Harvardsystemet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Harvardsystemet (eng. parenthetic referencing) är en standard för hur man anger källor inom parentes, och tillämpas i många akademiska texter.

Det finns två syften med att referera. Det ena är för att inte ta åt sig äran åt något som andra har skrivit. Det andra är för att kunna kunna spåra fel, förutsättningar m.m, vilket är viktigt ur ett källkritiskt perspektiv (Thurén, 2003). En texthänvisning med tillhörande referens skall alltså innehålla så mycket information och vara så tydlig att man kan hitta originalkällan.

En referensapparat enligt Harvardsystemet består av texthänvisningar och referens- eller källförteckning. Texthänvisningen består i allmänhet av en parentes med författarens efternamn och verkets utgivningsår samt eventuellt sidnummer (Guide till Harvardsystemet, 2013). I brist på person angavs den här referensen med dokumenttitel.

Texthänvisningarnas utformning varierar exempelvis med antalet författare etc. Vissa av reglerna är alltid strikta medan andra varierar mellan publikationer och institutioner beroende på traditioner och dokumentmallar. Varianten (författare, årtal) är vanligt förekommande för källhänvisningar inom samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, och rekommenderas av American Psychiatric Association (APA) och American Chemical Society (ACS). Varianten (författare, titel) eller (författare, sidnummer) är vanligt förekommande inom humaniora, och rekommenderas av Modern Language Association (MLA).

Texthänvisningens syfte är att peka till den fullständiga referensen. Referenser samlas vanligen i en källförteckning sist i texten och består av information som möjliggör en eftersökning av källan. I källförteckningen skrivs referenserna efter modellen:

Efternamn, Initial (utgivningsår). "Artikeltitel", Tidskriftsnamn, utgivningsort, förlag/organisation, volym/utgåva nummer, ISBN.
Efternamn, Initial (utgivningsår). Boktitel, utgivningsort, förlag/organisation, volym/utgåva/rapport nummer, ISBN.

På senare år har ISBN-nummer och utgivningsort börjat ses som överskottsinformation och kan därför utelämnas i de flesta enklare texter.

Harvardsystemet användes vid Harvard University första gången 1881.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Oxfordsystemet (Källhänvisning med fotnot, till exempel 1 för källa nummer 1 i källförteckningen.)
  • Vancouversystemet (Källhänvisning med siffra inom hakparentes, till exempel [1] för källa nummer 1.)

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]