Hishults län
| Hishults län (Isolt(e) Len) | |
| Slottslän | |
 Sjöboholm Karta över sätesgården
| |
| Land |  Danmark
|
|---|---|
| Landskap | Halland |
| Slottslän | Isolt Len |
| Borg | Sjöboholm sätesgård |
| Grundad | 1574 |
Hishults län var ett danskt slottslän som bildades under 1400-talet.[1] Det omfattade Hishults socken, delar av Våxtorps, Knäreds, Ysby och Skånes Fagerhults socknar.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Under 1200-talet hade organisationen med kungalev spelat ut sin roll, samtidigt med att högmedeltidens statsmakt och skatteväsende byggdes ut. Från den tiden och en bit in på 1300-talet organiserades den kungliga administrationen främst i så kallade slottslän. För att befästa kungens makt uppfördes runt om i Danmark kungliga och privata borgar byggda i sten och tegel, för förvaltningen och som militära stödjepunkter. På dessa riksfästen residerade länsmän (på danska lensmænd) rekryterade ur frälset. De härader som omgav en borg anslogs för dess underhåll och försörjning av både civila och militära funktionärer. Tillsammans bildade häraderna ett slottslän. Det danska riket bestod av ett flertal slottslän av varierande storlek. Länsindelningen var inte fast utan kunde ändras av kungen när ny länsman utsågs.
Länets utsträckning ”tyder på att gränserna bestämdes med hänsyn till järntillverkningen”, enligt arkeologen John Nihlen. I vissa danska områden utgjorde järn en del av skatteuppbörden och 1456-1458 bidrog Hishults län med mer än hälften av hela det dansk-norska rikets järnuppbörd. År 1562 transporterades en stor mängd järn från Hishults små masugnar till Köpenhamn för att ingå i den nya kungaborgen.
Under 1400- och 1500-talen var Hishult ett avgiftslän som förvaltade för kronans räkning. År 1574 tilldelades Ejler Krafse Hishult som ett tjänstelän, genom ett markbyte med alla dess bönder och intäkter, inklusive kronoskatt och kronans del av kyrkotiondet, som belöning för tjänster utförda för kronan. Kronan kunde låna av förmögna stormän genom att pantsätta ett län (inteckna) varefter länsmannen fick rätt att uppbära samtliga inkomsterna tills kronan kunde lösa in lånet, eller att panttiden löpt ut.
Länet fungerade därefter som ett birk och därmed juridiskt underställt Sjöboholm och Stora Oxhult, vilka då anlades. Från att ha varit kronobönder blev åborna i Hishult insockne frälsebönder med skyldighet att göra dagsverken vid huvudgårdarna. De lydde under länets rättsregler till 1683 då svensk lag började gälla i Halland.
Hishults län administrerades från den befästa sätesgården Sjöboholm, belägen på en holme i Oxhultasjön väster om Hishults by.
Länsherrar
[redigera | redigera wikitext]- 1475-87 Ivar Axelsson Thott på Härlöf, testamenterar 1475 åt sin hustru Hishults län[2]
- 1487-95 Magdalena Karlsdotter Thott
- 1574-99 Eiler Hansen Krafse fick Hishult i pant från 1574 då han bytte mark[3]
- 1629-45 Ejler Holck [4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges ortnamn – Ortnamnen i Hallands län. Del 1, Bebyggelsenamnen i södra Halland (1948). Uppsala: Ortnamnsarkivet. 1948. sid. 10. ”Narnnformer före 1646: Izhrvltte leen 1475 dipi. i RA (Möller Bidr- 136 Trolles jb bil. 160) : Isolltte.Len 1523, Isoitt Len 1524 Isholltte Len 1528 F I:s DR 13,46, 165 Hissolte Len 1552 Is(h)olte Len 1554 1555 KB 178, 352, 363 1556 1559 IiB 23,216 Isolte(s) Len 1559 K: 318 Hissoite Sognn 1569 lb Isolt(e) Len 1561-1563 KB 38, 148, 226 - 1568 KB 348 1ó73 KB 321 l574 KrSk 149 Isholte S. 1574 KrSk 160 Hissolltt 1603 ml.”
- ^ SDHK-nr: 29963
- ^ Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 1899:253, 2
- ^ Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 1925:433
Skriftliga källor
[redigera | redigera wikitext]- Henrik Lerdam: Danske len og lensmænd 1370-1443 (1996)
- Harry Christensen: Len og magt i Danmark 1439-1481 (1983)
- S. Nygaard: Len og stamhuse i Jylland (Jyske Samlinger, bind 4)
- Louis Bobé, Gustav Graae og Fritz Jürgensen West: Danske Len (1916)
- Gustav Bang: Danske Len og Stamhuse (1906)
- Kristian Sofus August Erslev: Danmark-Norges len og lensmænd 1596-1660 (1885)
- Kristian Sofus August Erslev: len og lensmænd i det sextende aarhundrede 1513-1596 (PDF) (1879)
- Daisy - Statens Arkivers arkivalieinformationssystem