Hedda Zinner
| Hedda Zinner | |
 Hedda Zinner 1948 i Leipzig | |
| Pseudonym | Elisabeth Frank, Hannchen Lobesam, Hedda |
|---|---|
| Född | 20 maj 1904 Lemberg Galizien |
| Död | 7 januari 1994 (88 år) Berlin |
| Yrke | översättare[1], skådespelare, journalist, scenskådespelare och författare |
| Nationalitet | tysk |
| Språk | tyska[2] |
| Hemort | Moskva[3] och Tyskland[3] |
| Make/maka | Fritz Erpenbeck |
| Barn | John Erpenbeck |
| Släktingar | Jenny Erpenbeck (barnbarn) |
Hedda Zinner, född 20 maj 1904 i Lemberg i Galizien (eller 1907 i Wien i Österrike[4]), död 7 januari 1994 i Berlin, var en tysk författare, journalist och skådespelare.[5]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hedda Zinner föddes i Lemberg 1904, hennes mor var av österrikisk-judisk härkomst och fadern kom från Tjeckoslovakien.
Sedan Zinner gått emot sin far som ville att hon skulle studera på lantbruksuniversitet började hon på skådespelarakademin i Wien. Efter det följde aktiva år i bland annat Stuttgart och Baden-Baden. Det var under de här åren som hon lärde känna sin man, författaren Fritz Erpenbeck. De båda bosatte sig i Berlin, i ett starkt vänsterinfluerat konstnärskollektiv.
Zinner började skriva texter om och mot social orättvisa, texter som bland annat publicerades i tidskriften Die Rote Fahne. År 1930 publicerade hon, i förutom Die Rote Fahne, texter i Arbeiterstimme, AIZ, Weg der Frau och Magazin für Alle.[6]
Hedda Zinner anslöt sig till kommunistpartiet, delvis som en reaktion mot den amerikanska polisens brutala angrepp på antirasistiska demonstrationer. På grund av hennes politiska engagemang blev situationen i Berlin till slut ohållbar. Zinner emigrerade i maj 1933 till Prag. I Tjeckoslovakien pratade man tyska och därmed kunde Zinner fortsätta vara aktiv. Hon skrev inlägg under pseudonymen Elizabeth Frank, texter som publicerades i AIZ och sändes i radio. I Prag startade Zinner även den politiska kabarén "Studio 1934".[7]
År 1935 blev Fritz Erpenbeck tilldelad posten som korrespondent för AIZ (Arbeiter-Illustrierte-Zeitung) i Moskva. Hedda Zinner följde med sin man till Sovjetunionen. Även om de inte pratade språket såg de båda flytten som om de kommit hem. De kom med förväntningar om att Sovjetunionen skulle vara en plats där de kunde uttrycka sina åsikter fritt utan att bli belagda med arbetsförbud. Därmed kom Stalins regim som en chock. När Molotov–Ribbentrop-pakten inträdde sökte familjen på hösten 1941 skydd i staden Ufa invid Uralbergen. Under sin tid i Ufa skrev Hedda Zinner dikten Eier aus der Ukraine, en dikt som ifrågasatte de tyska soldaternas kamp och uppmanade kvinnor i Tyskland att få sina män att desertera.
År 1942 blev Fritz Erpenbeck kallad till att arbeta i Moskva. Året efter flyttade Hedda Zinner efter med den ett år gamla sonen John. Familjen tillbringade ytterligare två år i sovjetisk exil. Därifrån erbjöds de möjligheten att flytta tillbaka till Tyskland, DDR. Zinner bosatte sig efter andra världskriget i Berlin.[4]
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Nur eine Frau (om Louise Otto), 1958 (tyska)
- Ahnen und Erben (romantrilogi), Der Morgen, 1968-1973 (tyska)
- Die Lösung, Der Morgen, 1981 (tyska)
- Arrangement mit dem Tod, Der Morgen, 1984, ISBN 3-87682-791-4 (tyska)
- Fabeln, Lieder und Gedichte, Nachdichtungen (med nio reproduktioner pennteckningar av Heidrun Hegewald), Der Morgen, 1985 (tyska)
- Selbstbefragung, Der Morgen, 1985, ISBN 3-371-00195-4 (tyska)
- Ravensbrücker Ballade ; oder, Faschismusbewältigung in der DDR (essä, redigerad av Klaus Jarmatz), Aufbau Taschenbuch Verlag, 1992, ISBN 3-7466-0132-0 (tyska)
Antologier[redigera | redigera wikitext]
- Stücke gegen den Faschismus : deutschsprachige Autoren (redaktör: Christoph Trilse), Henschelverlag, 1970 (tyska)
- Teatro RDA (redaktör: Marietta Suárez Recio), Arte y Literatura, 1979 (spanska)
- "Sonett om human livshållning" (översättning av Viveka Heyman), sidan 188 i Flykten valde oss, En bok för alla, 1999, ISBN 9172210788
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ hämtat från: ukrainskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Siv Widerberg och Viveka Heyman, red (1999). ”Författarna”. Flykten valde oss : dikter om att fly från sitt land : en antologi. En bok för alla. sid. 216. ISBN 9172210788. Läst 20 oktober 2020
- ^ "Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Zinner, Hedda"
- ^ "http://www.exilarchiv.de, Hedda, Zinner
- ^ "s. 126, German monitor, fractured Biographies, editor Ian Wallace, New York 2003. ISBN 90-420-0966-7
- ”Biographische Datenbanken, Zinner, Hedda, Biographische Angaben aus dem Handbuch „Wer war wer in der DDR?“”. Bundesstiftung zur Aufarbeitung der SED-Diktatur. 12 maj 2014. http://bundesstiftung-aufarbeitung.de/wer-war-wer-in-der-ddr-%2363%3B-1424.html?ID=3961. Läst 3 augusti 2014.
|