Henneberg

Från Wikipedia

Henneberg var tidigare ett grevskap vid nedre Werra norra Franken.

Det hade en yta på omkring 2000 km med 105000 invånare (1803). Grevskapet hade sitt namn efter den i Tyska bondekriget förstörda borgen Henneberg vid Meiningen. Grevarna av Henneberg härstammade från en gammal grevesläkt från Grabfeld och nämnas först under 1000-talet. Den mest betydande medlemmen av ätten var Bertold VII (d. 1340), kejsar Henrik VII:s inflytelserike rådgifvare, som 1310 fick riksfurstlig värdighet.

När ätten utslocknade (1583), delades dess besittningar mellan Hessen, biskopen av Würzburg samt den albertinska och den ernestinska linjen (som fick största delen) i Sachsen. 1660 då det skiftades de ernestiska besittningara mellan de thüringska småstaterna Sachsen-Weimar, Sachsen-Gotha och Sachsen-Zeitz. Den albertinska linjens andel tillföll Preussen 1815.

Källor[redigera | redigera wikitext]