Healing

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Helbrägdagörare)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Healing (olika betydelser).
En man som använder handpåläggning som healingmetod.

Healing (engelska för "läkning"; uttal: ['hi:liŋ]) eller helande[1] är en alternativmedicinsk verksamhet, där man genom enbart andliga metoder försöker behandla sjukdomar. Termen healing (i äldre svenskt text helbrägdagörelse) används bland annat av vissa kristna grupper som hävdar att sjukdomar kan botas genom bön och handpåläggning. Healing utförs ofta genom att healern håller händerna på eller nära den som ska behandlas, men den utförs också på distans.[källa behövs]

I Sverige lyder healingbehandling under kvacksalverilagen, som numera ingår i patientsäkerhetslagen. Denna lag styr över vad som får och framförallt inte får behandlas med healing.

Kristen bakgrund[redigera | redigera wikitext]

I Bibeln beskrivs hur Jesus och hans lärjungar och även Gamla Testamentets profeter botar sjukdomar med hjälp av Guds kraft. Bibeln uppmuntrar också till bön för sjuka och förväntan om Guds ingripande. I Jakobsbrevet 5:14 uppmanas till exempel till bön jämte smörjelse med olja (jämför också Markusevangeliet 6:13). I Första Korinthierbrevet 12:4–11 omnämns ”gåvor att bota” som en av Andens gåvor.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Helande eller helbrägdagörelse innebär i traditionell bemärkelse detsamma som botande av sjukdomar. Det brukar dock avse botande på övernaturlig väg, det vill säga en typ av under. Det nyare begreppet healing är kopplad till alternativmedicin och dess verksamhet.[1]

Helande syftar inom medicinsk antropologi på den subjektiva upplevelse en patient har av sitt tillfrisknande. Detta kan jämföras med sjukdomens dubbla identitet av medicinskt tillstånd och patientens egna upplevelse av sjukdomen. Fullständig hälsa är därmed kopplat till patientens känsla av att må bra, vid sidan av det medicinska sjukdomstillståndets avhjäpande.[1]

Healing har inte vetenskapligt bevisats verksamt, men anhängarna till och utövarna av healing hänvisar ofta till olika fall och händelser, där personer påstås blivit botande från olika sorters sjukdomar. Läkarvetenskapen anser att placeboeffekten är en starkt verksam ingrediens i olika healingmetoder och helbrägdagörelser, vid sidan av spontan självläkning.[1][2]

Hypoteser som framförts av anhängare till healing är att healingen skulle medföra ökad blodgenomströmning, vilket skulle öka kroppens egen läkningsförmåga. [källa behövs] Healing skall enligt dessa anhängare också kunna lindra smärta och lösa upp blockeringar av energi genom att öka cirkulationen. [källa behövs] Även pseudovetenskapliga förklaringar förekommer, som till exempel att healern fungerar som en 'kanal' för 'energier' och styr dessa till den sjuke. Handpåläggning har vissa naturliga förklaringar, främst att beröring frigör oxytocin och endorfiner som är starkt smärtstillande och har andra positiva psykologiska effekter. [källa behövs]

Healing har kritiserats, bland annat på grund av fall där föräldrar vägrat låta sina barn behandlas med moderna medicinska metoder. [källa behövs]

Negativ effekt på folkhälsan[redigera | redigera wikitext]

Tilltro och tillit på healing till den grad att andra former av behandling avvisas kan påverka folkhälsan, när den reducerar eller eliminerar tillgång till modern medicinsk teknik.[3][4][5] Detta visar sig såväl i form av högre barnadödlighet[6] som i reducerad medellivslängd hos vuxna.[7] Kritiker har även pekat på allvarlig skada som har uppstått till följd av falskt etiketterade "healningar", där patienter felaktigt anser sig själva botade och upphör med eller avstår från behandling.[8][9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”healing”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/healing. Läst 25 augusti 2018. 
  2. ^ Nigel Barber (2011) Faith Healing Shouldn't Work, But It Does Psychology Today
  3. ^ Flamm, Bruce L. (Fall/Winter 2004-2005). ”Inherent Dangers of Faith Healing Studies”. Scientific Review of Alternative Medicine "8" (2). Arkiverad från originalet den 16 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070816154915/http://www.sram.org/0802/faith-healing.html. Läst 25 maj 2009.  "Healing kan få patienter att avstå från effektiv medicinsk vård."
  4. ^ Flamm, Bruce (1 september 2004). ”The Columbia University 'Miracle' Study: Flawed and Fraud”. Skeptical Inquirer (Committee for Skeptical Inquiry). Arkiverad från originalet den 29 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080229051336/http://csicop.org/si/2004-09/miracle-study.html. Läst 25 maj 2009.  "Det hävdas ofta att healing kanske inte fungerar men i vart fall inte gör någon skada. I själva verket kan tilltro på healing orsaka allvarlig skada och till och med död."
  5. ^ Randi, James (1989). The Faith Healers. Prometheus Books. sid. 141. ISBN 0-87975-535-0  "Helare fråntar sina kunder varje hopp om att kunna klara sig på egen hand. Och de kan mycket väl avlägsna dem från legitim behandling som verkligen kunde varit till hjälp för dem."
  6. ^ Asser, Seth M. (1 april 1998). ”Child Fatalities From Religion-motivated Medical Neglect”. Pediatrics "101" (4): ss. 625–629. doi:10.1542/peds.101.4.625. PMID 9521945. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/content/abstract/101/4/625. Läst 25 maj 2009. 
  7. ^ Simpson, W. F. (22 september 1989). ”Comparative longevity in a college cohort of Christian Scientists”. Journal of the American Medical Association "262" (12): ss. 1657–1658. doi:10.1001/jama.262.12.1657. PMID 2769921. http://jama.ama-assn.org/cgi/content/abstract/262/12/1657. Läst 25 maj 2009. 
  8. ^ Barrett, Stephen (2003-03-03). "Some Thoughts About Faith Healing". Quackwatch..
  9. ^ Randi, James (1989). The Faith Healers. Prometheus Books. sid. 141. ISBN 0-87975-535-0  "Dessa [avfärdade mediciner] är substanser utan vilka dessa människor mycket väl kan dö."