Hermann Schweppenhäuser
| Hermann Schweppenhäuser | |
| Född | 12 mars 1928[1][2] Frankfurt am Main |
|---|---|
| Död | 8 april 2015[1][2] (87 år) Veitshöchheim[3], Tyskland |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Filosof, universitetslärare, publicist[4] |
| Arbetsgivare | Johann Wolfgang Goethe-Universität |
| Redigera Wikidata | |
Hermann Schweppenhäuser, född 12 mars 1928 i Frankfurt am Main, död 8 april 2015 i Veitshöchheim, var en tysk filosof. Schweppenhäuser, som tillhörde Frankfurtskolans andra generation, arbetade under 1950-talet som forskningsassistent vid Institut für Sozialforschung, vilket hade nygrundats år 1950. I början av 1960-talet utnämndes han till professor i filosofi vid Leuphana Universität Lüneburg, där han föreläste om bland annat Dialektik der Aufklärung. Schweppenhäuser publicerade verk om språkfilosofi, estetik, kulturteori och bildteori. Till skillnad från Jürgen Habermas höll Schweppenhäuser fast vid den kritiska teorin som den hade formulerats av Theodor W. Adorno och Max Horkheimer.
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- 1958 – Studien über die Heideggersche Sprachtheorie
- 1967 – Verbotene Frucht. Aphorismen und Fragmente
- 1967 – Kierkegaards Angriff auf die Spekulation. Eine Verteidigung
- 1972 – Tractanda. Beiträge zur kritischen Theorie der Kultur und Gesellschaft
- 1986 – Vergegenwärtigungen zur Unzeit? Gesammelte Aufsätze und Vorträge
- 1992 – Ein Physiognom der Dinge. Aspekte des Benjaminschen Denkens
- 2009 – Denkende Anschauung – anschauendes Denken. Kritisch-ästhetische Studien über die Komplementarität sensitiver und intellektiver Relationen
- 2019 – Gesammelte Schriften, Band 1: Sprache, Literatur und Kunst
- 2020 – Gesammelte Schriften, Band 2: Kultur, Ausdruck und Bild
- 2022 – Gesammelte Schriften, Band 3: Philosophie und Gesellschaft I
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Lübcke, Poul, red (1993). Filosofilexikonet: filosofer och filosofiska begrepp från A till Ö. Stockholm: Forum. sid. 499. ISBN 91-37-09488-2
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1174194947749153-1, läst: 16 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 121631167.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 26 april 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20191035832, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]