Helena Granström

Helena Granström, september 2018.

Helena Charlotte Granström, född 20 oktober 1983, är en svensk författare, poet, dramatiker, civilisationskritiker och kulturskribent. Hon har även en magisterexamen i teoretisk fysik^[1] och en licentiatexamen i matematisk fysik.^[2]

Helena Granström debuterade 2008 med essän Alltings mått. 2009 utkom Osäkerhetsrelationen, en versroman om kvantfysikens kris under slutet av 1920-talet. Granström skriver regelbundet åt Expressen och Svenska Dagbladet.

Den 2 maj 2020 tilldelades hon Harry Martinson-priset på 83 950 kronor.^[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

2008 – Alltings mått
2009 – Osäkerhetsrelationen
2010 – Det barnsliga manifestet
2011 – Skördebrev
2011 – Infans
2013 – Hysteros
2016 – Det som en gång var (tillsammans med Marcus Elmerstad)
2018 – Standardmodellen

Antologier[redigera | redigera wikitext]

Sånger från jorden : 32 röster för en ny relation till planeten, Skörda förlag (2015) ISBN 9789198230611^[4]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

2016 – De Nios Vinterpris
2019 – Stipendium till Harry Martinsons minne^[5]
2020 – Harry Martinson-priset^[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Helena Granström (31 augusti 2006). ”Gleason's theorem (examensarbete)”. Stockholms universitet. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170810105356/http://kiko.fysik.su.se/en/thesis/helena-master.pdf. Läst 22 mars 2019.
^ Helena Granström (30 juli 2009). ”Simplices, frames and questions about reality (Licentiate)”. Stockholms universitet. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170810105344/http://kiko.fysik.su.se/en/thesis/hg-lic.pdf. Läst 22 mars 2019.
^ ”Branschfolk:”. Svensk Bokhandel (Stockholm: Carina Jönsson) (nummer 5-2020): sid. 39. ISSN 0039-6451.
^ Sykes, Abigail (29 oktober 2015). ”Ny bok om hur vi ser på jorden”. Landets Fria Tidning / Fria Tidningar. http://www.fria.nu/artikel/119898. Läst 8 november 2016.
^ ”Stipendium till Harry Martinsons minne | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/stipendium-till-harry-martinsons-minne-5. Läst 19 december 2019.
^ ”Harry Martinson-priset 2020 går till Helena Granström”. harrymartinson.se. http://harrymartinson.se/martinson-just-nu/harry-martinson-priset-2020-gar-till-helena-granstrom/. Läst 11 mars 2020.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[1] Helena Granström (31 augusti 2006). ”Gleason's theorem (examensarbete)”. Stockholms universitet. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170810105356/http://kiko.fysik.su.se/en/thesis/helena-master.pdf. Läst 22 mars 2019.

[2] Helena Granström (30 juli 2009). ”Simplices, frames and questions about reality (Licentiate)”. Stockholms universitet. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170810105344/http://kiko.fysik.su.se/en/thesis/hg-lic.pdf. Läst 22 mars 2019.

[SvB-3] ”Branschfolk:”. Svensk Bokhandel (Stockholm: Carina Jönsson) (nummer 5-2020): sid. 39. ISSN 0039-6451.

[landetsfriatidning-4] Sykes, Abigail (29 oktober 2015). ”Ny bok om hur vi ser på jorden”. Landets Fria Tidning / Fria Tidningar. http://www.fria.nu/artikel/119898. Läst 8 november 2016.

[5] ”Stipendium till Harry Martinsons minne | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/stipendium-till-harry-martinsons-minne-5. Läst 19 december 2019.

[6] ”Harry Martinson-priset 2020 går till Helena Granström”. harrymartinson.se. http://harrymartinson.se/martinson-just-nu/harry-martinson-priset-2020-gar-till-helena-granstrom/. Läst 11 mars 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]