Albertinestubbstjärt

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hemitesia)
Albertinestubbstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCettisångare
Cettiidae
SläkteHemitesia
ArtAlbertinestubbstjärt
H. neumanni
Vetenskapligt namn
§ Hemitesia neumanni
Auktor(Rothschild, 1908)
Utbredning
Synonymer
  • Urosphena neumanni
  • Neumanns sångare
  • Neumannstubbstjärt

Albertinestubbstjärt[2] (Hemitesia neumanni) är en afrikansk fågel i familjen cettisångare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Albertinestubbstjärt är en udda sångare med mycket kort stjärt och oproportionerligt stort huvud. Tydligaste karaktärsdragen är tydliga svarta, vita och olivgröna strimmor på huvudet. Lätet består av en serie med tre visslingar, i engelsk litteratur återgivet som "tseew tsee-tyout".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Albertinestubbstjärt förekommer i bergsskogar i östra Demokratiska republiken Kongo, sydvästra Uganda och västra Rwanda.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktes- och familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades albertinestubbstjärt i den mycket stora familjen sångare (Sylviidae). I samband med att denna efter DNA-studier delades upp i ett antal mindre familjer var det först oklart var albertinestubbstjärtens hemvist var. Ytterligare studier[6] visar att den är den enda afrikanska representanten för den huvudsakligen asiatiska familjen cettisångare, systerart till ljusbent stubbstjärt och tillsammans nära släkt med stubbstjärtarna i Urosphena.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Albertinestubbstjärt hittas i undervegetation i medelhöga bergsskogar, vanligen i täta och fuktiga områden, som utmed rinnande vattendrag. Arten upptäcks vanligen genom sina läten.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Oskar Rudolph Neumann (1867-1946), tysk ornitolog, upptäcktsresande och samlare verksam i Östafrika 1892-1899.[7] Tidigare kallades den neumannstubbstjärt även på svenska, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2] Innan dess taxonomiska hemvist bland cettisångarna avslöjades kallades den neumanns sångare på svenska.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Hemitesia neumanni Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  4. ^ [a b] Clement, P. (2020). Neumann's Warbler (Urosphena neumanni), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.neuwar1.01
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  6. ^ Beresford, P., F.K. Barker, P.G. Ryan, and T.M. Crowe (2005), African endemics span the tree of songbirds (Passeri): Molecular systematics of several evolutionary 'enigmas', Proc. Royal Soc. B 272, 849-858.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]