Hjalmar Gustafson (1883–1961)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hjalmar Albin Gustafson, född 27 maj 1883 i Stockholm, död 10 oktober 1961 i samma stad[1], var en svensk journalist och socialdemokratisk politiker, en kortare tid även riksdagsledamot.

Hjalmar Gustafson var son till grovarbetare Carl Gustafson och Amalia Dure och blev medarbetare i tidningen Folket 1905 och i Social-Demokraten från 1910.[2]

I Stockholms stadsfullmäktige var han ledamot 1919–1932 och han var stadsfullmäktiges representant i Stockholmssystemet och Frihamnsbolaget i respektive elva och tio år samt hade en rad andra kommunala uppdrag. Han tillhörde också riksdagens andra kammare 1921. Under 17 år var han styrelseledamot i Stockholms Arbetarekommun där han bland annat var ordförande och sekreterare. Han var också engagerad i Svenska Journalistföreningen där han under en tid var vice ordförande.[2]

Han var gift två gånger, första gången 1912–1934 med redaktören och politikern Ruth Gustafson (1881–1960).[3] Andra gången gifte han sig 1935 med Ingrid Klingblom (1889–1957). Han hade två barn i första äktenskapet, Arne Gustafson (1906–1954), förste styrman vid Johnsonlinjen, och Vanja Lantz (1911–1992), översättare som fick Elsa Thulins översättarpris 1988, gift med banktjänsteman Åke Lantz.[2][1]

Hjalmar Gustafson är begravd på Stockholms norra begravningsplats med sin andra hustru.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c] Gustafson, Hjalmar Albin, redaktör, Sthlm i Vem är Vem? / Stockholmsdelen 1945 / s 264.
  3. ^ Ruth V M Gustafson i Svenskt Biografiskt Lexikon.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Isacson, Bjarne (2012). ”Från strejkagitator till rusdrycksförbudsbekämpare: Hjalmar Gustafson”. Faror för staten av svåraste slag : politiska fångar på Långholmen 1880-1950 (Stockholm): sid. 72-83.  Libris 12731984