Henrik Tikkanen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Henrik Tikkanen
Född9 september 1924[1][2][3]
Helsingfors[4]
Död19 maj 1984[1][2] (59 år)
EsboFinland
MedborgarskapFinländskt
SysselsättningFörfattare, konstnär, illustratör
Make/makaMärta Tikkanen
FöräldrarRobert Tikkanen
UtmärkelserEino Leino-priset (1975)
Redigera Wikidata

Georg Henrik Tikkanen, född 9 september 1924 i Helsingfors, Finland, död 19 maj 1984 i Esbo, Finland, var en finlandssvensk illustratör och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till arkitekten Toivo Robert Tikkanen och Kylliki Ingeborg Vitali samt sonsons son till Paavo Tikkanen och sonson till Johan Jakob Tikkanen samt gift 1949–1962 med Lia Tikkanen och från 1963 gift med Märta Cavonius. Tikkanen hade ingen egentlig konstnärlig utbildning. Redan som tonåring bidrog han med illustrationer till veckotidningar och barnböcker, och tecknade serien "Konrad" som publicerades i Svenska Pressen. Efter studentexamen 1943 bedrev han fria konststudier och fick en viss vägledning i grafiska tekniker från några verksamma grafiker. Åren 19471967 var Tikkanen kåsör och tecknare i Hufvudstadsbladet och från 1967 i den finskspråkiga dagstidningen Helsingin Sanomat och i Dagens Nyheter från 1977. Speciellt erkända är Tikkanens stadsvyer från Helsingfors, i vilka han med enkla linjer avbildade stadens karakteristika. Som tecknare arbetade han huvudsakligen med tusch och utförde en rad svart-vitt teckningar som snabbtecknare på olika restauranger och företag i Finland. Han medverkade i ett stort antal utställningar i Finland, Danmark och Sverige. Tikkanen är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[5] och Svenska klubben i Ekenäs.

Tikkanen är också känd för sitt författarskap. Han skrev en serie självbiografiska och utlämnande böcker, bland annat Brändövägen 8, där han gjorde upp med sin finlandssvenska borgerliga bakgrund. Dessa böcker var en av orsakerna till Tikkanen-Kihlman-debatten som bland annat handlade om den negativa bild de båda författarnas självbekännelser givit av den finlandssvenska överklassen. Som bokförfattare utgav han 1955 boken Kär i Stockholm[6] som han själv illustrerade med människotyper, gatubilder, restaurangliv och arkitektur från efterkrigstidens Stockholm.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Mr. Gogo kommer till Europa 1946
  • Kär i Stockholm 1955
  • Bilbiten. Kåserier på fyra hjul 1956
  • Paddys land. Irländska skisser 1957
  • Över fjärden är himlen hög 1959
  • Hjältarna är döda 1961
  • Ödlorna 1965
  • På jakt efter etrusker. Strövtåg i det etruskiska landskapet 1967
  • Min älskade skärgård 1968
  • I Sovjet 1969
  • Mitt Helsingfors 1972
  • Dödens Venedig 1973
  • Brändövägen 8, Brändö. Tel 35 1975
  • Bävervägen 11, Hertonäs 1976
  • Mariegatan 26, Kronohagen 1977
  • 30-åriga kriget 1977
  • Ihmisen ääni 1978
  • Efter hjältedöden 1979
  • TTT 1979
  • Georgsgatan 1980
  • Henriksgatan 1982
  • Renault, mon amour. En autobiografi 1983

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 11 maj 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Store norske leksikon, 1978, Store norske leksikon-ID: Henrik_TikkanenStore_norske_leksikon, omnämnd som: Henrik Tikkanen, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 21 december 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Göteborgs konstmuseum
  6. ^ Libris

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]