Henry Olsson

Från Wikipedia
Version från den 17 september 2017 kl. 13.28 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (SBL)
För nationalekonomen med samma namn, se Henry Ohlsson.

Karl Henry Olsson, född 18 april 1896 i Köla församling, Värmlands län, död 11 januari 1985, var en svensk litteraturvetare.

Biografi

Olsson var professor i litteraturhistoria med poetik vid Stockholms universitet 1945–1961. Han var ledamot av Svenska Akademien 1952–1985, stol nummer 5.

Olsson blev filosofie doktor och docent vid Stockholms högskola 1927, sekreterare i Föreningen Norden 1929 och anställdes 1930 vid Svenska Akademiens arkiv.[1]

I sin forskning, som förenar historisk metod med psykologisk analys, ägnade han sig främst åt svenskt 1800-tal. I hans produktion märks monografier över Almqvist (1937) och Snoilsky (1941). [2]

Henry Olsson är mest känd för sin forskning om Gustaf Fröding som han har skrivit flera böcker om. Han invaldes 1941 som ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och blev 1947 ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Bibliografi

  • C.J.L. Almquist före Törnrosens bok, 1927
  • Snoilsyks politiska ungdomslyrik, 1929
  • Snoilskys tidigare sociala diktning, 1931
  • Carl Jonas Love Almquist till 1836, 1937
  • Den unge Snoilsky, 1941
  • Törnrosdiktaren och andra porträtt, 1956
  • Den rike och den fattige, 1966
  • Vinlövsranka och hagtornskrans, 1970

Källor

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 729 
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1978. 

Externa länkar

Vidare läsning