers, Stockholm 1927
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Karl Hultén: Harald Sallberg, Bokkonst, Göteborg 1944, Libris 586170
- Åke Meyerson: Harald Sallberg, Folket i bild, Stockholm 1960
- H Granvik, Nils Olsson och K G Lindeström (huvudred,): 1895 års män i ord och bild - 1895-1945, Svenska Kulturförlaget, Malmö 1945, sid 746
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i] Harald A Sallberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6325.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/23 (1895-1896), bildid: 00014969_00113, sida 108, födelse- och dopbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I a/23 SE/SSA/0012/C I a/23, läs online, läst: 27 augusti 2025, ”828, Okt,4,1.... Harald Artur, Fader: Sallberg Carl Fredrik arbetare o h h, 1862 7/11... Moder Augusta Larsdotter Repslagarg. 20 1863 29/3”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 463009, läst: 10 december 2025.[källa från Wikidata]
- ^ Sallberg, Harald Artur, Svenskagravar, läs onlineläs online, läst: 27 augusti 2025.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0261220, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ online catalogue of Huis van het boek, 1948, exlibris, läs online, läst: 12 december 2024.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 463009, läst: 11 december 2025.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 463009, läst: 12 december 2025.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1955, s. 256.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalmuseum
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Uppsala universitetsbibliotek
- ^ ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210020301/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/2310. Läst 9 december 2017.
|