Henrik Allard
| Henrik Allard | |
 | |
| Född | 23 juni 1861[1] Åtvids församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 3 februari 1941[1] (79 år) Tjällmo församling[1], Sverige |
| Begravd | Östra kyrkogården, Göteborg |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Läkare |
| Föräldrar | Fredrik Allard |
| Släktingar | Martin Allard (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Jonas Henrik Allard, född 23 juni 1868 i Åtvids församling, Östergötlands län, död 3 februari 1941 i Tjällmo församling, Östergötlands län,[2] var en svensk läkare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Allard var son till prosten Fredrik Gerhard Allard och Anna Törnwall, gift med Ida Dieden 1899, dotter till konsul Joh. Henrik Dieden och Nathalia Flensburg.
År 1886 tog han studentexamen och 1896 med.lic. Legitimerad läkare blev han 1896. Åren 1889-90 var han amanuens i histologi i Uppsala och oftalmologi 1895, amanuens och underläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 1896-97, andre läkare vid Sahlgrenska sjukhuset 1897-99. Från 1899 var han praktiserande läkare i Göteborg.
Doktor Allards badbarn[redigera | redigera wikitext]
Allards engagemang för Göteborgs fattiga barn resulterade till en början i ett samarbete med Göteborgs spårvägar från 1917, där utvalda, särskilt klena barn fick resa gratis från Järntorget till friluftsbad under uppsikt av vuxna vid Långedrag. Verksamheten finansierades med anslag från Barnens dag. Behovet var emellertid mycket stort. Sommaren 1922 deltog hela 1500 barn, fördelade på två femveckorsperioder, och spårvägens resurser räckte därför inte längre till.
Därför flyttades 1923 hela verksamheten till en kuststräcka på stadens mark vid Askim, nära Askims station på Säröbanan dit barnen åkte med tåg. Det första året antogs 1800 barn efter särskild prövning, men detta förfarande med läkarundersökning, registrering och utdelande av fribiljetter, blev för resurskrävande och 1924 kunde man istället ge alla barn under 14 år fri tågresa till Askim måndag till fredag under sommaren. Barnen fick möta upp vid Säröbanans station klockan 9 och för ordningen svarade äldre ungdomar i 15-17-årsåldern. Barnen ställdes upp på led och därefter fylldes järnvägsvagnarna en efter en. En vacker dag kunde det krävas mer än 25 vagnar och då fick extratåg sättas in, så att alla garanterat kom med. Själva resan tog endast 10 minuter och promenaden till badplatsen 15-20 minuter. Under morgonen rekvirerade personalen den volym mjölk som erfordrades och vid middagstid kom en mjölkbil till området. Barnen ställdes upp i mjölkköer, så att 1500 liter mjölk kunde delas ut på en halvtimma. Vid regn fanns fyra stora paviljonger som gav skydd åt över 2000 barn. Klockan 16.20 kallades barnen med trumpetsignaler till samling och ställdes upp på led för avmarsch till tåget, som var åter i Göteborg klockan 17.15. Eftersom vissa barn hade lång väg till stationen, fanns det från 1932 även fria spårvagnspoletter för dessa.
År 1933 deltog i medeltal 1430 barn under 45 baddagar och under årets rekorddag 5250 barn. Verksamheten var effektivt organiserad och för ordningen svarade endast en gymnastikdirektör och en folkskollärare som hade 23 ungdomar till hjälp. Kostnaden per barn under hela sommaren var totalt 18,50 kr, varav för järnvägsresan 12 kr, för ½ liter mjölk 3,62 kr och för tillsynen 2,97 kr.
I Askim fanns även Skandinaviens största simskola, där Göteborgs folkskolestyrelse sedan 1924 anordnade simundervisning, provtagning och promovering för 1500-2000 barn årligen.
Eftermäle[redigera | redigera wikitext]
Doktor Allard gravsattes på Östra kyrkogården i Göteborg den 8 februari 1941.[3]
År 1949 uppkallades Doktor Allards Gata i Guldheden efter honom[4] och 1973 restes skulpturen Badresorna till Askim vid Linnéplatsen.[5]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Digitoxinum crystallisatum (Merck) såsom hjerttonicum. Sep. ur Hygiea. Bd 62.Från allmänna och Sahlgrenska sjukhusets medicinska afdelning i Göteborg. Stockholm. 1900. Libris 2536904
- Tuberkulosfrågans moderna ståndspunkt. Stockholm. 1900. Libris 2536909
- Om anordnande af spottkoppar för samtliga arbetare vid fabrik. Stockholm. 1900. Libris 2536908
- Gelatinbehandling vid blödningar. Stockholm. 1904. Libris 2536905
- Letal gallgångsblödning framkallad af sten. Stockholm. 1905. Libris 2536907
- Tuberkulos efter pleurit. Stockholm. 1911. Libris 2536910
- Sol- och sjöbad för i Göteborg under sommaren kvarboende klena barn. Stockholm. 1920. Libris 2982050
- ”Tusentals små dagsturister : Göteborgsbarnens friluftsbad”. Svenska Turistföreningens Årsskrift (Stockholm: Föreningen): sid. 192-201. 1926. https://runeberg.org/stf/1926/0242.html. Libris 428554
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18680623 Allard, Jonas Henrik, läst: 23 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009. Utg. av Sveriges släktforskarförbund 2010
- ^ Allard Henrik på svenskagravar.se
- ^ Karta
- ^ *Öhnander, Bengt A (2004). Statyer berättar : [76 konstverk i Göteborg]. Göteborg: Tre böcker. sid. 156-157. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Behre, Harry (1934). ”Sol och saltvatten åt storstadsbarn : hur Göteborg varje sommardag sänder tusentals barn ut till havsbad och friluftsliv”. Riksföreningens för gymnastikens främjande årsbok (Stockholm : Riksföreningen för gymnastikens främjande, 1934) 1: sid. 105-116 : ill. https://runeberg.org/rfgymnfr/1934/0104.html. Libris 834946
- Göteborgare 1923 : biografisk uppslagsbok. Göteborg: H. Brusewitz. 1923. Libris 1474278
- Öhnander, Bengt A (2004). Statyer berättar : [76 konstverk i Göteborg]. Göteborg: Tre böcker. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4