Visa källa för Heder

{{för|en svensk thrillerserie från 2019|Heder (TV-serie)}}
[[Fil:Akashi Gidayu writing his death poem before committing Seppuku.jpg|thumb|I [[Japan]] har självmord - [[seppuku]] - ibland varit enda sättet att rädda sin heder.]]{{Fler källor
| datum = 2023-02
}}
'''Heder''' eller ''ära'' är ett [[antropologi]]skt och [[sociologi]]skt begrepp kopplat till [[social status]], och handlar om andra människors uppskattning av andra familjer och släkter eller en [[människa]]s personliga [[värde (filosofi)|värde]]. Hederns syfte är att bevara ordningen i ett [[Samhälle (sociologi)|samhälle]]. Varje [[individ]] har ett mått av heder inom en grupp, och en grupp har också ett mått av heder inom en större grupp. Hedern förändras med personens handlingar - en handling som gynnar gruppen ökar individens heder, medan en handling som skadar gruppen också skadar personens heder. Den som förlorat sin heder riskerar att bli utstött ur gruppen och i värsta fall bli utsatt för [[hämnd]], medan stor heder kan leda till [[makt]] och andra [[privilegier]]. [[Social norm|Norm]]en för vad som anses hedrande och vanhedrande varierar med tid och plats - till exempel har en ogift kvinnas [[kyskhet]] och en gift kvinnas [[trohet]] varit avgörande för hennes heder i många kulturer; ett annat exempel är den traditionella mansrollens ansvar att försörja sin familj.

Motsatsen till heder är skam eller ''vanheder''.

== Heder i olika kulturer ==
Jägar- och samlarsamhällen grundades på hedersväsendet.{{Källa behövs||2013-06-30}} När vissa samhällen växte till [[städer]] så ökade mängden potentiella [[konflikter]] (jfr [[Metcalfes lag]]) och därmed [[våld]]et, och hedern befanns otillräcklig för att upprätthålla ordningen. Detta bidrog på vissa håll till utvecklingen av [[despoti]]er, på andra håll till [[rättssystem]] med skrivna [[lagar]]. Båda dessa system grundade sig på [[våldsmonopol]].

Människor har ibland värderat sin heder högre än sitt liv, vilket har lett till [[duell]]er och [[självmord]] för att sona skamliga handlingar.

Heder kan ses som ett allmänmänskligt fenomen, kopplat till människans grundläggande behov av att bli sedd och erkänd av sin omgivning.<ref>Pedersen, S C, "På liv och död", s 190, Gyldendal, 2003</ref> Däremot varierar de värderingar som läggs i begreppet heder mellan olika kulturer och epoker. Även en kulturs sätt att hantera hedersbrott skiljer sig åt. I [[subkultur]]er med ett begränsat antal individer, där rättsväsendet av olika skäl är ineffektivt kan hedersbegreppet få en särskilt stark ställning, exempelvis bland [[nomadfolk]], i glest befolkade samhällen och i [[kriminell]]a kretsar. Dessa kan då kallas [[hederskultur]]er. På motsvarande sätt har hedern spelat en avgörande roll inom [[militär]] och [[ordenssällskap]] - inte minst inom [[riddare|riddar]]- och [[samuraj]]väsendena.

I svenska språket används heder bland annat i begreppen "[[Ed (juridik)|på heder och samvete]]", [[tjuvheder]] och [[hedersmord]].

== Litteratur ==
En forskare som skrivit om hedersbegreppet är den brittiske socialantropologen [[Julian Pitt-Rivers]].

== Se även ==
* [[Etik]]
* [[Godhet]]
* [[Hedersmedborgare]]
* [[Hämnd]]
* [[Moral]]
* [[Personlig integritet]]
* [[Rangordning]]
* [[Socialt kapital]]
* [[Ättesamhälle]]

== Noter ==
<references/>

{{Dygder}}

[[Kategori:Moral]]
[[Kategori:Uppförandekod]]